Bakgrund: ALS är en gemensam beteckning på ett flertal motorneuronlogiska sjukdomar. ALS kännetecknas av att nervceller eller motorneuron som styr skelettmuskulaturen i kroppen bryts ner, vilket leder till att musklerna i kroppen successivt förtvinar. Debutsymtomen för ALS innefattar bland annat muskelsvaghet, muskelryckningar samt muskelkramper. Vanliga känslor kopplade till ALS kan bestå av saker som rädsla, förlust, förnekelse och självömkan. På grund av sjukdomens medförda fysiska, psykiska och sociala utmaningar kräver ALS även en specialiserad och personcentrerad omvårdnad.  Syftet: Beskriva personers upplevelser av att leva med ALS under det första året efter diagnostisering. Metod: Studien hade utgångspunkt i en kvalitativ ansats med fyra valda patografier, vilket analyserades genom en innehållsanalys av Hällgren Graneheim Lundman (2017).  Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier, vilket bestod av att Försöka leva i nuet, En förändrad tillvaro och En förlorad framtid. Personerna upplevde det som svårt i vissa stunder att leva i nuet. Personerna fastställde att ALS blev som en kamp mot deras positiva inställning till livet och att börja förtränga verkligheten. Samtidigt kunde de sociala interaktionerna medföra att personerna kunde avledas från deras sjukdom och istället försöka leva i nuet. Personerna kunde även känna en förändrad tillvaro, i koppling till att inte kunna klara sig själva och till den kroppsliga förändring som skedde. På grund av den successiva  försämringen ökade personernas känslor av sorg och förlorad hoppfullhet om en fortsatt bra framtid. En förlorad framtid var något som personerna upplevde och de började  inse att livet gick mot sitt slut, i takt med att kroppen förändrades. Slutsats: Under det första året efter diagnostisering av ALS uppstod fysisk och mental kamp för sin hälsa. Personen krävde en positiv inställning till livet, även om känslor av oro, ångest, rädsla och sorg ofta förekom hos respektive person. Deras familjer sågs som den viktigaste delen i deras liv, för att känna en strimma av hopp och för att få den hjälpen de behövde i hemmet. Arbetet belyser även vikten av att sjuksköterskan respekterar och främjar personers autonomi samt integritet. För att främja personens integritet är sjuksköterskan stöd och att visa respekt för personens autonomi betydelsefullt.

Bakgrund​​: Varje år drabbas ca 8500 personer av ett hjärtstopp i Sverige​, där bakomliggande hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken. Tidiga insatser med hjärtlungräddning ökar chanserna till överlevnad. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att patienter som överlevt ett hjärtstopp ska få rätt stöd och information för att de ska kunna återupprätta normaliteten i sitt liv.   Syfte: ​​Var att beskriva personers upplevelser av livet efter att ha överlevt ett hjärtstopp.​ Metod: ​​En begränsad litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter i deltagarnas upplevelser. Resultat diskuterats utifrån Roys adaptionsteori.​  Resultat: Tre teman identifierades; att förändras som människa, förändrad vardag och tacksamhet för livet. När deltagarna kom hem från sjukhusutskrivningen upplevde de fysiska och psykiska påfrestningar som ångest och oro samt kognitiva förändringar som sviktande minne. Att återgå till det normala livet och finna sig själv igen var centralt för deltagarna. Att överleva ett hjärtstopp ledde även till nya positiva insikter om vad som ansågs vara betydelsefullt för att fortsätta leva med mening och syfte.  Slutsats: Resultatet visar att personer som drabbats av ett hjärtstopp upplever flera olika svårigheter med livet efter att de kommit hem från sjukhuset och kontakten med vården avslutades. Det är viktigt för sjuksköterskan att få en djupare förståelse för deras upplevelse för att kunna ge individanpassat stöd och information innan hemgång, vilket kan bidra till en ökad trygghet. Att förstå hur svårigheterna påverkar patienten är viktigt för att kunna stödja den fortsatta egenvården i hemmet och patientens återgång till det normala livet. / Background: Every year, about 8500 people suffer a cardiac arrest in Sweden, where underlying heart disease is the most common cause. Early intervention with cardiopulmonary resuscitation increases the chances of survival. It is important that the nurse works person-centered so that patients who have survived a cardiac arrest receive the right support and information so that they can re-establish normality in their lives.  Aim: The aim was to describe people's experiences of life after surviving a cardiac arrest.  Method: A limited literature review with ten scientific articles with qualitative design. The results of the articles were thematized based on similarities in the participants' experiences. Results have been discussed on the basis of Roy's adaptation theory.  Results: Three themes were identified; to change as a person, changed everyday life and gratitude for life. When the participants came home from hospital discharge, they experienced physical and mental stresses such as anxiety and worry as well as cognitive changes such as failing memory. Returning to normal life and finding oneself again was central to the participants. Surviving a cardiac arrest also led to new positive insights into what was considered important to continue living with meaning and purpose.  Conclusions: The results show that people who have suffered a cardiac arrest experience several different difficulties with life after they come home from the hospital and the contact with the health care system ended. It is important for the nurse to gain a deeper understanding of their experience in order to provide individualized support and information before going home, which can contribute to an increased sense of security. Understanding how the difficulties affect the patient is important in order to support the continued self-care at home and the patient's return to normal life.

Artificiell intelligens (AI) har fått allt större uppmärksamhet inom revisionsbranschen, där den har introducerats för att öka effektiviteten och förbättra kvaliteten på revisorns arbetsuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar revisorns acceptans och anpassning till AI-teknologin och hur den förändrar arbetsuppgifter. Studien har kombinerat teorier som Diffusion of Innovations och Technology Acceptance Model för att skapa en ram för att förstå revisorns anpassning och acceptans i förhållande till AI-teknologin. För att samla in empiriska data har tolv revisorer intervjuats från olika revisionsbyråer och deras synpunkter har analyserats med avseende till AI-teknologin och dess inverkan på sitt arbete. Resultaten av studien visar att en mängd faktorer påverkar revisorns anpassning och acceptans, varav majoriteten framträder i ett positivt sammanhang. Det framkom även att arbetsuppgifterna generellt sett effektiviseras och förbättras genom införandet av AI-teknologin, vilket visar på en övergripande positiv inställning från revisorn. Däremot bekräftades det finnas vissa hinder, såsom kompatibilitet, komplexitet och upplevd användarvänlighet av teknologin. Studien visar även på, trots en begränsad användning av AI-teknologi inom yrkesrollen, att revisorn inser dess potential att kunna förbättra sina arbetsuppgifter snarare än att ersätta dem. För att maximera anpassning och acceptans av AI-teknologi finner studien att revisionsbyråer bör fokusera på utbildning, stöd och utveckla skräddarsydda lösningar som passar revisorns unika behov och erfarenheter. / Artificial intelligence (AI) has been receiving increasing attention within the audit industry, where it has been introduced to enhance efficiency and improve the quality of auditors' tasks. The purpose of this study is to investigate the factors influencing auditors' adaptation and acceptance to AI technology and how it transforms their work tasks. The study combines theories such as Diffusion of Innovations and Technology Acceptance Model to create a framework for understanding auditors' adaptation and acceptance in relation to AI technology. To collect empirical data, twelve auditors from different auditing firms were interviewed, and their perspectives were analyzed regarding AI technology and its impact on their work. The results of the study indicate that a range of factors influence auditors' adaptation and acceptance, the majority of which manifest in a positive context. It was also revealed that work tasks are generally streamlined and improved through the implementation of AI technology, indicating an overall positive attitude from auditors. However, certain barriers were confirmed to exist, such as compatibility, complexity, and perceived ease-of-use of the technology. The study also demonstrates that despite a limited use of AI technology within their professional roles, auditors recognize its potential to enhance their work tasks rather than to replace them. To maximize the adaptation and acceptance of AI technology, the study suggests that auditing firms should focus on education, support, and develop tailored solutions that cater to auditors' unique needs and experiences.

Bakgrund: Obesitas är en folksjukdom som ökar på många håll i världen. Det medför risker för att drabbas av följdsjukdomar som kan orsaka lidande och leda till en förkortad livslängd. Att leva med obesitas präglas också av andra aspekter som berör identitet och omgivning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått bariatrisk kirurgi. Metod: En litteraturöversikt med utgångspunkt i tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes var Bariatric surgery, Obesity, Patient experience, Qualitative och Interview. Kategorisering samt tematisering har utförts för att sammanställa likheter och skillnader. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman och ett undertema. Nya kostvanor, anpassning och utmaningar i vardagen beskriver upplevelser som berör anpassning och utmaningar relaterade till utförd kirurgi. Stöd från familj, närstående och sjukvården beskriver upplevelser kopplade till familjens stöd samt upplevelser som präglade kontakten med sjukvården. Den nya kroppen, fysiska och psykiska förändringar berör upplevelser kring de fysiska och psykologiska förändringar som förekom efter bariatrisk kirurgi. Stigmatisering beskriver upplevd självbild och de förändringar som uppstod i relation till den nya kroppen och omgivningen. Sammanfattning: I litteraturöversiktens resultat ges en mångfacetterad bild av hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplever livet efter operationen. Förändringen leder till olikartade upplevelser som påverkar relationen till omgivningen och den biologiska kroppen. Upplevelserna skiljde sig åt beroende på hur väl deltagarna lyckades anpassa sig till de utmaningar de ställdes inför. / Background: Obesity is increasing in many parts of the world. It entails risks of suffering from secondary diseases that can cause suffering and lead to a shortened lifespan. Living with obesity is also characterized by other aspects that affect identity and the environment. Aim: The aim was to describe patients experiences after undergoing bariatric surgery.Method:A literature review based on ten qualitative scientific articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. The keywords used were Bariatric surgery, Obesity, Patient experience, Qualitative and Interview. Categorization and thematization have been carried out to compile similarities and differences. Results: The results are presented under three major themes and one subtheme. New dietary habits, adaptation and challenges in everyday life: describes experiences concerning adaptation and challenges related to the performed surgery. Support from family, relatives and the healthcare system: describes experiences linked to the family's support as well as experiences that characterized the contact with the healthcare system. The new body, physical and psychological changes: experiences regarding the physical and psychological changes that occurred after bariatric surgery. Stigmatization: is about perceived self-image and the changes that occurred in relation to the new body and the environment. Summary: The results of this literature review provide a multifaceted picture of how people who have undergone bariatric surgery experience life after surgery. The change leads to different experiences that affect the relationship with the environment and the biological body. The experiences differed depending on how well the participants managed to adapt to the challenges they faced.

Inkludering är ett begrepp som diskuterats mycket inom skolans värld. Problematiken är att det ofta identifierats olika och frågor om hur det ska implementeras i utbildningen på bästa sätt diskuteras.  I denna studie undersöks inkludering både som begrepp och hur pedagoger i Malmö stad förhåller sig till begreppet i praktiken. Syftet är att genom intervjuer med pedagogerna få en bild av hur de ser på begreppet och vilket förhållningssätt de har till inkludering i praktiken. Vi kommer att titta närmare på inkludering utifrån det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. I det kritiska perspektivet ses inkludering i form av att alla barn ska ta del av samma utbildning tillsammans utan segregerade lösningar. I dilemmaperspektivet ses detta tankesätt mer problematiskt då det talas om barnens behov bör tillgodoses.  Studien utgår från kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med barnskötare, förskollärare, förste förskollärare och utvecklingspedagog. I studien framkommer det att pedagogerna har en samstämmig syn på begreppet inkludering, alla menar att barnen ska få ta del av utbildningen utifrån sina förutsättningar och på sina villkor. När det kommer till att tillämpa det i praktiken skiljer det åt även om det finns många delar som de har gemensamt.

Företag behöver idag ansvara för hållbarhet i sin verksamhet, däribland i sina marknadsföringsstrategier, för att vara konkurrenskraftiga på marknaden. Forskning menar att detta kräver välanpassade marknadsstrategier som påvisar hållbarhetsarbetet för intressenter. Anpassning av marknadsföringsstrategier skiljer sig dock mellan branscher och företag. Syftet med studien är att undersöka hur ett företag anpassar sin marknadsföringsstrategi för att uppnå hållbarhet. Detta genom att undersöka hur marknadsföringsstrategin, bestående av segmentering, målgrupp, positionering, kundlösning, kundkostnad, bekvämlighet och kommunikation, anpassas utifrån miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Studien har en kvalitativ metod, innefattande semistrukturerade intervjuer med klädföretaget Gina Tricot, vilka arbetar med hållbarhet, likväl sekundärdata om klädbranschen generellt. Studien påvisar att ett företags anpassning av sin marknadsföringsstrategi sker genom olika åtgärder för att uppnå hållbarhet. Studien identifierar anpassning genom samtliga hållbarhetsdimensioner i kundlösning, kundkostnad och kommunikation. I segmentering och bekvämlighet skedde anpassning genom miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Dock kunde ingen anpassning alls påvisas för målgrupp och positionering.

En välfungerande samverkan kan ha en avgörande betydelse för hanteringen av en kris. Trots att det är en gemensam strävan kan det finnas hinder som ger upphov till konflikter(Bondesson m.fl., 2019; Bynander & Nohrstedt, 2019; Deverell m.fl., 2019a; Hedlund & Lönngren, 2021; Svedin, 2009; Ödlund, 2010). I dessa sammanhang nämns konkurrens som ett hinder och något som sker i periferin (Deverell m.fl., 2019b; Palm & Ramsell, 2007; Ödlund, 2010). Forskningen ger begränsad beskrivning av konkurrens och dess förhållanden inom interorganisatorisk samverkan. Med utgångspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv genomfördes 10 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att konkurrens först ansågs som obefintlig och senare som dold och hindrande. Konkurrens hanterades genom gruppidentifiering samt faktorer som tillit, anpassning och samledarskap. Slutsatsen är att konkurrensen i en samverkan kan beskrivas. Att hitta en balans mellan konkurrens som hinder och samarbete var viktigt för aktörerna. Empirin visar den komplexitet som kan finnas gällande konkurrens kopplat till krishantering. Denna studie visar att det finns en ambition hos aktörerna att uppnå en bra samverkan, där effektivitet och god förberedelse för krishantering, blir allt viktigare inslag. Dock visade resultatet att det fanns konkurrens som gestaltades i form av interna intressen och misstro. Konkurrens, som en möjlighet, betraktades hos aktörerna ha mindre betydelse för samverkan. / A well-functioning collaboration can be of decisive importance for the management of a crisis. Although it is a common endeavour, there may be obstacles that give rise to conflicts (Bondesson et al., 2019; Bynander & Nohrstedt, 2019; Deverell et al., 2019a; Hedlund & Lönngren, 2021; Svedin, 2009; Ödlund, 2010). In these contexts, competition is mentioned as an obstacle and something that happens in the periphery (Deverell et al., 2019b; Palm & Ramsell, 2007; Ödlund, 2010). The research provides a limited description of competition and its conditions within inter-organizational cooperation. Based on a social psychological perspective, 10 semi-structured qualitative interviews were conducted. The result shows that competition was first considered non-existent and later as hidden and hindering. Competition was managed through group identification as well as factors such as trust, adaptation and co-leadership. The conclusion is that the competition in a collaboration can be described. Finding a balance between competition as an obstacle and cooperation was important for the actors. The experience shows the complexity that can exist regarding competition linked to crisis management. This study shows that there is an ambition on the part of the actors to achieve a good collaboration, where efficiency and good preparation for crisis management become increasingly important elements. However, the results showed that there was competition which took the form of internal interests and mistrust. Competition, as an opportunity, was considered by the actors to have less importance for cooperation

Namnet på pojektet är ”Att lyfta ett monument” och handlar om en ny tillbyggnad till Stockholms stadsbibliotek. Förslaget syftar till att utöka bibliotekets publika ytor och utrymmesmässigt fokus har varit basarerna från 1930 som vetter mot Sveavägen. Biblioteket är ett unikt kulturarv och troligtvis Sveriges kändaste byggnad utomlands. Att göra en ny tillbyggnad till ett sådant monument auktualiserar omdelebart en mängd frågor. Min frågeställning när jag satte igång berörde hur jag som arkitekt bör tänka då jag utformar ett tillägg i en historiskt känslig kontext. Vilka förhållningssätt är de mest lämpliga i en så pass laddad och världs­unik ­miljö? Som ­arkitekt tycker jag att man alltid noggrant bör ta ställning till sin omgivning och relatera till den i sitt förslag. I detta projekt har jag fått möjligheten och utmaningen att öva mig i konsten att relatera i en kontext av exceptionellt stor vikt. Metoden som jag har arbetat fram kallar jag för Sampling. Målet vid utformningen av tillbyggnaden har varit att underordna sig huvudbyggnaden utan att hemfalla åt ­pastisch. Min tes är att jag kan tillåta mig själv rätt stor frihet, så länge som jag identifierar och återanvänder bärande motiv, material, rumsorganisation, färgscheman och liknande från biblioteket. På så sätt är målet att de två byggnaderna ska komma att harmoniera och, förhoppningsvis, även lyfta varandra. / The name of the project is "Lifting a monument" and is about a new extension to Stockholm's city library. The proposal aims to expand the public areas of the library and the spatial focus has been the bazaars of 1930 facing Sveavägen. The library is a unique cultural heritage and probably Sweden's most famous building abroad. Making a new extension to such a monument instantly raises many issues. My question when I started was about how I as an architect should think when designing a supplement in a historically sensitive context. Which approaches are most appropriate in such a charged and world-unique environment? As an architect, I think that one should always carefully consider its surroundings and relate to it in its proposal. In this project I have been given the opportunity and challenge to practice the art of relating in a context of exceptional importance. The method I have worked out I call Sampling. The goal in designing the extension has been to submit to the main building without falling into the pastiche. My thesis is that I can allow myself quite a lot of freedom, as long as I identify and reuse the supporting motifs, materials, room organization, color schemes and the like from the library. In this way, the goal is that the two buildings will harmonize and, hopefully, also lift each other.

Förskolan är ett första steg för barn i deras utbildningsresa och utgör ofta deras första möte med samhället, därför är det viktigt att förskolan kan representera den mångfald som finns i samhället och därmed innefattar barn och pedagoger av olika bakgrund, behov och förutsättningar. Förskolan ska genom att följa bland annat läroplanens riktlinjer erbjuda ett inkluderande klimat med goda, demokratiska värderingar och normer där alla barn har en naturlig plats i gemenskapen. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares definition av inkluderingsbegreppet samt deras resonemang kring hur barn i behov av särskilt stöd kan gynnas av ett inkluderande arbetssätt och anpassade miljöer. För att ta reda på detta kommer vi att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog och intervjuades åtta förskollärare från fyra olika rektorsområden i studien. Empirin som samlades in bearbetades genom transkriptioner och en tematisk analys genomfördes. Resultatet analyserades utifrån ett kritiskt specialpedagogiskt perspektiv. Idiskussionsavsnittet ställs dessa resultat mot tidigare forskning och teorier.Studiens resultat visar att de deltagande förskollärarna till stor del definierar inkludering som en god gemenskap där alla barns olikheter och förmågor ses som en tillgång. De beskriver utmaningar för inkluderingarbetet och i fokus ligger stora barngrupper i förhållande till antalet pedagoger. Sett till de arbetssätt, strategier, anpassningar och förhållningssätt som beskrivs synliggörs en tydlig vilja att uppnå den gemenskap som de genom inkluderingsarbetet strävar mot att nå.

Bakgrund Behandling med kvarliggande urinkateter är en vanlig behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerat vid olika former av blåsdysfunktion. Egenvård är ett sätt för patienten att kunna bibehålla en vardag och förebygga komplikationer. Bristfällig kunskap och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal är dock förekommande och påverkar patienternas upplevelser av behandlingen. Att sjuksköterskor besitter rätt kompetens är därför viktigt för korrekt omhändertagande av patienter under behandling med kvarliggande urinkateter. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser vid behandling med kvarliggande urinkateter. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metodansats, som hittades via systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Valda artiklar kvalitetsgranskades i fulltext enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och en integrerad dataanalys gjordes för att analysera och sammanställa resultatet med hjälp av två huvudkategorier och sju underkategorier som identifierades under studien. Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen identifierades två huvudkategorier; att leva med kvarliggande urinkateter och vårdrelationens betydelse. För att ingående kunna beskriva patienters upplevelse av behandling med kvarliggande urinkateter identifierades sju underkategorier; anpassning till behandlingen, underlättande aspekter, upplevda begräsningar i dagligt liv, sexualitet, kroppsuppfattning och självbild, upplevda komplikationer, agerande från hälso- och sjukvårdspersonal samt behov av individuellt anpassad information och utbildning. Slutsats Studien identifierade positiva och negativa upplevelser hos patienter med kvarliggande urinkateter samt samband mellan upplevelser och behandlingslängd. Vikten av välfungerande egenvård och personcentrerad omvårdad samt förståelse och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal identifierades som avgörande aspekter i studien. Studiens resultat kan bidra till förbättrad kunskap och förståelse hos sjukvårdspersonal för att förbättra patientupplevelserna kring behandling med kvarliggande urinkateter. / Background Treatment with indwelling urinary catheter is a commonly used treatment method in health care that may be indicated for bladder dysfunction. Self-care is a way for patients to be able to maintain everyday life and prevent complications. However, inadequate knowledge and support from health care professionals is common and affects patients’ experiences. Proper skills from the nurses are important to enable correct care of patients with an indwelling urinary catheter. Aim The aim was to describe the experiences of adult patients during treatment with indwelling urinary catheters. Method This non-systematic literature review consisted of 16 original scientific articles, of both qualitative and quantitative method, which was found through systematic database searches in PubMed and CINAHL as well as manual searches. The selected articles were quality-reviewed in full text according to Sophiahemmet University's framework and an integrated data analysis was done to analyze and compile the results by two main- and seven subcategories that were identified through this study. Results Based on the integrated data analysis, two main categories were identified: living with an indwelling urinary catheter and the importance of the health care relationship. In order to be able to thoroughly describe patients' experiences of treatment with indwelling urinary catheters seven subcategories were identified; adaptation to the treatment, facilitating aspects, perceived limitations in daily life, sexuality, body image and self-image, perceived complications, actions of healthcare professionals and the need for individually adapted information and education. Conclusions Patients’ experiences, both positive and negative, were identified as well as the relationship between experiences and the treatment’s duration. The importance of a well-functioning self-care as well as the understanding and knowledge of the health care professionals was identified. The result of this study can contribute to improve understanding and knowledge among healthcare professionals to improve patients’ experiences of treatment with indwelling urinary catheters.