Syftet med den här studien är att skapa kunskap om i vilken omfattning tydliggörande pedagogik används i undervisningen och i vilken omfattning lärare och specialpedagog samarbetar kring detta och om detta skiljer sig åt mellan kommunal och fristående skola. Forskning talar för den tydliggörande pedagogikens betydelse i anpassningen av undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Studien är kvantitativ där webbenkät använts som datainsamlingsmetod vilken därefter sammanställts och analyserats. Empirin analyseras med stöd i Vygotskij sociokulturella perspektiv på lärandet där den tydliggörande pedagogiken kan ses som ett medierande verktyg för att möjliggöra för elever att nå upp till samma nivå som de elever som inte är i behov av stöd och därmed kan tydliggörande pedagogik spela en roll för elevens proximala utvecklingszon. Resultatet visar att tydliggörande pedagogik och främst då visuellt bildstöd används i hög utsträckning medan de övriga metoderna inte används lika frekvent. När det gäller samarbetet mellan lärare och specialpedagog visar resultatet inte på något större samarbete kring tydliggörande pedagogik utan att andra områden prioriteras, vilka självklart också är nödvändiga för att identifiera behov hos eleverna. För både användning av tydliggörande pedagogik och samarbete med specialpedagog ses bristen på tid och kunskap, resurser och stöd från skolledning och rektor som hinder. En slutsats som kan dras är att behovet av specialpedagogens handledning och fortbildning är stort för att öka användningen av tydliggörande pedagogik. Vidare kan fortsatt forskning på de tydliggörande pedagogikens användning vara av intresse.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare upplever sitt arbete med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som beskrev vad Tydliggörande pedagogik var för dem, hur de arbetar med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön och om de upplever några möjligheter eller utmaningar i det arbetet. Resultatet har analyserats utifrån ett relationellt perspektiv och diskuterades sedan i relation till tidigare forskning och bakgrund. Studiens huvudsakliga resultat visade att förskollärarna har en gemensam syn på att Tydliggörande pedagogik handlar om att använda olika verktyg och strategier i lärmiljön för att göra vardagen på förskolan hanterbar, begriplig och meningsfull. Samtliga förskollärare upplever positiva möjligheter i arbetet med Tydliggörande pedagogik, dels att alla barn gynnas av att vardagen blir tydlig, dels att pedagoger får en bättre arbetsmiljö. De utmaningar som framkommer av studien är att det saknas kompetensutveckling i verksamheten och att pedagoger inte har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. Vi drar slutsatserna att det behövs mer forskning och kompetensutveckling inom fältet, pedagoger behöver ha ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen och att alla barn gynnas av att ha en tillgänglig lärmiljö.

Syftet med denna enkätstudie var att få kunskap om lärares didaktiska val, utifrån Uljens (1997) skoldidaktiska teori om lärares intention, handling och reflektion, vid användning av visuellt stöd i språkstödjande syfte. Ämnet belystes utifrån begreppet språklig sårbarhet, där utgångspunkten är att läraren kan hjälpa till att undanröja språkliga hinder genom att tillgängliggöra lärmiljön, oavsett vad som orsakar den språkliga sårbarheten. För att få reda på lärares erfarenheter genomfördes en enkätstudie genom en webbenkät som analyserades utifrån skoldidaktisk teori och tidigare forskning om visuellt stöd. Studien begränsades till lärare som undervisar i åk 4–9 i ämnena svenska, SO, NO, teknik och praktiskt-estetiska ämnen. 92 lärare besvarade enkäten. Resultatet visade att hälften av lärarna använder visuellt stöd alla lektioner, främst i syfte att presentera nya arbetsområden. Lärarna uppgav att elever använder ämnesspecifika ord och begrepp i högre grad tack vare det visuella stödet. Orsaker till att elever hamnar i språklig sårbarhet är enligt respondenterna, främst, annat modersmål än det som talas i skolan och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tidigare positiva erfarenheter är avgörande för användande av visuellt stöd i ordinarie undervisning. Det som kan utgöra hinder är tidsbrist och icke fungerande teknik. Vår slutsats är att lärare har positiva upplevelser av att använda visuellt stöd i ordinarie undervisning, men brister i lärares tid och den tekniska utrustningen leder till att elever bara delvis möter en språkligt tillgänglig lärmiljö.

The aim of this study is to examine students’ experiences of how graphic symbols as a visual support affects their understanding of oral verbal information. Students with a typical language development as well as students with language difficulties regarding the understanding of vocabulary were included in the study, in total 43 students from two different classes in grade 5 participated. The students answered a questionnaire conducted at the end of two lessons without graphic symbols and two lessons with graphic symbols in order to explore how usage of graphic symbols affected their experienced understanding. The results were compared through a paired samples t-test and an independent samples t-test. The results showed that both the linguistic vulnerable students and the students with typical linguistic development experienced an increased understanding of the teachers lecture during the lessons with graphic symbols. However, the results indicated no positive effect for the linguistic vulnerable students regarding the understanding of the teacher’s vocabulary or how clear the teacher’s explanations were. The results also showed that the linguistic vulnerable students, in comparison to the students with typical linguistic development, experienced greater difficulties regarding the understanding of both the vocabulary and the symbols used by the teacher.

Bildstöd är ett pedagogiskt hjälpmedel som i olika grad nyttjas i skolverksamhetens olika delar. En aspekt av bildstöd som det saknas omfattande forskning kring är hur bildstöd används i fritidshemmets kontext, inte minst med utgångspunkt i ett elevperspektiv. Studiens syfte är […] att undersöka vilken betydelse tillgången till bildstöd i fritidshemmet kan ha, samt i vilka situationer dessa används, ur elevers perspektiv. Forskningsfrågorna som studien grundar sig i lyder på vilka sätt används bildstöd i fritidshemmets verksamhet enligt eleverna? och hur uppfattar eleverna bildstöd i fritidshemmets verksamhet?   Studien utgår från en kvalitativ metod där elevintervjuer tillämpas för att undersöka elevers uppfattningar kring bildstöd. Som teoretisk utgångspunkt används den fenomenografiska teorin som inspiration. Intervjuerna har genomförts på två olika fritidshem med 10 informanter på lågstadiet. Studiens resultat visar att informanterna använder bildstöd i olika sammanhang och syften, beroende på hur fritidshemslärarna använder hjälpmedlet. Majoriteten av informanterna uttrycker även att de önskar använda bildstöd i högre grad än det som för tillfället erbjuds. Informanterna ger inblick i hur bildstöd på olika sätt kan vara ett hjälpmedel som främjar elevers utveckling och tillvaro i ett fritidshemssammanhang, både när det kommer till den enskilda individen och andra elever.

Syftet med den här studien har varit att undersöka fem lärares uppfattningar kring hur de skapar en undervisning som bidrar till att utveckla läsförståelsen hos elever i avkodningssvårigheter. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på den sociokulturella teorin enligt vilken elevernas tillägnande av kunskaper sker inom ramen för den närmaste utvecklingszonen. I studien har en kvalitativ metod använts. Materialinsamlingen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att de huvudsakliga temana i lärares arbetssätt för att utveckla läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter är visuellt stöd, modellerande av läsförståelsestrategier och samtalet som redskap. / The purpose of this study has been to investigate the perceptions of five teachers regarding their teaching of reading comprehension to students with decoding difficulties. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory, where the focus is that the students' acquisition of knowledge takes place within the framework of the zone of proximal development. A qualitative method has been used in the study. Through qualitative semi-structured interviews, material collection was carried out. The material was analysed using a phenomenographic approach. The results show that the main themes in teachers' working methods for developing reading comprehension for students in decoding difficulties are visual support, modelling reading comprehension strategies and to use text-talk to reflect and understand the meaning of a text.

Syftet med denna studie är att belysa vilken uppfattning tre logopeder har om hur användning av bildstöd i mellanstadiet kan främja och stötta språkutvecklingen hos elever med språklig problematik. Det är en kvalitativ undersökning där logopederna intervjuades och där studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande på så sätt att begreppen appropriering, scaffolding och mediering blev centrala och användes som analysverktyg i en tematisk analys. Resultat och analys visade att logopederna ansåg att det är viktigt vilken terminologi som används gällande språklig problematik och kompensatoriska verktyg för att få elever att känna sig inkluderade. Informanterna lyfte också betydelsen av kunskap om begreppen språklig sårbarhet och visuellt stöd. Det är viktigt att pedagoger som arbetar med visuellt stöd förstår syfte, till vem och i vilket sammanhang det ska användas. Logopederna lyfte att det som bildstödet stöttade mest gällande språkutveckling var de ämnesövergripande begreppen, som eleverna kan använda i flera ämnen

Sammanfattning Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur eleverna i lågstadiet tillägnar sig begreppskunskaper och förmåga att genomföra systematiska undersökningar när de undervisas genom NTA i ämnet kemi. Studien genomfördes i en årskurs 3 med NTA-uppdraget färgerna i färgen. Vi valde att genomföra en kvalitativ interventionsstudie med strategin designbaserad studie. Vid två lektionstillfällen agerade vi själva lärare och observatör. Lektion A planerades efter NTA’s lärarhandledning. Efter analys av lektion A genomfördes en förändring till lektion B. Förändringarna av lektionen var visuellt stöd och tydligare muntlig stöttning från läraren. Den sociokulturella synen på lärande genomsyrar den aktuella studien och det insamlade resultatet. Resultatet visar att NTA-uppdraget färgerna i färgen bidrar till viss begreppsförståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Med de förändringar som gjordes till lektion B visade insamlat resultat på en ökad förståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Därmed dras en möjlig slutsats att verksamma och blivande F-3 lärare kan tillägga visuellt stöd och mer muntlig stöttning i sin undervisning när de använder sig av NTA uppdraget färgerna i färgen. / AbstractThe purpose of our study is to contribute knowledge about how primary school students acquire conceptual knowledge and the ability to conduct systematic investigations when taught through NTA in the subject of chemistry. The study was conducted in a grade 3 through the NTA assignment färgerna i färgen.We chose to conduct a qualitative intervention study with the strategy of design-based study. On two occasions we acted as teachers and observers. In lesson A, the assignment was planned straight from the NTA’s pedagogical plan. After analysis of lesson A we made a change for lesson B. The changes we did to lesson B were adding visual support and more oral support from the teacher. The sociocultural view of learning permeates the current study and the collected results. The results show that the NTA assignment färgerna i färgen contributes to some conceptual understanding of the concept of separation and the ability to conduct systematic investigations. With the changes that were made from the collected results the students showed an increased understanding of the concept of separation and the ability to carry out systematic investigations. Thus, it is concluded that active and prospective F-3 teachers should add visual support and more oral support in their teaching when using NTA assignment färgerna i färgen.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur fritidslärarna inom fritidshemmet planerar och genomför sina verksamheter med ett specialpedagogiskt perspektiv, med särskild inriktning på inkludering och anpassning för elever med olika behov. Syftet är att undersöka metoder och som används för att säkerställa att verksamheten fungerar väl och att alla elever inkluderas, oavsett deras individuella behov. För att uppnå detta syfte undersöks tre huvudområden: Vilken syn har fritidsläraren om specialpedagogik, vilka olika metoder och arbetssätt använder fritidsläraren sig av inom specialpedagogik, samt vilka möjligheter och problem de ser i arbetet med specialpedagogik. Studien använder sig av kvalitativa metoder genom semistrukturerade intervjuer för att göra en djupare förståelse av ämnet. För att undersöka fritidslärarnas synval valde vi att intervjua sex erfarna fritidslärare som aktivt arbetar inom 6 olika fritidshem och som har ackumulerat flera års erfarenhet i verksamheten. Ur teoretiska förankring har vi använt oss av kategoriska perspektivet, inkluderingsperspektivet, relationella perspektiv. Resultatet av vår studie indikerar att det specialpedagogiska perspektivet inom fritidsverksamheterna behöver vidareutvecklas. Enligt fritidsläarna i verksamheten skulle detta kunna åstadkommas genom ökade möjligheter till kompetensutveckling, vilket skulle underlätta skapandet av en inkluderande miljö för alla elever, oavsett deras individuella behov eller krav på extra anpassningar. Dessutom är relationella perspektivet avgörande för fritidslärare eftersom de behöver en relationell kompetens för att arbeta inkluderande i verksamheten.

Det här är en uppsats som undersöker hur man kan underlätta och anpassa för elever med språkstörning i ämnet slöjd. Skolor har börjat uppmärksamma språkstörning mer, men okunskapen är fortfarande stor. I mina undersökningar har jag tittat på vad slöjdlärare känner att de saknar för att kunna ge eleverna det stöd de behöver, vad föräldrar önskar att deras barn får för hjälp i slöjden, samt vad specialpedagoger och speciallärare rekommenderar att lärare kan göra i undervisningen med elever med språkstörning. Det har resulterat i att lärare har behov av mer kunskap, mer stöd och mer tid i sin interaktion med elever med språkstörning. Eftersom man kan säga att språkstörning ligger på ett brett spektrum eftersom det finns så många olika inriktningar behöver man kunna individanpassa till varje elev för det finns inte ett färdigt koncept som fungerar för alla även om man med visuellt stöd kan gagna de flesta elever. / This is an essay that investigates how to make the sloyd subject more managable for students with a developmental language disorder (communication disorder). Schools have started to observe developmental language disorders more, but the lack of knowledge is still substantial. In my research I have looked at what teachers feel that they lack in order to provide these students with the support they need, what type of assistance parents would like see, and recommendations from special needs teachers. This research concludes that teachers need more knowledge, support and additional time in their interaction with students with developmental language disorders. Because there is a broad spectrum of developmental language disorders, you need to make individual adjustments because there is not a ready made concept that will work for everyone even though visual support will assist all students, not just those with developmental language disorder.