Syfte: Syftet med denna studie är att klarlägga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010. Teoretiska perspektiv: I denna studie används teori om politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder användes vid denna studie. Två typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys. Empiriskt material: Avsändarna av filmerna som granskats i denna studie är Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna använder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framträder inte alls i filmerna annat än som speakerröster. Resultaten visar också att filmerna skiljer sig åt gällande musikval där Moderaterna och Kristdemokraterna använder sig av mer välkända låtar än de övriga partierna. Socialdemokraterna och Kristdemokraternas budskap formulerar sig mer negativt än Moderaterna och Miljöpartiet. Samtliga partier delar fokus på människan och en jämvikt mellan kvinnor och män, däremot är representationen av etniska och sexuella minoriteter dålig. / Problem: 2010 was the first year when the political parties could advertise in Swedish television during an campaign before the election to the Swedish parliament. Therefore, it’s interesting to study how the political ads in television were formulated and which messages they sent to the viewers. Question at issues: The main study was concentrated on how the political parties formulated their messages. Other research questions were about differences and similarities between the advertisements and if there were differences in presentation and messages between the Alliance and the red-green coalition. Aim: The aim of this study is to illuminate how the political parties formulated their messages in TV-ads. Methodology: Three different methods were used. Two types of visual analysis, movie analysis and image analysis were combined to analyze the visual parts of the ads. The third method was a rhetoric approach to analyze the spoken/written word in the ads. Theoretical Perspective: This study is based on theories concerning political communication in Sweden and USA, advertising and marketing. Empirical foundation: In this study, four political TV-ads from four different parties in the Swedish election 2010 were analyzed; The Moderate party, Christian Democrats, Social Democrats and the Green party. Results: The Swedish political TV-ads do not – contrary to political ads in many other countries – use personal campaigns and theirs political leaders as the main messengers. The ads were similar to each other according to the use of characters and environment in the scenes. The use of music and the use of positive/negative feelings were the things that were the most differentiated between the political ads. The Moderate Party and the Green party were more positive in their messages than the Christian Democrats and Social Democrats were.

This research concerns the information design and visual design of graphical user interfaces (GUI) in the condition monitoring and condition-based maintenance (CBM) of production equipment. It also concerns various communicative aspects of a GUI, which is used to monitor the condition of assets. It applies to one Swedish vendor and its intentions to design information. In addition, it applies to the interaction between the GUI and its individual visual elements, as well as the communication between the GUI and the users (in four Swedish paper mills). The research is performed as a single case study. Interviews and observations have been the main methods for data collection. Empirical data is analyzed with methods inferred to semiotics, rhetoric and narratology. Theories in information science and regarding remediation are used to interpret the user interface design. The key conclusion is that there are no less than five different forms of information, all important when determining the conditions of assets. These information forms include the words, images and shapes in the GUI, the machine components and peripherals equipment, the information that takes form when personnel communicate machine conditions, the personnel’s subjective associations, and the information forms that relate to the personnel's actions and interactions. Preventive technicians interpret the GUI-information individually and collectively in relation to these information forms, which influence their interpretation and understanding of the GUI information. Social media in the GUI makes it possible to represent essential information that takes form when employees communicate a machine’s condition. Photographs may represent information forms as a machine’s components, peripherals, and local environment change over time. Moreover, preventative technicians may use diagrams and photographs in the GUI to change attitudes among the personnel at the mills and convince them, for example, of a machine’s condition or the effectiveness of CBM as maintenance policy.

Artists in interaction: creation processes in official collaborative projects is a doctoral thesis that explores the creation processes of artists, when the project owner defines the purpose, theme and framework. The area is explored from the artists' perspective and the overall research question deals with the opportunities and obstacles that artists face when working in collaborative projects. To be able to explore the artists' working processes, in which sketches and models were tools, concepts from the visual research field were combined with knowledge theories that derive from the area of practice-based research. The knowledge theories draw on an updated understanding of ancient philosophy developed by, among others, the philosopher Martha Nussbaum. Rudolf Arnheim’s concepts of visual thinking are also vital for the interpretation of the visuals. The results indicate that skills in different sketching techniques build trust and enable communication. However, the artists experienced that it was more difficult to integrate the more indefinable parts of their knowledge, which relates to improvisation and intuition, even though this was highlighted as the most vital force in their working processes. The consequence is that the artists have not always followed their artistic intentions, which in some cases also meant compromising the quality of the works of art  they produced. The collaboration between the artists and the project-owner representatives could be more enriching for both parties if the artists' implicit knowledge is respected as a resource and given some room, although this may involve certain risks. The study also provides results regarding the interpretation of models and sketches, and discusses in what way different sketches can support (or hinder) communication in different stages of a design process, i.e. what aspects are important to consider when sketches are used to support communication. Particularly interesting is that the findings demonstrate that spoken and written language has a significant impact on how sketches are interpreted; the use of verbal language is therefore an important factor in presentations built on visuals. / Avhandlingen Konstnärskap i samspel: om skapande arbetsprocesser i myndighetsledda samverkansprojekt undersöker konstnärers arbetsprocesser i projekt där uppdragsgivaren formulerat tema, syfte och ramar för gestaltningsarbetet. Genom tre fallstudier har konstnärers arbetsprocesser i samverkansprojekt, med inriktning på utställning och gestaltning i musei- och kulturmiljö undersökts. Den övergripande frågeställningen behandlar vilka möjligheter och begränsningar konstnärer upplever i sin praktik i myndighetsledda samverkansprojekt. Materialet till studien har samlats in via intervjuer, observationer, artefakter och dokument. Till artefakter räknas skisser, modeller och verk. För att undersöka konstnärernas arbetsprocesser, där olika typer av skisser är ett verktyg, har teorier från det visuella fältet kombinerats med teorier om praktisk kunskap. Från det visuella fältet är Rudolf Arnheims teorier om visuellt tänkande centrala och vad gäller kunskapsteorier är utgångspunkten en samtida tolkning av Aristoteles teori om olika kunskapsformer som utvecklats av bland andra filosofen Martha Nussbaum. På en övergripande nivå visar studien att skicklighet i hantering av olika skisstekniker möjliggör kommunikation och skapar förtroende, medan mer svårbeskrivbara delar av konstnärers kunnande med improvisation och intuition som vitala krafter är svårare att integrera i samverkansprojekten. Följden av detta är att konstnärerna inte alltid valt att genomdriva sina intentioner i projekten till fullo, vilket i ett par fall också inneburit avkall på gestaltningens kvalitet. Samverkan mellan offentliga uppdragsgivare och representanter från den kreativa sektorn (som konstnärerna i projekten representerar), skulle kunna bli mer berikande för båda parter om konstnärers implicita kunnande ses som en resurs och om uppdragsgivaren ger utrymme för improvisation, även om detta innebär visst risktagande. Studien förmedlar också ny empiribaserad kunskap beträffande olika skiss- och presentationsformers funktion i kommunikationsakten mellan konstnär (skissproducent) och uppdragsgivare (beställare). Detta kan komma till nytta i flera sammanhang där skissmaterial används vid presentationer av idéer, i kommunikationen med en beställare eller som ett verktyg i grupprocesser. Intressant nog demonstrerar resultaten också att talat och skrivet språk har stor inverkan på hur skisser tolkas. Därför är detta en viktig aspekt att beakta i presentationer som inkluderar visuella material, både för skissproducent och beställare.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad. I kapitlet forskningsöversikt och litteratur beskrivs fotoboken som medium och en överblick av området ges genom författare, fotografer, formgivare och förlag. Resultatet visar att arbetet med att göra en fotobok har varit en rik och motiverande estetisk lärprocess för ungdomarna. De har fått nya erfarenheter av visuell kommunikation. Undersökningen visar också tecken på att den tredimensionella fotoboken har fått en starkare ställning som konstform och genre till följd av den digitala teknikutvecklingen.

In this report I explore themes of aesthetics and communication, while describing my process of making a meta-comic about my experiences with art and education. What is beauty, and how can I tell you how it makes me feel? / I denna rapport undersöker jag estetik och kommunikation somtidigt som jag beskriver min arbetsprocess med att göra en meta-serie om mina upplevelser kring konst och konstutbildning. Vad är skönhet, och hur kan jag berätta om hur det känns?

Studien syftar till att undersöka hur en kommuns externa bildkommunikation stämmer överens med de interna riktlinjerna för bildspråk. Detta görs med utgångspunkt i begreppet inkludering, som i sammanhanget innebär vem som är representerad i bild och hur. Syftet ska besvaras genom en fallstudie med Botkyrka kommun som undersökningsobjekt. En litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och bildanalys, är metoder som legat till grund för studiens genomförande. Studiens slutsats visar att kommunens manual för bildspråk innehåller flera viktiga aspekter för att bedriva en inkluderande extern bildkommunikation. Riktlinjerna berör normer, stereotyper, genus och samtliga diskrimineringsgrunder. Främst fokus får kön och etnicitet, vilket speglas i bildmaterialet. Normer om religion, etnicitet, funktion och ålder ifrågasätts i bildmaterialet, medan individer utifrån könsöverskridande identitet och uttryck, och sexuell läggning exkluderas. Vidare saknar kommunen addering av det intersektionella perspektivet som kan synliggöra ytterligare minoriteter.

På grund av stor konkurrens är det svårt att skapa reklam som fångar uppmärksamhet. Det finns olika verktyg för nå igenom mediaflödet. I den här studien undersöks orsaker och konsekvenser till användning av normbrytande- och stereotypisk kommunikation. Konsekvenser har tidigare studerats ur ett beteendevetarperspektiv. Studierna visar att reklam påverkar samhällets normer. Marknadskommunikativa orsaker tas inte upp och därför behövs en analys som lyfter fram för- och nackdelar ur reklambranschens perspektiv. Det förklarar varför stereotyper används och ger branschens intryck av konsekvenserna i att bryta eller förstärka normer. Den här studien har gjorts för att öka medvetenheten hos yrkesverksamma kommunikatörer. Datainsamling har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma kommunikatörer. Två reklamfilmer användes som diskussionsunderlag vid intervjuerna. Intervjuerna övergick sedan i mer allmänna frågor kring stereotyper, normer och normbrytande, informanterna fick reflektera över upplevda orsaker och konsekvenser. Slutsatser som kunnat dras från studien är att både normbrytning och stereotyper kan vara ett sätt att synas i dagens mediaflöde. Reklam är väldigt kundstyrt eftersom det är beställaren som tar störst risker med sitt varumärke och sin investering. Kommunikatörerna anser att deras största ansvar är gentemot beställaren. Stereotyper anses vara den säkra vägen. De identifieras snabbt och mycket slipper förklaras. I snabb kommunikation tar de inte onödig uppmärksamhet från budskapet. En nackdel med stereotyper är att de är opersonliga. De sticker inte ut ur mängden och reklamen glöms snabbt bort. En ytterligare nackdel med stereotyper anses vara att de påverkar samhället genom att förstärka fördomar och könsroller. Normbrytande reklam sticker ut och blir ihågkommen, vilket är en stor konkurrensfördel. Det kan också vara ett verktyg för ett långsiktigt identitetsskapande som skapar en målgruppsgemenskap och ett starkt varumärke. Normbrytning kan även påverka samhället genom att öka acceptans. En oro kring konsekvenserna av normbrytning leder till en försiktighet, både hos byråer och beställare. Risken är att få dålig publicitet och skada varumärket om det görs på del sätt. Det kan också göra kommunikationen otydlig och överskugga företagets produkt. Majoriteten av informanterna finner normbrytande reklam sällan förekommande. De upplever att de yngre generationerna har en större öppenhet och att normbrytning därför är vanligare i reklam riktad till ungdomar.

Syftet med arbetet är att identifiera och lyfta fram ett antal riktlinjer för den visuella designen av animerad bild som används i utbildningssammanhang. Vi ämnar också att identifiera vilka stilelement inom animerad undervisningsfilm som står sig över tid och olika medium. Att belysa de nya kvaliteter och möjligheter som framkommer i och med det digitala mediet. Vi kommer också att titta på hur målgrupp och mottagarkontext påverkar formens uttryck och innehåll. Vi har med en gemensam analysmodell gjort en kvalitativ analys av tre tidstypiska animerade undervisningsfilmer, Camouflage (1943), Den Vidunderliga Världshistorien (1993) och Gutten og Torsken (2007) som alla använder sig av humor som en förstärkning av lärandet. Genom analysen har vi kunnat identifiera stilelement så som användandet av stereotyper och metaforer, konstaterat hur innehåll och uttryck till stor del påverkats av målgrupp och mottagarkontext men även av gällande distribution och tekniska möjligheter. / The purpose of this work is to identify and highlight a couple of guidelines for the visual design of an animated film to be used in an educational context. We also seek to identify style elements in animated educational film that persist through time and different medium. Also to highlight new qualities and opportunities that come with the digital medium. Finally we will also look at how the audience and reception context effects and shape the expression and content of an educational movie. With a fixed analytical model we have made a comparative qualitative analysis of three period-characteristic animated educational films, Camouflage (1943), Den Vidunderliga Världshistorien (1993) and Gutten og Torsken (2007) which all use humor to enhance the learning. Through this analysis we have been able to identify style elements such as the use of stereotypes and metaphors, noted how the content and expression is largely influenced by the audience and receiver context but also of the distribution and technical capabilities.

Denna studie är ett kandidatarbete utfört på kandidatprogrammet Grafisk design och kommunikation vid Linköpings universitet. Studien är en kvalitativ designfallstudie som genomförts i samarbete med dansgruppen Pussytiv Dance, där en installation innehållande dans och rörlig bild har utvecklats. Studien syftar till att undersöka hurvida samhällsdebatten om offentlig amning kan kommenteras genom rörlig bild som en del av denna installation. Installationen visades på Feministisk Festival i Malmö 10 juni 2016. Målet med installationen är att väcka tankar, känslor och skapa diskussion om det samtida samhällsklimatet kring offentlig amning i syfte att bidra till en attitydförändring. Debatten om amning på offentlig plats präglas av frågor som rör paradoxen kring kvinnans bröst som sexuellt objekt och matbärare. Samhällets normer leder till att kvinnor känner sig obekväma att amma på offentlig plats, där det även har skett diskriminering i samband med amning. Dessa normer var önskvärda att ifrågasätta genom installationen. Studien kom fram till att det var möjligt att kommentera samhällsdebatten om offentlig amning genom rörlig bild som en del i en dansinstallation. Det kom även fram till att installationens kommunikationsmål nåddes och att installationsformen, dans och rörlig bild, är en effektiv form för att få mottagaren att reflektera över sina egna normer, vilket öppnar upp möjligheten att ändra på invanda attityder.

Influencer Marketing är relativt nytt och ingen naturlig del av de flesta företags strategier. Däremot ökar det i popularitet. Detta innebär att företag behöver ett hjälpmedel, en slags nybörjarguide, för att förstå grunderna i Influencer Marketing på Instagram. Denna uppsats ämnar att undersöka hur marknadsföringsstrategin kan användas av företag som vill marknadsföra miljövänliga livsmedel på Instagram, till Millennials. Med detta är målet att bidra till forskning och marknadsföring av Influencer Marketing och den hållbara konsumtionen. All teori som använts kan på något sätt kopplas till Influencer Marketing. I teoridelen redogörs det för Stealth Marketing, Product Placement, Celebrity Endorsement, electronic word-of-mouth, Influencer Marketing, visuell kommunikation samt Two-step flow theory. För att få både konsumenternas och influencernas åsikter och attityder har en trianguleringsmetod används. Den kvalitativa datan har utgjorts av intervjuer med influencers, eko-experter och expert på Influencer Marketing. Den kvantitativa datan samlades in med hjälp av en enkät för Millennials som följer influencers på Instagram. Empirin ger bland annat en tydlig bild av vad influencers värdesätter i ett samarbete med ett företag, vad eko-experterna säger om Influencer Marketing av miljövänliga produkter och hur påverkade Millennials anser att de blir av strategin. I analysen sammanfattas intervjuobjektens åsikter och jämförs med Millennials attityder. Detta diskuteras tillsammans med de teorier som tas upp i studien. Ändringar i den tidigare strukturen som presenteras i den teoretiska referensramen diskuteras i samband med Millennials attityd och hur samhället har förändrats. Ett stort fokus ligger på den dolda marknadsföringen, hur den idag är olaglig och ineffektiv på målgruppen. Studiens slutsats är att Influencer Marketing är en effektiv strategi för den utvalda målgruppen, som har en positiv attityd till strategin så länge marknadsföringen är ärlig och transparent. Studien sammanfattas i en ny demonstrerande figur av den teoretiska referensramen, med förslag på hur teorierna borde diskuteras i framtiden. Dold marknadsföring är inte längre relevant att diskutera, då både Millennials och influencers har en negativ attityd till en sådan marknadsföring. Celebrity Endorsement föreslås även ses som en del av Influencer Marketing, istället för enbart föregångaren, då Influencer Marketing idag skapar nya kändisar på en ny sorts plattform. Analysen sammanfattas även i en modell vars syfte är att visa hur företag, influencers och Millennials kommunicerar sinsemellan, följt av rekommendationer till företag eller andra intresserade som enkelt vill ta del av och använda vad studien kommit fram till.