Detta arbete fokuserar på ämnet ensemblespel, och handlar huvudsakligen om lärarens didaktiska val vid detta. I teorikapitlet har jag övergripande beskrivit didaktik, specialpedagogik respektive gruppsykologi. Arbetet har en sociokulturell synvinkel som grund vilken också analysen utgår från. Metoden som har använts för att genomföra undersökningen är aktionsforskning med observation och loggbok vid två separata tillfällen, i arbetet med två grupper. Den ena har varit en ensemblegrupp inom högstadiet, och den andra har varit en ensemblegrupp där medlemmarna har funktionsvariationer inom autismspektrum. Syftet är att genom aktionsforskning synliggöra mina didaktiska val och anpassningar i ensemble under arbetet med elever med och utan funktionsnedsättningar inom autismspektrum under några veckor. För att nå syftet har jag ställt mig följande forskningsfråga: • Vilka musikaliska och praktiska anpassningar gör jag som lärare vid ensemblespel med ensemblegrupp inom autismspektrum? Resultat visar att de anpassningar som skapades främst med Vuxengruppen var att jag behövde vara ett aktivt stöd i form av scaffolding med särskilda deltagande under hela arbetsprocessen, samtidigt som jag fick leda aktiviteten med de övriga deltagarna. Ett viktigt resultat är att jag framförde två saker parallellt som stöd för ensemblen, mitt gitarrspel som stöd för kompet, samtidigt som jag sjöng, som stöd för sångaren. Detta skilde sig från Ungdomsgruppen som självmant kunde framföra låtarna i form av uppspel efter instruerande och där det parallella framförandet inte var lika frekvent. Det fanns gemensamma nämnare för båda grupperna som innebar bland annat flexibilitet i användning av kulturella verktyg. Dessa bestod av mängden av ackord, låtmaterialets svårighetsgrader, noter och texter samt interaktion med eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka av vilka anledningar elever väljer att inte delta i idrott och hälsaundervisningen enligt lärares uppfattning samt vilka strategier dessa lärare använder sig av för att fler elever ska delta på lektionerna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 6 lärare inom idrott och hälsa som jämförs med tidigare forskning inom ämnet. Resultatet av dessa intervjuer analyseras vidare med hjälp av olika hälsoperspektiv i forskningen.Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att elever som inte deltar ofta har andra sociala svårigheter eller psykisk och social ohälsa. Andra anledningar är att frånvarande elever inte trivs i klassen eller känner en otrygghet och har sämre självkänsla.Lärarna i denna studie använder sig av olika strategier för att icke deltagande elever ska ingå i idrott och hälsaundervisningen genom att i första hand arbeta med relationer, både relationer mellan eleverna samt relationen mellan lärare och elev. Lärarna anpassar undervisiningen genom att variera lektionsinnehållet och låta eleverna har inflytande samt genom att motivera eleverna att delta genom att bland annat föregå med gott exempel, själv delta i undervisningen och vidare jobba med gruppdynamiken i klassen.

Läroplan för vuxenutbildningen (2017) kräver att lärare ska ta hänsyn till elevers individuella behov,förutsättningar och kunskapsnivå. Studien syftar därför till att undersöka lärares uppfattningar kring hurde arbetar både med läroplanen och med anpassningar för att stötta sina flerspråkiga elever. Dåläroplanen är en av utgångspunkterna har därför läroplansteori (Wahlström, 2016) tillämpats i studien.Tio lärare inom samma utbildningsanordnare men på olika enheter har intervjuats. Resultatet haranalyserats utifrån en tematisk analys (Braun & Clarke, 2022). I resultatet framgick det att lärare arbetarmed många olika former av anpassningar men att de begränsas av olika ramfaktorer. Derasläroplansarbete kring målen gällande flerspråkighet har påverkats negativt på grund av tidsbrist.Studiens resultat antyder att det finns ett större behov av tid för både planeringsarbete ocharbetslagsträffar där flerspråkiga elever och läroplanens mål är fokusområde

Bakgrund Reumatoid artrit (RA) är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som innebär livslång behandling och egenansvar. Få kvalitativa studier har gjorts kring vilka strategier patienter använder i vardagen och hur dessa kan kopplas till processen av att anpassa sig till ett liv med en kronisk sjukdom.Syfte Syftet med studien var att beskriva hur patienter med tidig RAanvänder copingstrategier för att hantera livet.Metod 22 deltagare har intervjuats, antingen i enskilda intervjuer eller fokusgrupper. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats använts. Resultatet har analyserats utefter de copingstrategier som framkommit, och strategiernas koppling till den adaptiva processen av att leva med RA. Resultat Studiens resultat påvisar en bredd av copingstrategier. Några copingstrategier syftar till att få vardagen att fungera bättre, andra syftar till att underlätta den mentala processen kring att förhålla sig till sin sjukdom och följder av denna, medan ytterligare strategier syftar till att hantera eller skydda sociala resurser och kontexter.Slutsats Patienter med tidig RA har ett spektrum av copingstrategier som den enskilde använder i syfte att hantera vardagen. Dessa varierar beroende på patienternas livssituation och kontext, och innebär ett fortsatt önskemål om hållande från vården utifrån patienternas perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och dilemman som matematiklärare möter i undervisningen med elever med ADHD och deras svårigheter. Studien baseras på fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer från olika skolor och kommuner. Informanterna är behöriga matematiklärare för årskurs 4–6. För att analysera informanternas svar har tematisk analys tillämpats. Studien har utgått från ramfaktorteorin och sociokulturella perspektiv. Resultaten visat att lärarna, trots bristande förutsättningar, har strategier för att försöka minska matematiksvårigheterna för elever med ADHD. Majoriteten av informanterna lyfter fram dessa bristande förutsättningar som problematiskt, men det finns även informanter som anser sig ha goda förutsättningar för att stötta elever med ADHD. Tidsbrist, brist på personal och stora grupper var faktorer som bidrog till ökade matematiksvårigheter. Trots dessa brister uppgav informanterna att det finns fungerande strategier för att bedriva undervisning med elever med ADHD, främst genom att använda individanpassade material.

Syftet med studien är att undersöka hur en matematikundervisning i lågstadiet kan struktureras för att motivera elever att delta i lärandet, samt vilka utmaningar läraren stöter på i detta arbete. Vi genomförde en fallstudie med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och systematisk observation med både observationsschema och fältanteckningar. Detta material sammanställdes och analyserades sedan utifrån de fem dimensionerna av differentiering. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärarens medvetenhet om samspelet mellan olika delar i fem dimensioner för differentiering har stor betydelse för elevers motivation.  I matematikundervisning kan läraren tyvärr inte alltid ge den vägledning och stimulans som de högpresterande eleverna behöver. Anledningen är att läraren fördelar mer tid till de lågpresterande eleverna, eftersom lärarens uppdrag är att se till att dessa elever uppnår de kunskapskraven som minst ska uppnås.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv.Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut.Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning. Samtliga strävar efter ”en skola för alla” där alla elever har rätt till kunskap och lärande oavsett vilka förutsättningar de har.

No description available.

Arbetstagare med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), har ibland särskilda utmaningar som kan försvåra en anställning. Med rätt stöd och anpassning från chefen kan dessa individer dock ofta prestera på samma nivå som andra. För att se hur chefer ställer sig till medarbetare med en NPF-diagnos lyder forskningsfrågan: Hur ser chefers inställning ut gentemot arbetstagare med NPF? En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex deltagare som bestod av chefer inom offentlig- samt privat sektor. Intervjuerna bestod av 20 öppna frågor och analyserades genom tematisk analys. Huvudresultatet visade att deltagarna hade en relativt öppen inställning till att ha medarbetare med en NPF-diagnos, däremot återfanns fler faktorer som påverkade deltagarnas inställning, så som rädslor, kommunikation och bristande resurser. Slutsatsen visade att inställningen inte handlade om bristande vilja, utan svårigheter att veta hur man ska gå tillväga vilket implicerar vikten av ökade resurser i form av ökad kunskap och representation. / Employees with a neurodevelopmental disorder (NPF) can have specific challenges that can make employment more difficult. With the right support and accommodation from their manager, these individuals can often perform as well as others. To investigate how managers perceive employees with NPF, the research question reads: What are the managers' attitudes towards employees with NPF? A qualitative study was conducted with six participants. The participants consisted of managers from the public- as well as private sectors. The interviews consisted of 20 open-ended questions and were analysed using thematic analysis. The result indicated that the participants had a relatively open attitudes regarding employees with NPF, however it was recovered that it was more factors than the participants attitude for example fears, communication and lack of resources. The conclusion implies that the attitudes were not primarily about lacking will, but difficulties in knowing how to approach it, and implies the importance of knowledge and representation.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren identifierar, stimulerar och utmanar särbegåvade elever. Studien grundar sig i Lee Shulmans sex processdelar som handlar om lärarens ämneskunskaper vid lektionsplanering. För att besvara studiens syfte och två frågeställningar har en kvantitativ metod använts i form av en enkät, dock med kvalitativa inslag. De svarande är verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultatet påvisar att det finns brister i den svenska skolan kring undervisning av särbegåvade elever. Flertalet av de svarande lärarna känner en osäkerhet och saknar kunskap kring att undervisa särbegåvade elever. De lärare som känner sig trygga har antingen erfarenhet eller kunskap om att undervisa särbegåvade elever, alternativt en bredare utbildning. Slutsatsen är således att Shulmans processdelar, som annars till stor del efterföljs, blir svåra att följa när osäkerhet kring identifiering och utmaning av särbegåvning finns. / The purpose of this study is to investigate how teachers identify and challenge gifted students. The study is based the process model of Lee Shulman for teachers’ planning. The main method for collecting data has a quantitative approach by the use of a questionnaire, which also been complemented by some questions with a qualitative approach. The respondents are teachers within the grades F-3. The result highlights some flaws with teaching gifted students. Several of the respondents mentioned that they felt insecure due to the lack of knowledge and experience of teaching gifted student. Those respondents that felt comfortable with teaching gifted student either relied on a more comprehensive educational background or previous knowledge or experience of it. The conclusion is that the model of Lee Shulman is difficult to comply to when there is some uncertainty about how to identify and challenge gifted students.