Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären och hur den kan inverka på eventuella föreställningar om och påverka identiteten hos de amerikanska soldaterna. Studien genomförs med hjälp av en litteraturöversikt och dess material består av vetenskapliga artiklar. De teoretiska perspektiv som används inom studien är Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns kunskapssociologi i kombination med den Social identitetsteori som presenteras av Antoon Geels och Owe Wikström. Ur studien framkom i huvudsak tre slutsatser. Den första slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären bland annat via den nära relation som finns mellan nationen, militärverksamheten och soldaterna. Slutsats nummer två är att den amerikanska civilreligionen kan inverka på föreställningar om den amerikanska soldaten exempelvis genom objektivering. Den tredje slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen kan påverka de amerikanska soldaternas identitet via den amerikanska militärverksamheten. Sådan påverkan är möjlig genom depersonalisation och synkroniserade utseenden. Av studien dras även slutsatsen att det finns behov av mer forskning inom ämnesområdet.

<p>Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra. Den andra delen är intervjuer där viktiga nyckelpersoner på skolor intervjuas. Detta för att jag ska kunna ta del av respondenternas tankar, erfarenheter och se hur verkligheten är ur ett lärarperspektiv. Resultatet av studien visade att idealet kan tolkas på olika sätt och att verkligheten inte ser ut som idealet. Resultatet från intervjuerna visade att lärare kände sig trygga med att hantera konflikter och att de arbetade i ett förebyggande syfte. I en av skolorna var arbetet under utveckling medan den andra skolan var väl organiserade i sitt förebyggande syfte. Detta gör att skolorna skiljer sig från varandra i några punkter. Resultatet visade också att lärarna önskade mer tid för att hantera konflikter och de önskade sig mer fortbildning inom området.   </p>

<p> In his book <em>Wittgenstein on Rules and Private Language </em>(1982)<em> </em>Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book <em>Philosophical Investigations </em>(1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of Wittgenstein´s idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentators´<em> </em>different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal. Like a ´sceptic´ Wittgenstein denies the ´superlative fact,´ a fact supposed to give an a priori justification to our words. The consensus of a language community is enough to give meaning and assertions to what we in ordinary language call facts, but objective facts in logical meaning a priori, do not exist, a sceptical view in Kripke´s interpretation. Wittgenstein rejects explicit scepticism, but Kripke thinks Wittgenstein did not want to repudiate common belief as a common sense philosopher.</p><p>This paper ´Wittgenstein and Scepticism´ says that Wittgenstein certainly denies ´superlative fact´, but his reason was founded on conclusions from his investigation of grammar and language, which we use and misuse according to what we want, not to how it <em>is</em>. We demand that logic ought to be absolute, general and consistent, but there is no such logic a priori. Wittgenstein thinks we have to stick to reality and facts of experience. Facts a priori are very convincing facts, but they are not ´sublime´ in a logical metaphysic way. Logic is not rejected and the philosophy of logic uses the same words as common language. Logic has a normative function in our language. We learn words and rules in a certain context and use them in certain situations. How we use the word tells us the meaning of the word and the correct understanding. Our following the rules depends on how they work in real life.</p> / <p>I <em>Wittgenstein on Rules and Private Languages</em> (1982) hävdar Saul Kripke att Wittgensteins resonemang i <em>Filosofiska undersökningar </em>(1953) leder till en speciell  form av skepticism, en filosofisk skepticism, en konsekvens av Wittgensteins uppfattning om språket som språkspel. Nihilism, meningsskepticism, begreppsskepticism, konstitutiv skepticism är andra kommentatorers beteckningar. Wittgensteins filosofi visar att språkets ord, inklusive matematikens ord, saknar mening och inga rättfärdigade objektiva a priori fakta finns om vad jag menar med ett ord. Vi följer språkets regler blint och som det passar oss Argument saknas för att vederlägga  detta påstående. Som en skeptiker förnekar Wittgenstein filosofins "superlative fact", som förmodas ge en a priori grund för vad jag menar med ett ord. En språkgemenskaps konsensus ger dock orden mening och bekräftar vad som i vanligt språk kallas fakta, men objektiva fakta i logisk mening, fakta a priori saknas, d.v.s. en skeptisk uppfattning, enligt Kripkes tolkning Att Wittgenstein själv tar avstånd från skepticismen beror på att han inte vill bryta med den allmänna uppfattningen om fakta och  mening.</p><p>Uppsatsen "Wittgenstein och skepticismen" visar att visserligen överger Wittgenstein "superlative fact", men detta är ett resultat av hans grammatiska undersökning av språket, vilket vi brukar och missbrukar för våra syften, inte som det <em>är</em>. Vi önskar och fordrar att logiken ger oss ett absolut, generellt och beständigt svar, men ett  sådant svar kan inte logikens a priori ge. Wittgenstein menar att verkligheten och erfarenhetsfakta är vad vi har att hålla oss till. A priori fakta är enligt Wittgenstein mycket övertygande fakta, men inte i den "sublima" logikens metafysiska mening. Logiken förkastas inte, ty logikens filosofi talar inte om ord i någon annan mening än vi gör i det vanliga livet. Logiken har en styrfunktion i språket. Orden lärs in i ett sammanhang och används i ett sammanhang. Användningen av ordet visar om ordets mening är korrekt uppfattad. Vi följer regler efter hur de fungerar i en verklighet</p>

<p>I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. </p><p>En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. </p><p>Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman. I varje tema integreras sedan de i grundskolan förekommande ämnena. Varje tema är indelat i en basdel och en forskningsdel. Basdelen tillgodoser de ämneskunskaper som krävs enligt kursplanerna medan forskningsdelen däremot tillgodoser de enligt läroplanen föreskrivna kraven på ett undersökande arbetssätt samt elevens egna intressen</p>

Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra. Den andra delen är intervjuer där viktiga nyckelpersoner på skolor intervjuas. Detta för att jag ska kunna ta del av respondenternas tankar, erfarenheter och se hur verkligheten är ur ett lärarperspektiv. Resultatet av studien visade att idealet kan tolkas på olika sätt och att verkligheten inte ser ut som idealet. Resultatet från intervjuerna visade att lärare kände sig trygga med att hantera konflikter och att de arbetade i ett förebyggande syfte. I en av skolorna var arbetet under utveckling medan den andra skolan var väl organiserade i sitt förebyggande syfte. Detta gör att skolorna skiljer sig från varandra i några punkter. Resultatet visade också att lärarna önskade mer tid för att hantera konflikter och de önskade sig mer fortbildning inom området.

In his book Wittgenstein on Rules and Private Language (1982) Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book Philosophical Investigations (1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of Wittgenstein´s idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentators´ different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal. Like a ´sceptic´ Wittgenstein denies the ´superlative fact,´ a fact supposed to give an a priori justification to our words. The consensus of a language community is enough to give meaning and assertions to what we in ordinary language call facts, but objective facts in logical meaning a priori, do not exist, a sceptical view in Kripke´s interpretation. Wittgenstein rejects explicit scepticism, but Kripke thinks Wittgenstein did not want to repudiate common belief as a common sense philosopher. This paper ´Wittgenstein and Scepticism´ says that Wittgenstein certainly denies ´superlative fact´, but his reason was founded on conclusions from his investigation of grammar and language, which we use and misuse according to what we want, not to how it is. We demand that logic ought to be absolute, general and consistent, but there is no such logic a priori. Wittgenstein thinks we have to stick to reality and facts of experience. Facts a priori are very convincing facts, but they are not ´sublime´ in a logical metaphysic way. Logic is not rejected and the philosophy of logic uses the same words as common language. Logic has a normative function in our language. We learn words and rules in a certain context and use them in certain situations. How we use the word tells us the meaning of the word and the correct understanding. Our following the rules depends on how they work in real life. / I Wittgenstein on Rules and Private Languages (1982) hävdar Saul Kripke att Wittgensteins resonemang i Filosofiska undersökningar (1953) leder till en speciell  form av skepticism, en filosofisk skepticism, en konsekvens av Wittgensteins uppfattning om språket som språkspel. Nihilism, meningsskepticism, begreppsskepticism, konstitutiv skepticism är andra kommentatorers beteckningar. Wittgensteins filosofi visar att språkets ord, inklusive matematikens ord, saknar mening och inga rättfärdigade objektiva a priori fakta finns om vad jag menar med ett ord. Vi följer språkets regler blint och som det passar oss Argument saknas för att vederlägga  detta påstående. Som en skeptiker förnekar Wittgenstein filosofins "superlative fact", som förmodas ge en a priori grund för vad jag menar med ett ord. En språkgemenskaps konsensus ger dock orden mening och bekräftar vad som i vanligt språk kallas fakta, men objektiva fakta i logisk mening, fakta a priori saknas, d.v.s. en skeptisk uppfattning, enligt Kripkes tolkning Att Wittgenstein själv tar avstånd från skepticismen beror på att han inte vill bryta med den allmänna uppfattningen om fakta och  mening. Uppsatsen "Wittgenstein och skepticismen" visar att visserligen överger Wittgenstein "superlative fact", men detta är ett resultat av hans grammatiska undersökning av språket, vilket vi brukar och missbrukar för våra syften, inte som det är. Vi önskar och fordrar att logiken ger oss ett absolut, generellt och beständigt svar, men ett  sådant svar kan inte logikens a priori ge. Wittgenstein menar att verkligheten och erfarenhetsfakta är vad vi har att hålla oss till. A priori fakta är enligt Wittgenstein mycket övertygande fakta, men inte i den "sublima" logikens metafysiska mening. Logiken förkastas inte, ty logikens filosofi talar inte om ord i någon annan mening än vi gör i det vanliga livet. Logiken har en styrfunktion i språket. Orden lärs in i ett sammanhang och används i ett sammanhang. Användningen av ordet visar om ordets mening är korrekt uppfattad. Vi följer regler efter hur de fungerar i en verklighet

Syftet med den här uppsatsen är att förstå hur svenska dokumentärfilmare i dag arbetar med gestaltningen av verkligheten. I den här uppsatsen tar vi reda på vilka attityder en grupp svenska dokumentärfilmare delar när det gäller relationen till innehållet i filmerna, publiken, yrkesgruppen och de nya förutsättningar som genren erfar. För att besvara frågeställningen har vi utfört nio öppet riktade kvalitativa intervjuer med svenska dokumentärfilmare. Urvalet består till största del av erfarna dokumentärfilmare vars filmer har visats i större distributionssammanhang. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med Pierre Bourdieus fältteori som redskap. Resultatet ger en inblick i svenska dokumentärfilmares vardag och exemplifierar hur filmarna resonerar kring sitt arbete. Resultatet visar att de dokumentärfilmare vi intervjuat känner ett ansvar för de medverkande, anser sig vara källkritiska och värnar om sina filmers trovärdighet. De karakteriseras som yrkesgrupp av ett brinnande intresse för de ämnen de tar upp i sina filmer. De tenderar inte att drivas av ett vinstintresse trots att yrkesgruppen till stor del består av egenföretagare. De är ofta kritiska till politiska och ekonomiska maktfält, utan att öppet inta rollen som aktivister eller opinionsbildare. Vi ser också att de intervjuade dokumentärfilmarna är positiva till de nya förutsättningar som dokumentärfilmen verkar under. Billigare kameror och fler publiceringskanaler ger filmarna möjlighet att gestalta fler ämnen och fler världar. Samtidigt finns det en oro över att man som filmare, på nätet, ska förlora kontrollen över sitt material, vilket ibland påverkar ämnesvalet.

Prestandan i dagens mobiltelefoner har ökat på senare tid. Därmed har det blivit aktuellt med förstärkt verklighet i mobilapplikationer. Det här arbetet har undersökt hur förstärkt verklighet används i mobilapplikationer för att framhäva en plats. Genom att använda förstärkt verklighet blir det möjligt att tillföra information till den verkliga platsen. I syfte att applicera förstärkt verklighet har vi utvecklat Lara. Lara är en prototyp av ett spel i form av en virtuell skattjakt som utspelar sig på Campus Valla i Linköping. Den evolutionära prototypen har testats av fyra personer som efter testet svarat på frågor angående användbarheten. Resultatet från testerna visade att användbarheten var god. Testerna visade även att det finns intresse att utöka Lara med både server och editor. Arbetet visade att presentationen av förstärkt verklighet har stor betydelse för hur påtaglig upplevelsen blir. / The performance of mobile phones have increased recently. Thus, it has become relevant with augmented reality in mobile applications. This work has examined how augmented reality is used in mobile applications to focus on a location. By using augmented reality you will be able to add information to a place. In order to apply augmented reality, we have developed Lara. Lara is a prototype of a game in the form of a virtual treasure hunt that takes place at Campus Valla in Linköping.The evolutionary prototype has been tested by four people who afterwards answered questions about usability. Results of the tests showed that the usability was good. The tests also showed that there is interest to expand Lara with both server and editor. The work showed that the presentation of augmented reality have significant impact on how real the experience becomes.

This study investigates the internet habits of students in the Swedish gymnasium. The part that internet plays in their lives and their attitude towards the educational system is reflected upon the philosophical background that stretches from Kant to postmodern philosophers such as Baudrillard. The aim is to create knowledge about how the social aspects of the internet affects their concepts of reality and their own and others identities. The method used for the collection of empirical data has been semi-structured interviews, preformed with students in a Swedish gymnasium. The data is then interpreted against the theoretical and philosophical background. The results show that the internet has created a new arena for interaction and construction of identity, reality and knowledge among the youths. The results of the study are then put in relation to the Swedish educational system and aims to investigate how education can be put in context to the internet habits of the students.

Frågan om verkligheten och dess beskaffenhet har länge orsakat stor förbryllning hos människan, vilken historiskt sett har försökt förklarats på olika sätt. Inte minst genom olika slags gudaläror. Idag lever vi helt annorlunda än vad vi gjorde för exempelvis 1000 år sedan. Det är inte längre gudar som är den dominerande verkligheten – det är IT-tekniken. Idag lever alltfler människor i virtuella världar, så kallade Virtual Realities, som en stor del i deras liv. Så vad är verkligheten? Kan en virtuell verklighet vara verklig? Med dessa frågor i bakgrunden, och genom att applicera ett vardagssociologiskt perspektiv på forskningsresultat inom Virtual Reality, prövar denna uppsats synen av vad som är verkligt eller inte. / Projekt Visualisering