Human rights violations have been connected to several FIFA World cups. In 2010 the first article published by Amnesty international on human rights violations of the South Africa World cup. The impacts of mega sporting events such as human rights violations and environmental impacts have been under scrutiny in literature of sustainable development and legacies of mega sporting events, such as the FIFA World cup. Prior to the FIFA World cups, sustainability strategies are published which consider the issues and impacts of the World cup. These strategies will be analyzed by using the framework of Carol Bacchi’s “what is the problem represented to be '' approach. Additionally, the problem representation of the strategies will be compared   with Graham Houghton’s theoretical framework of Equity principles. With this the aim is to understand what the problem is represented to be in the sustainability strategies and regard the similarities and differences of the strategies. It can be concluded that throughout the strategies the social issues dominate the problem representation. Also, the strategies come closer to Houghton’s idea of sustainable development through time where the Qatari is closer to the idea of sustainable development than the two predecessors.

Barnperspektivet har inte alltid prioriterats i Sveriges lagstiftning och barn har heller inte alltid fått vara delaktiga i beslut gällande sig själva. Regeringen skrev en proposition med argument för att inkorporera barnkonventionen till svensk lag och den 1 januari år 2020 genomfördes detta. Denna studies syfte har varit att se hur barnperspektivet, samt barns rättigheter kommer till uttryck i propositionen till barnkonventionen, vilka argument som har använts för att motivera inkorporeringen samt hur detta kan avse påverka det sociala arbetet. Studien har tre frågeställningar formulerade utifrån syftet som har besvarats genom metoden What’s the problem represented do be (WPR), som är en analysmetod inom policyanalys, samt med ett barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet har visat att barnperspektivet samt barns rättigheter är centrala begrepp i propositionen samt att ett stärkande av dessa i praktiken är ett av argumenten som används för att inkorporera barnkonventionen. Deras starkaste och återkommande argument grundas i att stärka barnets rättigheter och delaktighet i beslut samt att öka barnperspektivet i myndighetsutövning. I samband med beslutet att inkorporera barnkonvention i svensk lag tillkom det nya transformeringar av befintliga lagar, vilket i sin tur påverkar det sociala arbetet, både i arbetssätt och metoder, samt i förhållningssättet gentemot barn. Ett sätt som lagstiftaren kunnat avse att påverka det sociala arbetet är genom att implementera ett ökat barnrättsbaserat synsätt, vilket ska genomsyra alla verksamheter som arbetar med och för barn.

We live in an ever-changing environment: globalisation is moving forward rapidly; the effects of Climate Change can be felt worldwide, anthropogenic resource extraction is ongoing and global pandemics are bringing up unexpected challenges. Evidence of these changes are everywhere, but significantly the polar regions are dramatically affected and aspect of geopolitical interest. Until now, little emphasis has been put on understanding Arctic communities’ transformations and their livelihoods due to those accelerating changes.One of these polar regions is the northernmost town of the world, Longyearbyen, on the Archipelago of Svalbard, governed through Norway under the ‘Svalbard Treaty’. The town is transforming from a mining-based community towards a service-based community, focusing on tourism, research and education. As Norway only holds sovereignty over the Archipelago but all signatory countries of the Treaty hold equal commercial rights over the island, the place is caught between geopolitical visions and local reality. The thesis at hand questions how the future of Longyearbyen is imagined in the face of accelerating global and local challenges. Based on the theoretical framework of imaginaries and explicitly Arctic imaginaries, the research uses a form of discourse analysis to investigate those. The discursive approach by Bacchi called “What’s the problem represented to be?” (WPR) was applied as a method to simplify the critical analysis of public policies. The latest policy on Svalbard’sfuture development, “The White Paper for Svalbard” from 2016, was critically examined, which presentsa clear governmental imaginary to maintain Norwegian communities on the Archipelago. Following the WPRapproach, it has further been analysed how that governmental imaginary has historically come about. In the last step, an extensive media analysis was conducted to examine how the governmental imaginary has developed, been questioned or disrupted by other emerging local imaginaries. This research portraits the common grounds, discrepancies, and entanglement of imaginaries from various levels of Longyearbyen’s community, ranging from local to institutional, to enable a profound conversation about Longyearbyen’s future. / Världen vi lever i förändras ständigt; globaliseringen rör sig snabbt framåt, klimatförändringarnas styrka kan kännas över hela jordklotet och människan fortsätter alltjämt att utvinna naturtillgångar medan globala pandemier genererar oförutsägbara utmaningar. Spår av dessa förändringar finns överallt, men polarregionerna påverkas särskilt drastiskt och har blivit av stort geopolitiskt intresse. Hittills har ytterst lite arbete lagts ner för att förstå de arktiska samhällenas omställning och uppehälle underdessa nya förutsättningar. Ett av dessa samhällen är världens nordligaste stad Longyearbyen som är belägen på ögruppen Svalbard och styrs genom Norge under Svalbardtraktaten. Staden som tidigare försörjde sig i princip uteslutande på gruvnäring har nu blivit ett tjänstesamhällemed fokus på turism, forskning och utbildning. Eftersom Norge enbart har suveräniteten över ögruppen och delar de kommersiella rättigheterna på Svalbard med övriga undertecknade länder i traktaten hamnar platsen ofta i kläm mellan geopolitiska intressen och den lokala verkligheten. Det här examensarbetet ifrågasätter hur Longyearbyens framtid framställs inför dess tilltagande globala och lokala utmaningar. Baserat på den teoretiska ramen för visioner (”imaginaries”) och uttryckligen arktiska visioner använder undersökningen en form av diskursanalys. Bacchis WPR-metod (”What’s the problem represented to be?”) användes för att förenkla och kritiskt analysera offentliga bestämmelser. Den senaste policyn för Svalbards framtida utveckling från 2016, som kallas ”The White Paper for Svalbard”, undersöktes noggrant och visade på en tydlig politisk ambition att bibehålla den norska majoriteten inom ögruppens samhällen. Med hjälp av WPR-metoden kunde dessutom den historiska utvecklingen av denhär ambitionen analyseras. Slutligen genomfördes en omfattande mediaanalys för att undersöka hur dessa politiska visioner har utvecklats, ifrågasatts eller påverkats av andra framväxande, lokala visioner. Det här arbetet porträtterar de gemensamma grunderna, avvikelserna och sammanflätningen av visioner i Longyearbyen, på såväl lokal som institutionell nivå, för att möjliggöra en djupgående diskussion kring Longyearbyens framtid.

Denna studies syfte är att undersöka hur demonstrationerna som genomfördes av rörelsen Black Lives Matter i Sverige framställs i svensk media och vad denna framställning leder till för effekter. Denna studie antar en kvalitativ ansats där det analytiska tillvägagångsättet utgår från Carol Bacchis diskursanalys ”What’s the problem represented to be?”. Studien belyser hur språket i tidningar skapar olika opinionsbildningar i samhället beroende på tidningens ställningstagande i det politiska spektrumet. Det följs upp av vad tidigare forskning har beskrivit som protestparadigmet, där medier följer specifika ramverk när de rapporterar om demonstrationer. I analysen ingår 27 nyhetsartiklar från tidningar som representerar den mediala vänstern, mediala högern samt den traditionella median. Det finns en forskningslucka angående hur svenska medier har rapporterat om Black Lives Matter demonstrationerna som denna studie har försökt minska. De slutsatser som kan dras av denna studie är att det finns en stor skillnad i hur man framställer demonstrationerna beroende på vart i det politiska spektrumet tidningen anser sig vara och att dessa problemframställningar kan leda till effekter som minskat förtroende för myndigheter och ett mer proletariserat samhälle. Studiens slutsatser kan bidra till hur media påverkar individens uppfattning i viktiga frågor.

This paper applies a modified verison of the ”What’s the problem represented to be” framework developed by Carol Bacchi to analyse the debate currently being had in the USA regarding critical race theory and its supposed dissemination in american K-12 schools. The paper identifies three major differences between the opposing sides in the debate, regarding their presuppositions about the world, what they encapsulate in the term ”crtitical race theory”, and their leanings in regards to party politics.

The aim of this study is to examine how the problem of ‘men's violence against women’ is represented and defined within the framework of parliamentary work in Sweden. With a poststructural approach the method of choice is a discourse analysis, in particular Carol Bacchi´s approach ’What´s the problem represented to be?’. The fundamental idea of this method is that the suggested solution to a problem indicates what one thinks needs to change, and thereby what the ‘problem’ is. In accordance with this method, we have analyzed eleven political documents (motions) which underlie further legalization and decision making, authoredbetween 2017-2022. All the selected political documents include solutions to the problem of men’s violence against women, domestic violence and/or honor related violence. Previous research has shown that the political debate has a significant impact on how a phenomenon is understood. Therefore, each epoch has a certain way of representing and defining a problem. In this study, four problem representations were identified: ‘lack of support’, ‘the legal system’,‘lack of knowledge’ and ‘social norms’. Together these themes represent how contemporary society comprehends the problem of men's violence against women. Acknowledging this is ofimportance because the problem representation provides a framework of action – for society, as well as the individual.

I denna studie vill vi belysa och undersöka de diskurser som finns inom de olika remissvarenpå betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten, SOU 2016:60. Frågorna viställer oss gäller hur och vilka problem som konstrueras inom remissvaren gällande förslagettill samtyckeslagstiftningen? Vilka diskursiva konflikter som återfinns inom dessa? Hurkonstrueras lagförslagets effekter diskursivt? Med avstamp i Foucaults teorier om makt ochdiskurser samt What´s the Problem Represented to be som metodologisk inriktning undersökshur instanser med makt ser på lagförslaget. Det normvetenskapliga perspektivet ochfeministisk teoribildning hjälper oss förstå de diskursiva konflikter som återfinns.Våldtäktsbegreppet, rättssäkerhet, subjektspositioner och samtyckesrekvisitet illustreras somtvå teman: Representationsproblemet avseende våldtäktsbrottet samt Rättssäkerhet för vem?Studiens fynd visar på hur subjektspositioner konstrueras i förhållande till maktrelationer. Viredogör även för att problemet som formuleras i diskurserna handlar om vilka normer ochvärderingar som en samtyckeslagstiftning ska kommunicera för att stärka brottsoffretsposition.

Despite the existence of a formalized set of EU strategies, problems seem to abound when it comes to the implementation of Gender Equality policies in universities. Specifically in the Greek context, the potential of GEPs to generate institutional and cultural change is highly contested. Aiming to illuminate how GE is conceptualized and implemented in this context but also to add to the methodological realm of blending constructivist with constructionist approaches, the critical frame analysis of the maximum variation sample of eight Greek universities’ policies revealed the persistence of the numeric discourse in women’s representation and a tokenistic, non-disruptive approach to proposing solutions. It has nevertheless also brought to light a progressive cluster of GE Committees that have managed to push their cause forward thanks to the heightened importance attributed to networking, and deliberations.

Antalet äldre i Sverige har ökat mest procentuellt sett av alla befolkningsgrupper under senare år, och prognosen är att gruppen äldre kommer att öka ännu mer de kommande decennierna. Åldersdiskriminering av äldre är vanligt förekommande, vilket påverkar deras möjligheter i samhället. Detta i kombination med att det inte finns någon lag som ställer krav på äldresinkludering i kommunala planer gör att äldreperspektivet riskerar att utestängas eller minimeras i planeringskontexten. Den praktiska implementeringen av äldres särskilda behov vad gäller bostäder och service i kommunal planering är svag trots att det är reglerat i ett flertal lagstiftningar. Uppsatsen har därför undersökt äldreperspektivet inom ramen för strategisk fysisk planering genom att undersöka hur bostäder och service riktat mot äldre implementeras i kommunala planer. I uppsatsen har de teoretiska utgångspunkterna blandstad samt WPR använts i kombination med metoderna kvalitativ textanalys samt semistrukturerad gruppintervju. Den kvalitativa textanalysen genomfördes genom att granska fyra kommuners bostadsförsörjningsprogram, dessa valdes ut med bakgrund i tre kriterier, och detta landade i en analys av bostadsförsörjningsprogram för Sundsvalls kommun, Uppsala kommun, Ystads kommun, samtSkövde kommun. Semistrukturerad gruppintervju genomfördes med tre medlemmar ur pensionärsorganisationen SPF Seniorerna Trossö i Karlskrona.  Resultat och analys visar att äldreperspektivet inom bostäder och service förekommer till viss delinom kommunal bostadsförsörjning, och att det därför finns utrymme till förbättringar för att synliggöras ännu mer. I granskade bostadsförsörjningsprogram behandlas bostäder för äldre genomgående, och majoriteten av programmen behandlade även service både friskrivet från bostäder men även i kombination med bostäder. Samtliga program understryker vikten av att uppnå en blandning av boende- och upplåtelseformer samt förtätning och tillvaratagande avbefintliga tekniska system. Majoriteten av kommunerna betonar att tillgänglighet i bostadsbeståndet och i övriga miljöer också är viktigt i samklang med bostäder och service.  Respondenter vid gruppintervjun bekräftar också att äldreperspektivet förekommer och framhävs inom den fysiska planeringen, och att det har blivit bättre på senare år. Det betonades dock att det finns förbättringspotential genom mer inkludering som exempelvis remissinstans vid framtagandet av kommunala planer, samt att förbättra samverkan mellan kommun och medborgare. Respondenterna betonade också problemet med tillgänglighet i både bostadsbeståndet samt i offentliga miljöer, och att detta kan förbättras och åtgärdas.  I slutsatser poängteras det att det är fem begrepp som utgör viktiga pusselbitar för att främja för ett äldreperspektiv inom den kommunala bostadsförsörjningen, dessa är: närhet, tillgänglighet, variation, inkludering och samverkan. Sammanfattningsvis finns det ett äldreperspektiv inom den kommunala bostadsförsörjningen specifikt för de fyra bostadsförsörjningsprogram som analyserats samt för de respondenter som intervjuats

This study concerns the problem representation behind the goal of building more resilient states and societies in EU-Africa policies. As resilience is a recent feature of the European Union’s policy discourse, the study aims at uncovering the problematisation behind its use towards Africa and, consequently, what interests lie behind this change of language. The study is conducted on documents pertaining the Joint Africa-EU Strategy and through the employment of the “What’s the problem represented to be?” (WPR) approach. Moreover, the research engages with a postcolonial standpoint through which the findings are discussed, highlighting concepts such as ‘othering’ and ‘eurocentrism’. The findings of this study indicate that the problematisation behind the goal of enhancing resilience in the African context is represented as a lack of African capacities to deal with different issues, and that the EU’s ‘need’ of a more resilient Africa relates to the increase of ownership in the African territory. The problem representation is argued to contribute to the colonial narrative that characterizes EU-Africa relations and therefore clashes with the emancipatory features that concrete ownership should entail.