The aim of this Master’s thesis is to examine if the realistic youth novels of today can provide support and inspiration for its readers with the purpose of dealing with own difficulties. I have examined four Swedish novels from 2006 and studied in what way and from whom the young fictive women get advice and support. In the background section of the essay I have made studies of how it is to be a young woman in modern society. It also covers a historical perspective of the modern youth novel and presents studies based upon reading and reader-response theory of young people. I apply the theory of the psychiatrist Jan Ramström who uses a psychoanalytical and a culture theoretical perspective on young people’s development in modern society. Methodologically I use a qualitative text analysis. I have found that foremost it’s the mothers who provide support and advice to their daughters but support from other grown-ups and from institutions of society also occur. To sum up, the support consists of comfort, conversation, practical, economical and medical help, advice for the future, and also encouragement and praise. The support from friends can be practical advice and help but also someone to talk to. The descriptions of the relations between youths and supporting adults are positive. The novels show that it’s easier to get through difficulties in life when you have someone to turn to. / Uppsatsnivå: D

Unga vuxna som ej avslutar sin gymnasieutbildning har svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden. Studieavhopp påverkar både individen och samhället då individen riskerar att hamna i utanförskap och bli arbetslös.Uppsatsens syfte är att undersöka unga vuxnas egna tankar kring studieavhopp, vilka faktorer som påverkar avhoppet och hur processen ser ut och vägen vidare till sysselsättning.Frågeställningar studien utgår ifrån är följande: Vilka faktorer spelar in vid unga vuxnas beslut om att avbryta sina gymnasiestudier? Hur ser processen ut från att de unga vuxna bestämmer sig för avhopp till att de avslutar sin gymnasieutbildning? Vad påverkar de unga vuxna till vidare sysselsättning?Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat unga vuxna i åldrarna 18-20 år som avbrutit sin gymnasieutbildning. Analysen av den insamlade empirin analyseras utifrån Careership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner.Resultaten som denna studie påvisar är att det är flera påverkansfaktorer och en process för individerna innan studieavhopp genomförs. Studien visar även vikten av stöd av föräldrar och andra vuxna som kan vara avgörande för att unga vuxna kan komma ut i sysselsättning.

FC Rosengård driver Framtidsprojektet som en del i sitt integrationsskapande arbete. Projektet följer två klasser från Rosengårdsskolan från sjunde klass till första året på gymnasiet, där meningen med projektet är att vara förberedande inför gymnasieval, förberedande inför yrkesval, att ge en inblick i föreningslivet och att ge deltagarna en meningsfull fritidssysselsättning.Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur de delaktiga inom projektet upplever Framtidsprojektet och vilken utveckling av deltagarna som anses ske. Resultaten visar att respondenterna inte upplever Framtidsprojektet som ett integrationsprojekt utan som ett skolprojekt som skulle kunna drivas på vilken skola som helst. Det finns dock anledningar till att detta stöd behövs mer på Rosengårdskolan än andra skolor. Många elever beskrivs inte ha förstått skol – eller betygsystem och många anses sakna vuxenstöd utanför skolan gällande sin skolgång. Projektet bygger på en röd tråd, där deltagare genom att välja intresseområden skall få information om olika gymnasieskolor och program, för att sedan prova på olika yrken genom praktik på arbetsplatser. Denna röda tråd har bland annat lett till att deltagare har fått en större förståelse för hur högstadieskola, gymnasieskola och yrkesliv hör ihop. Deltagare menar att de främst har utvecklats genom att ha fått möjligheten att prova olika yrken och därmed inte bara funnit intressanta yrken inför framtiden utan även fått insikter i vilka yrkesområden de inte vill arbeta inom. Genom att kunna sortera bort olika yrken kan de istället koncentrera sig på relevanta områden. Några deltagare anser även att projektet har fått dem mer intresserade av skolan och att de nu lägger ner mer tid på sina skolarbeten. Andra deltagare menar att de har insett att deras drömyrken är svåra att uppnå och att de antagligen inte kommer få de betyg som krävs. Detta har gjort att de har funnit andra vägar att gå, antingen inom samma intresseområden eller inom nya yrkesval.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad tidigare forskning sagt och vad som sägs om litteraturens betydelse och användningsområden i förskolans verksamhet. Frågeställningarna är: Vilken betydelse har litteraturen och högläsningen för barns utveckling av språket?, Hur kan vuxna påverka barnens literacyutveckling? och Hur kan boksamtal utformas i förskolan?   Ett av de återkommande begrepp som beskriver barns lärande och utveckling av skriftspråket är litteracitet, eller engelskans literacy. Begreppet inkluderar både sociala och kulturella aspekter på lärande inom skriftspråkande, men också symboler, tecken, bilder och berättande. Samspelet, interaktionen, med människor i barnets omgivning är viktig i utvecklingen och lärandet och det är något som därför kan koppla litteracitetsutvecklingen till det sociokulturella perspektivet.   Denna systematiska litteraturstudie visar att man på flera håll i världen använder litteraturen för högläsning, men utan att se den som ett verktyg för att öka barnens literacyförmågor. Analysen bygger på fyra studier som på olika sätt beskriver arbetet med barns litteracitet genom intervjuer och observationer. Materialet är hämtat från studier gjorda i Sverige, Australien, Amerika och Storbritannien.   Resultatet visar att det finns stora kunskaper och erfarenheter kring arbetet med barn och literacy, som tyvärr inte framkommer i den dagliga verksamheten. Prioriteringen och planeringen av arbete med litteratur på olika sätt behöver komma fram och vara bland de viktigaste punkterna i förskolans arbete. Man kan ana att resultatet skulle förbättras om arbetet gjordes på en högre kvalitativ nivå än vad som nu är fallet.

This study centers around the way society’s gender norms affect the way children read and their reading habits. Reading is important for people to become functional members of a democratic society as it acts as the foundation for high levels of information literacy. With these abilities they will have an easier time navigating and critically assessing the information they will come across in everyday life. 24 children in the ages of 10–11 years participated in group interviews where discussions regarding their reading and library usage ensued. The results of these interviews were then analysed using a norm critical perspective as well as Aidan Chamber’s Reading Circle and the four compliance mechanisms. The children interviewed had positive views of reading and literature and they enjoyed genres such as fantasy, crime and horror. However, whether or not they shared their love of reading with the people around them differed between the genders where girls did this the most. The parents and other adults in the children’s lives also impacted the children’s view of reading and there were gender based differences among the adults as well, almost more. Gender norms seem to have less of an effect on today's children compared to previous generations.

Den här essän handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte är att stå utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. Essän har sin utgångspunkt i två olika berättelser där jag som pedagog möter leken ur två olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berättelsen och min roll som pedagog med hjälp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Öhman). En problematik på förskolan är de många, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essän över hur man kan minska dessa avbrott. Här problematiserar jag också ett arbetssätt som jag och mina kollegor använder oss av för att ge barnen mer tidsutrymme för lek. I min text funderar jag också över om den fria leken i förskolan är till för alla barn. Många barn behöver vuxenstöd i samspelet med andra. Det innebär många gånger att vi pedagoger måste styra in det barnet på aktiviteter som han eller hon inte alltid fått välja själv. Därför ställer jag slutligen frågan om den fria leken är till för alla barn i förskolan. Om inte, hur skapar vi förutsättningar i vår strävan att göra den fria leken tillgänglig för alla barn? / This essay is about free play in preschool and the pedagogue’s role in relations to children’s play. I am arguing that the pedagogue’s role is not to stand beside the play. This is about being involved in the children´s play without controlling or taking over it. The essay is based on two different situations where I as a pedagogue encounter the play from two different perspectives: first as a participant and later as an observer. I reflect on the situations and my role as a pedagogue with the help of educational research on play (Knutsdotter Olofsson), fantasy (Vygotskij) and the pedagogue significance for the child’s development in preschool (Öhman). A problem in preschool consists in the many and often unnecessary interruptions the pedagogues are causing in the children´s play. Therefore, I am in this essay investigating how one can minimize those interruptions. Here I also problematize a working method which can be used in order to give the children more time-space for play. In my text I am also questioning if all children at preschool can participate in what we call “free play”. Many children need adult support in interaction with others. This implies many times that pedagogues must guide a child into activities not chosen by the child itself. Because of that, my final question is if free play in preschool is available for all children. If not, how can we create conditions in our effort to make the free play available for all children at preschool?

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet och pedagogernas kompetens kring ämnet. Datainsamlingen gjordes genom att skicka ut enkäter till fritidslärare, fritidspedagoger och specialpedagoger på olika skolor i Sverige. Vid analysen av datan användes deskriptiv statistik och tematisk innehållsanalys för att koda svaren utifrån olika teman kopplade till forskningens fokus. Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori samt det relationella perspektivet för att tolka och förstå resultatet bättre. Resultatet visar att leken har stor betydelse för den sociala kompetensen hos elever i behov av särskilt stöd eftersom eleverna i leken får träna på rollekar, samspel och turtagning som gynnar deras sociala relationer. Men även pedagogens närvaro och kompetens visar sig spela stor roll för elevernas förutsättningar i leken. Vår slutsats är att om leken ska ha en betydelse för elever i behov av särskilt stöd behöver en pedagog vara närvarande men det kräver då att pedagogen har tillräckligt med kompetens om hur de ska agera i dessa situationer. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Bakgrund: Ett centralt motiv för forskning mot ensamkommande ungdomar är att återge ungdomarnas egna röster och upplevelser och arbeta utifrån deras egna perspektiv (Darvishpour, Månsson, 2019). I tidigare forskning är utgångspunkten ofta myndighets -eller det offentligas perspektiv (Månsson, 2016). Flyktingar har generellt ofta beskrivits som ett hot mot den nationella kollektiva identiteten (Ahmadi &amp; Lilja, 2018). Samhälleliga förändringar påverkar i stor grad nyanlända barn och ungdomar. För den ensamkommande gruppen av barn innebär flykten i sig en särskilt otrygg situation utan egen familj och det skyddsnät som denna utgör (Darvishpour &amp; Månsson, 2019). För den ensamkommande gruppen är förvärvsarbetet (i studien refererat till som ”arbetet”) viktigt för en lyckad integration. Detta kan bidra till bättre möjligheter att få stanna kvar i landet. Därför är det av särskild vikt att genomföra samtal med ungdomarna och introducera ungdomens perspektiv i ledet mot en lyckad integration i det svenska samhället. Vuxenförebilder, familjehemsföräldrar och gode män kan innebära stor praktisk nytta för de ensamkommande ungdomarna. Det handlar om att samtliga dessa parter måste ta hänsyn till ungdomsperspektivet för en lyckad integration (Stretmo &amp; Melander, 2013).  Syfte: Syftet med studien är att ta reda på ensamkommande ungdomars upplevelser i anskaffandet av ett arbete i Sverige. Det handlar om att undersöka vilken hjälp ungdomarna anser vara mest centralt i vägen mot ett arbete. Följande frågeställningar beaktas i studien;  • Vilka utmaningar och möjligheter upplever de ensamkommande ungdomarna när det gäller att söka arbete? • Vilket professionellt stöd upplever de ensamkommande ungdomarna att de erbjuds på vägen mot ett arbete? • Vilket vuxenstöd upplevs av ungdomarna som mest avgörande på vägen mot integration?  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod. Dataproduktionen bestod av tolv semistrukturerade intervjuer som genomfördes med ensamkommande ungdomar som rekryterades via privata kontakter i formen av ett bekvämlighetsurval. Denna ansats ansågs möjlig även under rådande pandemi. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys gjordes utifrån ett fenomenologiskt ramverk. Resultat och slutsatser: Genom en tematisk analys sammanställdes de ensamkommande ungdomars upplevelser. De teman som framkom var fem stycken och handlade om: 1. ”Nycklar till en lyckad integration” som handlar om att integreras i samhället, ”Ensamkommande ungdomar utan permanent uppehållstillstånd” som handlar om oro och osäkerhet hos ungdomarna,  2. ”Samhälleligt stöd skapar trygghet för den ensamkommande individen” som centralt handlar om vuxenstöd utifrån. 3. ”Vikten av nätverk för etablering på arbetsmarknaden” som handlar om kontaktnät och att knyta socialt nätverk,  4. ”Framtidsplaner för den ensamkommande individen” som till stor del handlar om inre ambitioner. Studieområdet är inte utforskat och det handlar om att fokusera uppmärksamhet på att ungdomarnas egna upplevelser bidrar med mycket nytta till forskningsfältet inom barn och ungdomsvetenskap. Fokus bör vara att prioritera synsättet som inkluderar ungdomarnas tolkningar och synsätt, istället för att beskriva ungdomarna utifrån ett om-perspektiv. Forskningen bör handla om arbetet med ungdomarna istället för att berätta om ungdomarna. Dessutom förutsätter ett lyckat integrationsarbete att ungdomarna bedöms som individer och inte som kategorier av ensamkommande, flyktingar eller migranter. När ungdomarnas perspektiv belyses, bidrar detta till värdefulla perspektiv. Inte minst i ledet att integrera ensamkommande ungdomar i den svenska arbetsmarknaden. / Background: A central motive for research against unaccompanied young people is to reproduce the young people's own voices and experiences and work from their own perspective (Darvishpour, Månsson, 2019). In previous research, the starting point is often the government or public perspective (Månsson, 2016). Refugees have generally often been described as a threat to the national collective identity (Ahmadi &amp; Lilja, 2018). Societal changes greatly affect newly arrived children and young people. For the unaccompanied group of children, the refugee situation in itself means a particularly insecure situation without an own family and the safety net that this constitutes (Darvishpour &amp; Månsson, 2019). For the unaccompanied group, employment (referred to in the study as “work”) is important for successful integration. This can contribute to better opportunities to stay in the country. Therefore, it is of particular importance to conduct conversations with the young people and introduce the young people's perspective in the direction of a successful integration into Swedish society. Adult role models, foster parents and good men can be of great practical benefit to the unaccompanied young people. It is about all these parties having to take into account the youth perspective for a successful integration (Stretmo &amp; Melander, 2013).  Purpose: The purpose of this study is to find out the experiences of unaccompanied young people in acquiring a job in Sweden. It is about examining what help young people consider to be most central in the path to a job. The following issues are considered in this study;  • What challenges and opportunities do unaccompanied minors experience when it comes to looking for work? • What professional support do the unaccompanied young people feel they are offered on the way to a job? • Which adult support is perceived by young people as most crucial on the road to integration? Method: This study is based on a qualitative method. The data production consisted of twelve semi-structured interviews conducted with unaccompanied young people who were recruited 5via private contacts in the form of a convenience sample. This approach was considered possible even during the current pandemic. The interviews were transcribed and a thematic analysis was made based on a phenomenological framework.  Results and conclusions: Through a thematic analysis, the experiences of unaccompanied young people were compiled. The themes that emerged were five and were about:  1. “Keys to a successful integration”, which deals with integration into society,  2. “Unaccompanied young people without a permanent residence permit”, which deals with the anxiety and insecurity of young people. 3. “Social support creates security for the unaccompanied individual”, which is centrally about adult support from outside. 4. “The importance of networks for establishment in the labor market”, which deals with contact networks and the connection of social networks,  5. “Future plans for the unaccompanied individual”, which is largely about inner ambitions.  The study area has not been explored and it is a matter of focusing attention on the fact that the young people's own experiences contribute with great benefit to the field of research in children and youth science. The focus should be on prioritizing the approach that includes the young people's interpretations and views, instead of describing the young people from a re-perspective. The research should be about working with young people instead of telling about young people. In addition, successful integration work presupposes that young people are assessed as individuals and not as categories of unaccompanied minors, refugees or migrants. When young people's perspectives are highlighted, this contributes to valuable perspectives. Not least at the stage of integrating unaccompanied young people into the Swedish labor market.