Urban stormwater management is necessary to protect human life and society from the dangers and damages associated with flooding from extreme weather events. Conventional measures of stormwater management utilise grey infrastructure to convey runoff away from urban areas, but due to increasing urbanization, aging of urban infrastructure, climatic variability, and flooding due to extreme weather events, these measures are often no longer sufficient. On the other hand, sustainable stormwater management systems, such as nature-based solutions, involve working with ecosystems in order to improve resilience and adaptability in a changing climate, while simultaneously providing other benefits to biodiversity, pollution control, and human health.  While academic interest in sustainable systems, and the transition from conventional measures in urban areas, is growing, there remains significant uncertainty surrounding the maintenance of these systems. To investigate the maintenance requirements, how it impacts the transition, and how to reduce this uncertainty, a comprehensive literature review was undertaken, analysing 70 texts on the subjects of urban stormwater management, nature-based solutions, and maintenance.  The findings indicate a variety in terminology and concepts used to describe sustainable systems, causing confusion, and resulting in fragmentation of the body of knowledge of them. Data on maintenance activities, frequencies, and costs for both conventional and sustainable systems were compiled. Major barriers discovered include unclear management responsibilities, lack of expertise, misconceptions regarding maintenance demands, uncertainty in long-term costs and performance, and a lack of policy and governance instruments.  Collaboration and education will be vital to expanding the transition to sustainable stormwater management. Incorporating maintenance and stakeholder involvement throughout the planning process will reduce the uncertainty involved in the implementation of nature-based solutions. Large-scale and in- depth monitoring and reporting programs will provide evidence in performance and lifespan and reduce uncertainty further. Educating decision-makers and the public alike on the efficacy and benefits of nature- based solutions will lead to wider acceptance. Strong regulatory and governance frameworks will foster widespread uptake, encouraging the transition from conventional to sustainable urban stormwater management. / Stads vattenhantering är nödvändigt för att skydda människors liv och samhällen från de faror och skador som är förknippade med översvämningar från extrema väderhändelser. Konventionella åtgärder för dagvattenhantering använder grå infrastruktur för att föra bort avrinning från stadsområden, men det finns allt fler bevis för att dessa åtgärder inte längre är tillräckliga. Däremot innebär hållbara dagvattenhantering system, såsom naturbaserade lösningar, att arbeta med ekosystem för att förbättra motståndskraft och anpassningsförmåga i ett föränderligt klimat, samtidigt som det ger andra fördelar för biologisk mångfald, föroreningskontroll och människors hälsa.  Medan det akademiska intresset för hållbara system och övergången från konventionella åtgärder i stadsområden växer, finns det fortfarande betydande osäkerhet kring underhållet av dessa system. För att undersöka underhållskraven, hur det påverkar övergången och hur man kan minska denna osäkerhet, genomfördes en omfattande litteraturgenomgång som analyserade 70 texter om hantering av dagvatten i städerna, naturbaserade lösningar och underhåll.  Fynden indikerar en variation av terminologi och begrepp som används för att beskriva hållbara system, vilket orsakar förvirring och resulterar i en delad brist på kunskap. Data om underhållsaktiviteter, frekvenser och kostnader för både konventionella och hållbara system sammanställdes. Stora hinder som upptäckts inkluderar otydliga ledningsansvar, bristande expertis, missuppfattningar om underhållskrav, osäkerhet i långsiktiga kostnader och prestanda samt brist på policy- och styrinstrument.  Samarbete och utbildning kommer att vara avgörande för att utöka omställningen till hållbar dagvattenhantering. Att inkludera underhåll och engagemang från intressenter under hela planeringsprocessen kommer att minska osäkerheten i implementeringen av naturbaserade lösningar. Storskaliga och djupgående övervaknings- och rapporteringsprogram kommer att ge bevis för prestanda och livslängd samt minska osäkerheten ytterligare. Att utbilda såväl beslutsfattare som allmänheten om effektiviteten och fördelarna med naturbaserade lösningar kommer att leda till en bredare acceptans. Starka ramar för regelverk och styrning kommer att främja en bred spridning, och uppmuntra övergången från konventionell till hållbar hantering av dagvatten i städerna.

Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner. En stor andel skånska gymnasieskolor saknar lokala arbetsplaner, medan de som finns är bristfälliga. Ingen skola uppfyller de uppställda kriterierna fullt ut, men ett fåtal kommer en bit på vägen.

Sammanfattning/abstraktMalmberg, Ingrid (2017). Bättre matematiklärande med memorering? För vem? Speciallärarprogrammet med inriktning Matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien kan bidra med att visa hur några lärare i svenska skolor ser på utantillärande och memorering i undervisning av elever som befinner sig i matematiksvårigheter och hur det stämmer överens med vad som står i styrdokument samt vad några svenska och internationella studier kommit fram till.Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att sammanställa på vilka sätt utantillärande och memoreringstekniker skulle kunna bidra till mera hållbart lärande för elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Det handlar både om kunskapssyn när det gäller matematikkunnande och elevsyn.Preciserade frågeställningar:-Vad talar för och vad talar emot att arbeta mera med memorering i matematiklärandet?-På vilka sätt kan memorering vara en extra anpassning eller specialpedagogisk åtgärd för elever i behov av stöd?-På vilka sätt skulle ökat fokus på memorering förändra elevers matematiklärande? TeoriMemorering och automatisering av några grundläggande basfärdigheter som att kunna multiplikationstabell och enkel huvudräkning, är viktigt för att lyckas bra i matematik. Echazarra m.fl. (2016) påstår att svagpresterande elever borde arbeta mera med memoreringstekniker för att få bättre självförtroende och lyckas bättre i matematik. Lärande kan ses rationalistiskt, där kunskap fylls på efter hand eller konstruktivistiskt, som en meningsskapande process (Jönsson, 2012). Olika lärandeteorier påverkar hur undervisning genomförs och arbetet skildrar hur några lärare ser på undervisning, vilket relateras till examensarbetets dokumentstudie. MetodMed triangulering (Bryman, 2011; Eriksson Barajas m.fl., 2013) görs ett försök att besvara frågeställningarna från olika håll. I detta fall används både intervjuer med verksamma lärare och dokumentanalys.Resultat Studien visar ett spänningsfält när det gäller kunskapssyn och syn på undervisning mellan verksamma lärare och forskare. Många lärare undervisar fortfarande i matematik genom att lära ut metoder för att lösa typexempel, som elever tränar på vid enskilt arbete. Detta sätt att undervisa verkar vara extra utbrett bland lärare utan gedigna matematikkunskaper och bland lärare med låga förväntningar på sina elever. Laborativa inslag finns ofta med som omväxlande inslag i undervisningen, men det är vanligt att de prioriteras bort om man inte hunnit med i tidsplaneringen, vars innehåll ofta styrs av läromedel.Den forskning som ligger till grund för teori och resultat visar på att det är viktigt med undersökande arbetsmetoder, att elever får förståelse för matematiska begrepp och tränar upp sina kommunikations- och resonemangsförmågor. I detta är det betydelsefullt att använda sig av bilder och konkret material.Två studier undersökte hur man med speciella insatser kunde förbättra elevers matematikförmågor (Hasselbring m.fl., 1987; Kroesbergen & van Luit, 2003). Dessa visade att elever lärde sig mera med dessa insatser och allra bäst om de undervisades av lärare (jämfört med skrivna instruktioner eller instruktioner i ett datorprogram), men studierna visade inte om eleverna fick en bättre begreppsförståelse genom dessa insatser.ImplikationerSpeciallärare i matematik bör bidra till att öka lärares kunskaper om matematiklärande och arbeta för arbetssätt som utmanar varje elev på sin nivå. Matematikundervisning bör innehålla mera öppna uppgifter, problemlösning och resonemang, även för elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Pararbete möjliggör att elever får kommunicera och resonera mera matematik och kan samtidigt bidra till att de blir mera uthålliga.Memorering av till exempel multiplikationstabell är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att lösa matematikproblem. För elever utan egentliga inlärningssvårigheter är det viktigt att automatisera så mycket som möjligt i grundskolans tidigare år och att inte släppa det när de kommer till högstadiet, men undvik att träna metoder för att lösa typexempel utan förståelse. Laborativt material behövs för att bygga upp elevers begreppsförståelse när det gäller till exempel bråk.Nyckelord:Anpassning, bedömning, kunskapssyn, lärande, matematiksvårigheter, matematisk litteracitet, memorering, numeracitet, PISA.

I nedanstående arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans årskurs 9. Med utgångspunkt i tillgänglig litteratur i ämnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvägningar och metoder, utifrån följande frågeställningar: Hur kan en svensklärare i grundskolans årskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka är behoven och hur kan de mötas? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förändringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik många gånger kom att skrivas in i grundskolan, istället för som ofta tidigare i grundsärskolan. Samtidigt betonades vikten av inkludering. Detta skapade sammantaget en ny situation, med nya behov, och ny aktualitet för ett tidigare inte lika uppmärksammat forskningsfält. Slutsatserna i nedanstående arbete pekar på det viktiga i individuell kartläggning, väl avvägd kommunikation och genomtänkt bemötande, och betonar bland annat behoven av struktur, tydlighet, konkretion, visualisering, planering och arbete med det sociala klimatet i klassrummet. De stöttande strukturernas inkluderande funktioner och hjälp för hela elevgruppen lyfts fram, liksom behovet av djupgående kunskaper hos pedagogen.

AbstraktSyftet med arbetet är att undersöka hur nationella proven upplevs av å ena sidan elever i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar, å andra sidan hur proven upplevs av deras lärare. Vidare att undersöka hur och om proven påverkar undervisningen samt om de är förenliga med individuellt lärande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ”en skola för alla”. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik. Genom delvis strukturerade intervjuer med elever, föräldrar och pedagoger erhölls det empiriska material som utgör grunden för denna studie. I analysen användes olika angreppssätt för skapande av mening: sammanfattande berättelse, direkta citat och kategorier.Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns en inneboende paradox i grundskolans läroplaner, att proven upplevs missgynnande för barn i svårigheter, att de är delvis styrande i undervisningen och att de inte är förenliga med individuellt lärande. Dessutom framgår det att den isländska skolan är för teoretisk inriktad.

Under de senaste åren har intresset för Customer Relationship Management (CRM) ökat både bland forskare och inom näringslivet. Mycket pengar investeras i CRM men forskning visar att många initiativ misslyckas. Denna studie granskar de primära behoven bakom svenska företags CRM-arbeten ur ett marknadsföringsperspektiv samt vilka möjligheter CRM medför. Studien undersöker även vilka systemlösningar som lämpas för att kunna uppfylla de identifierade behoven. En kvalitativ undersökning genomfördes bestående av semistrukturerade intervjuer med fem svenska företag samt fem CRM-experter. Studien avgränsades till företag verksamma på B2C-marknaden. Resultaten visade att det primära behovet bakom CRM-arbeten är att få en samlad bild av sina kunder. Utifrån den samlade kundbilden skapas flera möjligheter såsom anpassad och riktad kommunikation vilket uppnår effektmål såsom kundnöjdhet och att kunderna förblir kunder under en längre tid. Vidare är det möjligt att kanalanpassa kommunikationen efter kundernas preferens för att nå ut till så många som möjligt. Slutligen har CRM möjliggjort nya aktiviteter samt kundanpassade butiker och hemsidor. Anledningen till varför företagen uppmärksammat dessa behov påstås vara en följd av den konkurrenskraftiga marknaden där konsumenter har allt lättare att byta leverantör. Vidare visade resultaten att företagens CRM-process ofta inkluderar insamling och lagring av kunddata (både person- och beteendedata), segmentering och urval av data, riktade utskick och uppföljning av utskicken. Företagen använder olika system för aktiviteterna vilket innebär att CRM inte är systemberoende. / In recent years Customer Relationship Management (CRM) has gained much popularity among both companies and researchers. A lot of money is invested in CRM but research show that many initiatives fail. This study examined the primary needs behind CRM among Swedish companies from a marketing perspective, as well as the possibilities CRM brings. The study also examined which technical solutions are suitable to meet the identified needs. A qualitative study was conducted consisting of semi-structured interviews with five Swedish companies and five CRM-experts. The study was delimited to Swedish business-to-consumer (B2C) companies. The result showed that the primary need behind CRM is to get a complete and overall image of the customers. Based on this information many opportunities are created such as customized and targeted communication which leads to customer satisfaction and retention. Furthermore, it is possible to choose which channel to communicate through (e.g. e-mail or SMS) based on the customers’ preferences. Lastly, CRM has enabled new activities as well as customized stores and websites. The findings also showed that companies’ CRM process often include collecting and storing customer data (both personal and behavioral data), data segmentation and selection, targeted communication and follow-up thereof. The companies in the study use different technical systems for the activities, which means that CRM is not system dependent.

In the development of battery electric trucks is one of the main concerns how to minimize the energy consumption of all the different subsystems on the truck. One of these energyconsuming systems is the active cab suspension. The load sensing (active) cab systems used today is using pressurized air, pneumatics, to keep the cab at correct ride height. Currently is this pressurized air produced with a big, bulky and heavy compressor that continuously is running to compress air for multiple different subsystems. The alternative to the load sensing active cab suspension is to use non-load sensing (passive) suspension. This option is limiting the comfort and appearance of the cab but is neither using any energy. The goal of this master thesis is to find a suspension solution that is both load sensing and energy-efficient. To find a suitable load sensing solution was cab suspension system on other types of heavy machines inspected, together with suspension systems overall. There could be seen that the use of hydraulics gave the adjustability needed, without consuming any energy when the adjustments had been done. The system could also be very compact. It is easy to adapt the existing suspension components to work together with the hydraulic cylinders, and the hydraulic suspension systems have the possibility to be merged with other hydraulic systems on the truck. / I utvecklingen av el- och batteridrivna lastbilar är en stor del av utmaning att minimera energianvändningen hos lastbilens alla olika delsystem, där ibland hyttfjädringen. Dagens lastkännande (aktiva) fjädringssystem på lastbilshytter drivs med tryckluft och arbetar kontinuerligt med att hålla lastbilshytten på rätt höjd. Tryckluften kommer ifrån en stor och tung kompressor som ständigt arbetar för att komprimera luft till lastbilens alla olika delsystem. Alternativet till den aktiva lastkännande hyttfjädringen är att använda en icke lastkännande (passiv) fjädring. Detta begränsar dock lastbilens komfort och utseende, men förbrukar heller ingen energi. Målet med detta examensarbete var att finna en fjädringslösning som både är lastkännande och energieffektiv. För att hitta en lämplig lastkännande lösning gjordes en grundlig undersökning av hyttfjädringslösningar på andra tunga fordon, samt olika fjädringssystem överlag. Det visade sig att användandet av hydraulik ger en tillfredsställande justerbarhet, utan att förbruka någon energi när systemet är i vila (inte aktivt justerar). Systemet skulle även kunna göras mycket kompakt. Det är lätt att anpassa dagens befintliga fjädringskomponenter för att kunna fungera ihop med justerbara hydraulcylindrar, och fjädringens hydraulsystem skulle kunna drivas ihop med övriga hydraulsystem på lastbilen.

Titel: Undervisning på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning(Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders – Eight Pedagogues’ voices about Didactic Adaptation)Författare: Karin WistiTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå (15hp)Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie LeijonProgram: Specialpedagogprogrammet vid Malmö HögskolaDatum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie är ett försök att fånga in och beskriva de diskurser som råder bland lärare som undervisar på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstå pedagogernas förhållningssätt och den rådande diskursen på fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förståelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges möjlighet att prestera utifrån faktisk förmåga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar på att det råder en relativt stor samstämmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna på de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhållningssätt präglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära för eleverna. I talet om didaktisk anpassning betonas vikten av tydlighet, struktur, individualiserad undervisning och stöttning (scaffolding). Pedagogerna beskriver hur de använder sig av undantagsbestämmelsen och utgår från elevernas styrkor i såväl undervisning som bedömning, samtidigt som de understryker vikten av att ställa krav och utmana eleverna. Andra områden som berörs är anpassning av läromedel och lärmiljö samt vikten av ett välfungerande mentorskap och samarbete mellan olika professioner i skolans värld.För att på organisationsnivå möjliggöra den didaktiska anpassning pedagogerna beskriver som nödvändig krävs kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte bara bland den personal som arbetar nära eleverna utan också bland skolledare.Nyckelord: didaktisk anpassning, förstärkta gymnasieprogram, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, specialpedagogik, scaffolding, undantagsbestämmelsen

The purpouse with this litterature review is to investigate how women diagnosed with fibromyalgia handle their disease and what it implicates for a partner. The questions are: How do women suffering from fibromyalgia experience and deal with their daily life? What does it mean to live with a person diagnosed with fibromyalgia? In order to answer these question, scientific articles were reviewed and then analyzed with an inductive approach. The analysis generated three themes concerning women's experiences and dealing with fibromyalgia: losses/adjustment, changed relationships, lack of knowledge and three themes describing partners' experiences: increased responsibility/new tasks, changed relationships and lack of knowledge. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur kvinnor med diagnosen fibromyalgi upplever och hanterar sin sjukdom samt vad den innebär för en partner. Frågeställningarna är: Hur upplever och hanterar kvinnor med fibromyalgi sin sjukdom i sitt dagliga liv? Vad innebär det att leva med någon som har diagnosen fibromyalgi? För att få svar på dessa frågor granskades vetenskapliga artiklar som sedan analyserades med en induktiv ansats. Genom analysen genererades tre teman angående kvinnors upplevelse och hantering av fibromyalgi: förluster/anpassning, förändrade relationer, bristande kunskap och tre teman som beskrev partners upplevelse: ökat ansvar/nya uppgifter, förändrade relationer och bristande kunskap.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur kroniskt beroende av urinkateterisering inverkar på vardagen och hur sjuksköterskan kan stödja denna patientgrupp. Åtta vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter tolkades artiklarna utifrån modifierad innehållstextanalys. Meningsbärande enheter eller begrepp togs ut som subteman som sedan reducerades till att skapa fem huvudteman, upplevelse, accepterande/icke accepterande, kunskap/information, empowerment, livskvalitet. Subteman tilläts ligga kvar för att öka förståelsen för urvalet i resultatet. Upplevelsen omfattade bl a patientens känsla av skam, sårbarhet, utanförskap, isolering och oro. Accepterande/icke accepterande innefattade patientens sätt att se på sig själv utifrån ett beroende av katetern och de förändringar som krävs. Kunskap/information berörde vikten av att lyssna på patienten och delaktighet vid rutinförändringar samt förstå patientens eventuella svårigheter att delge andra sin situation. Empowerment utgick från patientens behov av sjuksköterskans stöd utifrån sin upplevelse. Livskvalitet innefattade patientens sociala liv samt sexualitet. Patientens kroppsuppfattning förändras och sjuksköterskan har en viktig funktion i att informera om kroppliga förändringar, stötta med praktiska åtgärder, ge tid för diskussion, vara en aktiv lyssnare och stärka patienten. Det kroniska beroendet av urinkateter kräver livsstilsförändringar. Nya rutiner, strategier för att undvika plågsamma och pinsamma situationer samt ett accepterande av tillståndet behövs för att uppnå en god livssituation och vardag. / The aim of this literature review was to highlight how chronic dependence of urinary catheterization affects daily life and how nurses can support this group of patients. Eight research articles were examined and measured by quality, according to given criteria. Thereafter the articles were interpreted using modified content analyses with templates. Meaningful units or concept were taken out as subunits and finally constructed into five main units, experience, acceptance/not acceptance, knowledge/information, empowerment, quality of life. The subunits were allowed to remain to get a better understanding for the choice of the result. Experience comprises the patient’s feeling of shame, vulnerability, felt left out, isolation, and anxiety. Acceptance/not acceptance concerned the patient's way of looking at them self due to the fact of the dependence of the catheter and the life changes that was required. Knowledge/information was about the importance to listen to the patients and to let them be part of decisions concerning routine changes and to understand that it could be hard to notify others about their situation. Empowerment was emerging from the patient's need of support from the nurse due to the patient's experience. Quality of life submitted the patient's social life and sexuality. The patient’s bodily apprehension changes and nurses have an important function in informing about body changes, to support in practical issues, give time for discussion, to be an active listener and to empower the patient. Chronic dependence of urinary catheter demands changes of lifestyle, new routines, and strategies to avoid painful and embarrassing situations as well as acceptance to be able to get a good everyday life.