Vi lever i en visuell värld, även kallat bildsamhälle, och trots det visar tidigare forskning att bilder har fortsatt låg prioritet i skolans värld. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och varför bilder används i samband med elevers språkutveckling i svenska i grundskolans tidigare år. De teorier som är relevanta för vårt arbete grundar sig i sociokulturell lärandeteori och teori om multimodalitet. Metoderna vi använt oss av för att få svar på våra frågor är intervjuer och observationer. Vårt resultat och våra slutsatser visar att bilder sällan används i skolans olika läsningar av texter trots att eleverna visar intresse för detta. De yngre eleverna i vår studie använder bilder mer frekvent än de äldre eleverna. Bilder fungerar ofta som en startpunkt för de yngre elevernas språkutveckling i svenska jämfört med de äldre eleverna där bilder fungerar som ett komplement till texten. Lärarnas syfte med att använda bilder i sin undervisning kan vara att förenkla och förtydliga innehållet samt att förstärka texten och förstå innehållet med hjälp av de bilder som texten erhåller. Bilder blir därför främst ett stöd och får en sekundär ställning i förhållande till den skrivna texten. Studien visar även att fokus skiftar från fysiska bilder till inre bilder allt eftersom eleverna blir äldre i grundskolans tidigare år.

Syftet med denna studie var att undersöka hur hantverksbryggerier i Göteborg arbetar med sin externa strategiska kommunikation genom sina nätverk, på sociala medier, med sin grafiska profil samt genom försäljning och distribution. Valet av teman gjordes för att få en helhetsbild av bryggeriernas verksamhet. Vi använde kvalitativa djupintervjuer för att samla data för att ta reda på hur bryggerierna resonerar kring våra teman.Bryggerierna arbetade strategiskt med sina nätverk och sociala medier för att skapa förtroende och kundlojalitet. I nätverken skapades relationer bryggerierna emellan, där de bland annat gick samman för att påverka större aktörer (Systembolaget och makrobryggerier), men också med företag utanför bryggeribranschen. Detta bidrog till att bryggerierna kunde nå sina kommunikativa mål, vilka bland annat var att hålla sig relevanta och påverka branschen. Sociala medier användes som ett verktyg för att sprida information och stärka kundrelationer. Deras grafiska profil användes för att positionera sig på marknaden och särskilja sig från konkurrenter. Vi kom fram till att det fanns två framträdande grafiska profiler: traditionell och modern. Bryggerierna som hade en traditionell profil visade sig ha en stark lokal anknytning medan de med en modern profil arbetade mer mot en global marknad. Slutligen kunde vi konstatera att allt strategiskt arbete skedde i förhållande till det svenska alkoholsystemet, att bryggerierna hade en ansvarsfull extern kommunikation och att de var väl medvetna om problematiken med marknadsföring av alkohol. / The purpose of this study was to examine how craft breweries in Gothenburg works with their external strategic communication in their networks, on social media, with their graphic profile and sales and distribution. These themes were chosen to get an overview over their businesses. Qualitative in-depth interviews were used to collect data.The breweries worked strategically with their networks and social media to build trust and customer loyalty. In the networks, the craft breweries have a great fellowship, where they amongst other things shared information and influenced regulations adapted by Systembolaget. This contributed to the feeling of being peers, and the competition was instead pointed towards macro breweries. Except from the collaborations between the craft breweries, it appeared to be common with collaborations with companies outside of the brewery industry. It was important to make sure that their communicative goals could maintain, to keep on being relevant and affect the market. Social media were used to spread information about their businesses and strengthen their relationship with customers. The graphic profiles played an important role for the breweries to position themselves on the market and distinguish from their competitors. The main alignments were to adapt a modern or a traditional style. The breweries that had chosen the traditional style turned out to be the ones with the strongest connection to locality, and the one ́s that chose a modern approach was working towards the global market. Finally, we found that all of the strategical work was done in cohesion with the Swedish alcohol system. The craft breweries were also responsible with their external communication and well aware of the issues with marketing alcoholic products.

Studien ska undersöka unga kvinnors värderingar, samt varför denna grupp konsumerar blommor, för  att bidra med fördjupad kunskap om hur konsumtionsmönster påverkas av sociologiska aspekter, för att belysa den inverkan det kan ha på visuell kommunikation. Genom en kvalitativ intervjustudie ämnar författarna få insikt i unga kvinnors synsätt kring blomsterkonsumtion, och den empiriska datan ska användas i syfte att exemplifiera hur blomsterbutiker kan tilltala unga kvinnor genom visuell kommunikation. Tidigare forskning om det sociala värdet i blommor, samt inverkan på val av blommor rörs, och för att förstå konsumenten och varumärken präglas studien av teorier och begrepp som anses centrala för förståelsen. Här rörs Consumer Culture Theory, Conspicuous Consumption och Sociala strukturer, då insikt i konsumentena agerande är av stor vikt. Varumärkets visuella identitet, varumärken i sociala medier samt logotyper, illustrationer, färg och typsnitt tillämpas även, i syfte att fördjupa insikten i de visuella element som påverkar konsumenten. Genom en tematisk analys av åtta, transkriberade intervjuer presenteras resultat i form av sex rubriker. Efter genomförd analys kan det konstateras att blommor och blomstergesten laddas med symbolik och en djupare betydelse, kopplat till livsstil och identitet. Kvinnorna konsumerar blommor för att uttrycka uppskattning, samt för att ge bort som gåva. Snittblommor ses som en lyxvara, vilket visar på blommors relation till klasstillhörighet och livsstil. Resultatet visar dessutom ett mönster i svaren kopplat till visuella element, där respondenterna valde mellan olika färger, typsnitt, illustrationer och bildmanér. Med grund i teoretiskt ramverk, tidigare forskning och  empiriskt material har de övergripande frågeställningarna besvarats, samt en ny grafisk profil, logotyp och marknadsföringsmaterial utformats i linje med resultat och slutsatser. Målet är således att bidra med strategiska verktyg till blomsterbutiker, för att de ska kunna kommunicera effektivt och tilltala den eftersträvade målgruppen. / The study will examine young women's values, as well as why this group consumes flowers, to contribute with in-depth knowledge of how consumption patterns are influenced by sociological aspects, to highlight the impact it can have on visual communication. Through a qualitative interview study, the authors intend to gain insight into young women's approach to flower consumption, and the empirical data will be used to exemplify how flower shops can appeal to young women through visual communication. Previous research on the social value in flowers, as well as the influence on the choice of flowers is touched upon, and in order to understand the consumer and brands, the study is characterized by theories and concepts that are considered central to the understanding. Here Consumer Culture Theory, Conspicuous Consumption and Social structures are touched upon, as insight into consumer behavior is of great importance. The brand's visual identity, branding in social media as well as logos, illustrations, color and fonts are also applied, with the aim of deepening the insight into the visual elements that influence the consumer. Through a thematic analysis of eight, transcribed interviews, results are presented in the form of six headings. After the analysis, it can be stated that flowers and the floral gesture are loaded with symbolism and a deeper meaning, linked to lifestyle and identity. The women consume flowers to express appreciation, as well as to give away as gifts. Cut flowers are seen as a luxury item, which shows the relationship of flowers to class affiliation and lifestyle. The result also shows a pattern in the answers linked to visual elements, where the respondents chose between different colors, fonts, illustrations and image styles. Based on theoretical framework, previous research and empirical material, the overall questions have been answered, and a new graphic profile, logo and marketing material designed in line with results and conclusions. The goal is thus to contribute strategic tools to flower shops, so that they can communicate effectively and appeal to the desired target group.

Vandrings- och pilgrimsleder är en del av turismnäringen som många människor söker sig till i syfte att nå en spirituell upplevelse eller en närmare kontakt med sig själv och naturen. För att flera människor ska få till sig budskapet att vandra dessa leder, och därmed får ta del av de positiva fördelar som upplevs, krävs det att leden är tillgänglighetsanpassad på flera sätt. Hur kan visuell kommunikation skapas för att öka tillgängligheten på S:t Olavsleden samt hur kan det spirituella uttryckas i syfte att attrahera en större målgrupp, är ett problemområde från en uppdragsbeskrivning av byrån Trampolin Pr. Syftet med projektet är att med utgångspunkt från Luptons (2011) designprocess skapa ny visuell kommunikation med fokus på ökad tillgänglighet samt skapa uttryck för spirituella upplevelser för S:t Olavsleden. Genom ett urval av flera vandrings- och pilgrimsleder, analyseras hur dessa semiotisk framställer tillgänglighet och spiritualitet och den kunskapen förvaltas vidare i designprocessen när den grafiska profilen ska skapas för S:t Olavsleden. Resultatet var att det empiriska materialet semiotiskt framställde tillgänglighet genom ordval, visuell framskjutenhet och olika designprinciper. Det empiriska materialet visade även på en brist på tillgänglighet i flera delar i kommunikationen av alla leder. Spiritualitet uttrycks främst genom bildval och vissa ordval.  Nyckelord: Grafisk design, pilgrimsvandring, visuell kommunikation, tillgänglighet, spiritualitet / Pilgrims and hiking trails are a part of the tourism sector and more and more people have found the positive effects of hiking. People do it for the purpose of seeking a spiritual experience, as well as being in nature to experience the motion, the emotion and the soulsearching that hiking gives. For people to experience the trails, the spiritual expressions and the positive effects, it is important that the communication is accessible in every part. How can visual communication be created to make the S:t Olavs Trail more accessible, and how can spirituality become an expression in the design? This problem area is something a client wanted help to answer and find a solution for. The purpose with this project is to use Luptons (2011) design process to create new design and communication with the theme of accessibility and spirituality. Through a sample of hiking and pilgrims trails, will this be analyzed with a semiotic visual analysis, and with the new knowledge result in new graphic design and communications for St. Olavs trail. The result of the semiotic visual analysis was that accessibility was presented through chosen words, visual prominence and different design aspects. The empirical material also showed a lack of accessibility in several parts of the communication. Spirituality was presented mostly through photos and words and not so much through design aspects.  Keywords: Graphic design, pilgrims hiking, visual communication, accessibility, spirituality

Att skapa en berättelse inom illustration, som till exempel i serier, går oftast ut på att en bild följs av en annan för att berättelsen ska vara förståelig och tydlig. Blandar man ihop bilderna blir serien utan en röd tråd och berättelsen tappar sitt narrativ men storytelling är mer än att endast para ihop bilder i en följd så som det ska vara. I denna undersökning utforskar vi hur man kan skapa en serie illustrationer som skapar ett narrativ oavsett hur de sätts ihop. Vi har utforskat surrealistiska konstmetoder som automatism, cut-up, association, och bildgenerering då våra illustrationer har inslag av surrealism. Därefter har vi använt oss av användartester för att få en uppfattning om hur effektiva våra illustrationer är i att skapa flera narrativ genom illustrationernas ordning. Vi har dragit kopplingar till film, comics, och illustrationer samt går vi in på djupet gällande hur saker som färg, form, komposition, miljö och hur dessa faktorer påverkar ett narrativ. Våra illustrationer fokuserar på visuell kommunikation utan hjälpmedel som text, ljud, eller rörelse (animation). Resultatet pekade på att det mesta beror på individen, ens egna erfarenheter och bakgrund, för att hitta ett narrativ i en mängd illustrationer som är öppna för tolkning. / Creating a story with illustrations such as comics is usually made through a set sequense of pictures in an order that makes the story comprehensive. If you move the pictures around the story loses its narrative however storytelling is more than putting pictures in a sequence. This paper is made with the purpose of exploring how we can create a series of illustrations with a comprehensive narrative no matter what order you put them in. Since our illustrations are inspired by the artform of surrealism we have explored surrealistic methods such as automatism, cut-up, association, and generating of pictures. We later used user testing to test the effectivness of our illustrations and their capability to create multiple narratives based on the order of the illustrations. We have made connections to things such as movies, comics, and illustration and take a deep dive into factors like colour, shape, composition, background and how they affect the narrative. Our illustrations focus on visual communication and will therefore not include text, sound, or movement (animation). The result showed that it depends on the individual, a person's own experiences and background, to find a narrative in a set of illustrations that are open for interpretation.

This study aims to investigate strategies for discussing and communicating the climate crisis to children using illustrations and other visual elements in children's books. Children worry about the climate, are consumers themselves, have opportunities to influence and children are future decision makers. Illustrated children's books are important for informing and engaging children in the climate issue. A total of nine illustrations in three children's books available in Swedish bookstores have been analyzed through semiotic analysis. They differ both in terms of how healthy and diseased nature is portrayed, who bears the responsibility for change, what needs to be done. Commitment to the climate issue is achieved through understanding that there are things that are important to preserve and that there is an opportunity to influence. Further studies are needed to analyze how best to communicate the climate issue with children.

Sociala mediemiljön är ständigt i förändring och det lanseras kontinuerligt nya plattformar som användare etablerar sig på. Syftet med studien var att undersöka hur företag använder nya sociala medieplattformar som marknadskommunikationskanaler, samt om företagens tidigare erfarenheter inom sociala mediemarknadsföring underlättar utformningen av marknadsföringsstrategier på nya plattformar. Två frågeställningar formulerades där den första frågeställningen berör hur företag använder nya sociala medieplattformar i jämförelse med äldre plattformar. Den andra frågeställningen berör hur tidigare erfarenheter av sociala medieplattformar spelar roll när företag etablerar sig på nya plattformar.  Studiens teoretiska ramverk tog avstamp i teorier om marknadsföring i sociala medier, visuell kommunikation, electronic word-of-mouth (eWOM) samt social customer relationship management (SCRM). Empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att plattformar används i olika syften och att företagen därför har skilda marknadsföringsstrategier för dem. Tidigare erfarenheter underlättar utformningen av marknadsföringsstrategier på nya plattformar till viss del eftersom det ofta innebär att företagen redan har ett sociala medieteam, resurserna som krävs och kunskapen kring hur sociala medier fungerar i stort.

Denna uppsats har undersökt hur Libresse har använt sig av det retoriska tilltalet för att nå ut och påverka sin avsedda målgrupp i reklamkampanjen #wombstories. En semiotisk filmanalys har genomförts där resultatet har analyserats utifrån teorier om kommodifierad feminism, wokeness och femvertising. Frågeställningen i uppsatsen har varit, Hur används känslomässiga retoriska tilltal i förhållande till kommodifierad feminism, wokeness och femvertising i Libresse reklamfilm #wombstories? Som avgränsning har enbart en sekvens i reklamfilmen analyserats som porträtterar missfall hos ett lesbiskt par. Resultatet visade att Libresse använder sig av musik, ljud, tystnad, animation och skådespeleri för att förhöja känslan av det retoriska tilltalet där patos var det tilltal som var mest påtagligt. Kommodifierad feminism, wokeness och femvertising representerades genom tecken som kännetecknar termen. Slutsatsen blev att representationen blir ett ställningstagande av Libresse där de vill visa att de är allierade med de individer som möts av de största strukturella orättvisorna och sociala diskrimineringarna i samhället. / This paper has examined how Libresse have used the rhetorical appeal to reach out and influence their intended target group in the advertising campaign #wombstories. A semiotic film analysis has been carried out where the results have been analysed based on theories of commodified feminism, wokeness and femvertising. The question in the essay has been, How are emotional rhetorical appeals used in relation to commodified feminism, wokeness and femvertising in Libresse commercial #wombstories? As a delimitation, only one sequence in the commercial has been analyzed that portrays miscarriage in a lesbian couple. The result showed that Libresse used music, sound, silence, animation and acting to enhance the sense of the rhetorical appeal in which pathos was the most noticeable. Commodified feminism, wokeness and femvertising were represented by signs that distinguish the terms. The conclusion was that the representation shows that Libresse wants to be allies of the individuals who face the greatest structural injustices and social discrimination in society.

Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgångspunkt isociologen Erving Goffmans teori om identitet och självrepresentation samtfilmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har använts föratt ta reda på vad som ska framställas i filmen medan Bordwells teori applicerats påfrågan om hur filmen ska framställas. Inom det teoretiska ramverket finns även StuartHalls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwellutifrån ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har använts för att kvalitativtsamla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad från ett skriftligtCV. Samt hur den bör utformas för att vara så användbar som möjligt.Resultatet visade att filmen inte bör vara längre än 2-3 minuter för att behållapublikens intresse. Vidare utmärkte sig kopplingen mellan platser, personliga sakeroch personen som framställs. Vems film det är och dennes egenskaper måste framgåtydligt, annars förlorar filmen sitt syfte. Undersökningen visade också på olika sätthur detta kan uppnås, exempelvis genom textning i filmen och ett väl föreberettmanus. En ny genre kan inte påstås ha uppkommit men däremot en början till ett nyttformspråk och definitivt något som kan utforskas vidare.

Studien undersöker hur Socialdemokraternas valaffischer sett ut och förändrats sett i ljuset av visuell retorik som perspektiv. Problemområdet mynnar från att studier av politisk kommunikation historiskt sett negligerat det visuella i stor omfattning och så även inom retorikstudier. Valaffischen som studieobjekt är ett sätt att lyfta in och analysera politiska budskap i den visuella kommunikationens forskningsfält. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys undersöks 10 valaffischer mellan åren 1907-2014. I korthet görs analysen utifrån frågan om vad, hur och varför, för att vidare undersöka hur förändringen kan förstås i ett större perspektiv. Resultatet visar att valaffischen haft många olika skepnader sett till retorik, funktion, estetik och sätt att bemöta mottagaren. Utvecklingen går från ideologi och expressiv symbolik, till bilden av det välmående samhället, till att stärka förtroendet genom partiledaren som auktoritär, för att slutligen skapa en image av partiet.