Den här studien undersöker vilka diskurser om språk kopplat till integration och invandring som framträder på Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas webbplatser under insamlingsperioden 2018 och 2019. Studiens syfte är att analysera vilka problemrepresentationer och språkideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas diskurser. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser som är centrala, vilka språkideologiska föreställningar som genomsyrar diskurserna och vilken bild av `invandrare` och nyanlända som förmedlas genom partiernas problemrepresentationer. Centrala begrepp är transitivitet och språkideologi, vilka analyseras med kritisk diskursanalys. Metodologiskt används flera kompletterande verktyg för analys och strukturering av material, främst Carol Bacchis WPR-ansats, `Whats the problem represented to be?`. Även begreppen begreppsliga metaforer och lexikala oppositioner används för att vidga begreppsapparaten. Genom analys har fem framträdande diskurskategorier identifierats: Ineffektiva `invandrare` och nyanlända, Språket som nyckel, I Sverige talar vi svenska, Krav som lösning, och Godtycklig och ineffektiv språkutbildning. I dessa diskurser om språk kopplat till integration och invandring framträder en negativ bild av `invandrare` och nyanlända, där de görs ansvariga för en rad olika problem särskilt kopplat till sin egen integrationsprocess. Denna grupp framställs på flera sätt som ineffektiv genom att ha för låg aktivitetsnivå, vara för dålig på att lära sig svenska, inte tillräckligt snabbt lär sig svenska för att i förlängningen bli anställningsbar och få jobb, som någon som lever på bidrag och som inte gör tillräckligt för att bidra till sin egen integrationsprocess. Detta främst genom otillräckliga ansträngningar att skaffa sig språkkunskaper. Genom denna framställning framträder även en tydlig kontrast genom det lexikala oppositionsparet `vi och de`, där `vi`, Sverige/värdsamhället framhävs positivt i motsats till `de`, `invandrarna` och de nyanlända som undermineras. Vidare visar en del av studiens resultat att språket ses som det främsta verktyget för att uppnå integration i form av att skaffa sig arbete och bidra till samhället. Den språkideologiska ingången visar hur det verkar råda en slags enspråkighetsnorm där det svenska språkets status höjs på bekostnad av andra språktillgångars värde. Analysen har även kommit fram till att de lösningar som partierna presenterar för är av kravkaraktär riktat till den enskilde individen. Det fanns även en diskurs som handlade om att den språkutbildning som bedrivs idag inte är tillräcklig, denna linje förde främst Sverigedemokraterna.

This thesis analyses the two-child limit policy in the United Kingdom which is codified in section 10 of the Welfare Reform Act 2012, amended in section 14 of the Welfare Reform and Work Act 2016, by utilising Carol Bacchi’s "What’s the Problem Represented to be?" (WPR) approach. The WPR approach draws on Foucauldian discourse theory and investigates the policy's implications by studying the problem presentations within it. The analysis identifies three core problems in the Welfare Reform and Work Bill’s impact assessment: the necessity to address the deficit by restructuring the welfare state, fairness towards working taxpayers versus benefit recipients, and the escalation of tax credit expenditure. It further uncovers five assumptions embedded within the policy, suggesting that UK citizens incorporate the policy into family planning, anticipate future social security needs, and make fertility decisions based on financial considerations, with the policy aimed at improving children's future prospects.Additionally, the study traces the ideological roots shaping welfare reform, highlighting the influence of Conservative Party ideologies from the Thatcher era and subsequent policies that reduced welfare support, contrasting with New Labour's interventionist approach and the media’s role in reinforcing negative welfare perceptions. The analysis uncovers several problem presentations in the policy and concludes that the government and media can craft narratives that shift the responsibility for child poverty from the state to parents, with enduring impacts on social discourse and policy direction, challenging future policy reversals.

In the late parts of the year 2023, the Swedish government through the Justice department released a document investigating the regulation on custodial measures for young people. This documents main suggestion is to enact specially regulated child prisons. In this thesis this investigation is analysed using Carol Bacchi’s WPR model which finds that the problem that is discovered surrounds the rise of grave criminal activity amongst young people, especially involved in criminal gangs. Since Sweden has the CRC incorporated in the law, the compatibility with the convention has also been studied. The investigation shows clear consideration regarding children’s rights priority. The topics the best interests of the child, gang criminality in Sweden and incarceration of children has been included as previous research in this thesis and contribute to the analysis. The findings show that whilst much acknowledgement is made towards children’s rights in the SOU investigation, key threads of children in gang criminality is not included.

This study shows that media and misinformation in media can have a direct impact on policymakers during the agenda setting stage of the policy process. Through a theoretical framework based on the network agenda setting model, discourse theory, WPR-approach and previous research regarding misinformation about transgender people, the case of two anti-trans legislation initiatives, one of which was an emergency measure, in North Dakota, USA, from 2023, are explored. Through qualitative, content analysis, WPR-analysis and discourse analysis, an examination of the impact of misinformation about transgender people on Fox News, from the 13th of december 2022 to the 23rd of january 2023, on policymakers in North Dakota is presented. The study found that there are considerable similarities between the discourse about transgender people on Fox News and the problem representation in the anti-trans legislation initiatives, in addition to substantial amounts of misinformation about transgender people on Fox News. These findings imply that policymakers can be affected by misinformation in news media, which in turn can affect democratic systems through the potential erosion of trust, political accountability and democratic rights.

No description available.

Skolan pekas ofta ut som en betydelsefull arena för ungas hälsa och välmående. Ett flertal undersökningar visar dock att unga svenskar, i synnerhet tonårstjejer, har en negativ hälso- utveckling. Bland de unga som mår dåligt finner vi ’duktiga’ elever som vill vara så duktiga att det får negativa hälsoeffekter (t.ex. stress och ångest). Forskningen kring ’duktiga’ elever, och skolans roll i deras situation, är begränsad. I detta arbete problematiseras dock ’duktighet’ som fenomen i skolan, i syfte att undersöka hur det förstås inom skolan som institution. Tidigare forskning från olika fält (främst psykologi samt folkhälso- och genusstudier) kan relateras till ’duktighet’. Denna, samt forskning om svensk elevhälsa, presenteras i kapitel två och används i analysen som hjälp för att förstås resultaten. Uppsatsens teoretiska och metodologiska ramverk utgörs dock av Carol Bacchis poststrukturalistiska policyanalys: ”What ́s the Problem Represented to be?” (WPR), som använts för att strukturera undersökningen och den påföljande analysen. Två olika studier har genomförts: en dokument- studie av åtta policydokument för skolan samt en mindre, explorativ intervjustudie med nio aktörer, från fyra olika yrkesgrupper, vilka arbetar i skolan. Dokumenten studerades med hjälp av kvalitativ närläsning och innehållsanalys. De semistrukturerade intervjuerna bearbetades med hjälp av meningskodning och -koncentrering samt hermeneutisk meningstolkning. Resultatet indikerar att ’duktighet’ inte problematiseras i policydokumenten, vilket kan vara en effekt av att skollagen präglas av problemrepresentationer som begränsar möjligheten att se ’duktighet’ som ett problem. Detta verkar få effekter i skolpraktiken där respondenterna framhåller duktighetsproblematik som relativt vanlig i skolan, samtidigt som ’duktighet’ inte alltid ses som ett ’problem’/fenomen - åtminstone har man ingen gemensam förståelse av vad det beror på. Strukturella förklaringar förekom i intervjuerna, men ’duktighet’ betraktades främst som ett individuellt problem. Respondenterna försöker så gott det går att hantera elever med duktighetsproblematik men landar nästan uteslutande i åtgärder på individnivå. Detta innebär, dels att man snarare hanterar elever med duktighet än ’duktighet’ som fenomen, dels att den ’duktiga’ eleven många gånger blir den som ses som ’problemet’ samt ges ansvar för att hantera det. Därav osynliggörs skolans roll. Då ’duktighet’ mot bakgrund av resultatet tar sig uttryck i skolan (och även stimuleras där), menar författaren att det måste beaktas i högre grad inom skolan som institution. Detta behov framhölls även av flertalet respondenter. I annat fall kan ’duktighet’ få negativa effekter, både för elever och för samhället i stort. / <p>Se även författarens tidigare arbete på området: "Duktighetsfenomenet: Ambition, höga krav och stress bland "duktiga tjejer" i den svenska gymnasieskolan"</p>

Tidigare har kärnkraftspolitiken i Sverige legitimerats genom att kärnkraften framställts som det enda energislaget som både är koldioxidneutralt och effektivt nog att förse den svenska industrin med el till konkurrenskraftiga priser. Eftersom kärnkraften under de senaste åren utsatts för allt hårdare konkurrens från effektiv och koldioxidsnål förnybar energi finns det goda skäl att förvänta sig att den senaste förändringen av svensk kärnkraftspolitik - beslutet att avskaffa effektskatten - legitimerats genom nya sätt att skapa mening kring kärnkraften och kärnkraftspolitiken. I den här studien undersöks därför hur beslutet att avskaffa effektskatten legitimerades inom den energipolitiska policyeliten och hur det skiljer sig från tidigare sätt att legitimera kärnkraftspolitiska beslut. 12 semi-strukturerade intervjuer och ett textmaterial bestående av 13 remissvar, en statlig utredning och en politisk överenskommelse har analyserats med hjälp av Carol Bacchis ”Whats the problem represented to be?”-metod samt ett poststrukturalistiskt metodologiskt och teoretiskt ramverk. Studien visar i likhet med forskning från andra länder där kärnkraft utsatts för hård konkurrens från förnybar energi att ett nytt sätt att framställa kärnkraften, där den framställs som nödvändig för elsystemets tekniska funktionssätt på grund av dess förmåga att leverera effekt, blivit det mest centrala sättet att legitimera kärnkraftspolitiken inom policyeliten i anslutning till avskaffandet av effektskatten. Studien visar även att ett nytt sätt att legitimera kärnkraftspolitik med hänvisning till att undvika snedvridande ingrepp i elmarknaden återkommer inom policyeliten, men att det finns olika bilder av vad som utgör ett snedvridande ingrepp. Framställningen av kärnkraften som koldioxidneutral framstår som mindre central än tidigare.

The planet’s biodiversity is in a worrying state. Palm oil production significantly contributes to biodiversity loss in Southeast Asia, especially in Indonesia. Unfortunately, the different forms of public and private regulation in place have had limited success in regulating the sector and protecting the environment. Three of the biggest palm oil traders – Cargill, Musim Mas, and Wilmar International – were chosen as subjects of an embedded case study to answer whether their Corporate Social Responsibility (CSR) efforts have the potential to drive transformation in the palm oil sector towards more environmental sustainability.  This thesis contributes to the debate around the role of business actors in Global Governance and their ability to tackle social and environmental problems caused by their business models with CSR. The thesis engages deductively with capitalism-critical theories on CSR. Carol Bacchi’s “What’s the Problem Represented to be?” (WPR) approach will guide a discourse analysis of the 2019 sustainability reports of the three companies regarding their efforts to improve sustainability in the palm oil sector. A comparison with research articles and NGO reports reaches the conclusion that the measures taken by Cargill, Musim Mas, and Wilmar are not enough to improve sustainability sufficiently.

Sweden, like Europe, has had an increased influx of people seeking asylum in recent years, instigating restrictive measures within the Swedish asylum regime. Simultaneously as the sustainability of settlement and housing policies for people seeking asylum has been the subject of large political debate, restrictive methods such as a minimum rights approach has been adopted, putting the Swedish asylum regime at the edge of the European Convention. In 2019, 25 years after its implementation, Sweden’s refugee reception system was amended. As of then, people seeking asylum who choose their own housing (EBO) in certain municipalities over assigned housing in accommodation facilities (ABO) are no longer entitled to state subsidies. Drawing on Michel Foucault’s discourse theory and Carol Bacchi’s policy analysis, What’s the Problem Represented to be, this thesis examines how the political discourse on refugee reception and EBO settlement has changed from the implementation of the LMA Act in 1994 to its amendment in 2019 by observing how the motifs of the implementation and amendment have been expressed, what underlying presumptions or assumptions such expressions hold, and what effects such discourse has. The study shows a discursive shift represented in the political discourse, portraying EBO settlement as contributing to societal degradation and in need of restrictions through reprisals. The main findings show that the discourse constructs an imagery of people seeking asylum as responsible for, and a threat to, Swedish welfare and societal structure. Moreover, the analysis displays a conceptualization of social sustainability as a matter of meeting the interest of the state, rather than the needs of the individual. In sum the study contributes in part to a deeper understanding of how political discourses shape the knowledge and conceptualization of people seeking asylum, the restrictive trajectory of Swedish asylum policy, and highlights the consequences of restrictive state bureaucracies for people seeking protection within Swedish borders.

This thesis is a descriptive study of problem representations of climate-induced human mobility in policy. Two cases which are severely impacted by climate change have been selected for the analysis: Kiribati and Andaman and Nicobar Islands. Policies of these cases are analysed through a qualitative text analysis following the methodological approach “What’s the Problem Represented to Be?”. A particular focus is given to the issue of “planned relocations” as this is a form of human movement that is, per definition, driven by policy. The analysis found negative representations of human mobility to be present in both cases, but also positive representations in the case of Kiribati. Planned relocations were represented as something necessary and difficult by both the cases, but a substantial difference concerned the intended length of such movements. Lastly, this study highlights the need for further research on policy engagement in climate-induced human mobility.