This study examines a reader used in grade 1, Den magiska kulan, which is a part of the ABC-klubben series of teaching material. It is level-based, available in three different levels of difficulty, and one and the same class is supposed to share the same reading experience but be able to read the story at the level that each individual pupil has reached. The study analyses linguistic adaptation and elements intended to give motivation in the different books. The study shows that the simplest of the books may not help to increase the pupils’ motivation for reading but can only be regarded as training in decoding. The two more advanced books can give pupils more pleasurable reading because the language is more nuanced and expressive. The pupils thus have the chance to become absorbed in the books, with an understanding for the characters and events.

The aim of this study was to research how teachers describe their knowledge of gifted students and their mathematics education with these students in grades 1-3. Through qualitative interviews eight teachers has been asked how they identify gifted students, how they adjust the education and what support they would need to befriend gifted students in mathematics education. The results indicate that the teachers are aware of the presence of gifted student in mathematics. The methods to identify and adjust teaching varied between the respondents and certain approaches was more favorable than others according to previous research. Common to all the respondents, however, was the desire for additional resource and commitment from the organization to help benefit gifted talents within mathematics. The conclusion is that today ́s teachers needs more knowledge about giftedness, as well as support in order to further promote learning for gifted students within the teaching of mathematics. / Studiens syfte var att undersöka hur lärare beskriver sina kunskaper om särskilt begåvade elever och sin matematikundervisning med dessa elever i årskurs 1-3. Genom kvalitativa intervjuer har åtta verksamma lärare intervjuats om hur de identifierar särskilt begåvade elever, hur de anpassar undervisningen samt vilket stöd lärarna anser sig behöva för att undervisa särskilt begåvade elever i matematik. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om förekomsten av särskilt begåvade elever inom matematiken. Metoderna för att identifiera och därefter anpassa undervisningen varierade mellan respondenterna samt vissa tillvägagångssätt var mer gynnsamma än andra enligt tidigare forskning. Gemensamt för alla respondenter var dock önskan om ytterligare resurser och satsning från organisationen för att kunna hjälpa att gynna särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen. Utifrån detta kan man dra slutsatser om att dagens lärare behöver mer kunskap kring särskild begåvning, samt stöttning för att vidare kunna främja lärandet för särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen.

The relationship between social experience and action in the context of recurrent disasters is often thought of in terms of adaptation. This study problematises this assumption from an anthropological perspective by analysing the memoryscape that mediates past experiences of disasters. The inquiry is based on translocal and transtemporal ethnographic fieldwork conducted in 2004-2011 in the flood-prone city of Santa Fe in Argentina. The study examines how past flooding is remembered by flood victims in the middle- and low-income districts and by activists of the protest movement that emerged in the wake of the 2003 flood. It deals with flood memory in the local bureaucracy, in local historiography, myths and popular culture. The analysis reveals that the Santafesinian flood memoryscape is dynamically configured by evocative, reminiscent and commemorative modes of remembering, which are expressed in multiple forms, ranging from memorials and rituals to bureaucratic documents, infrastructure and everyday practices. The study addresses the relationship between memory, morality and social inequality and discusses the implications for questions regarding vulnerability, resilience and adaptation.

Climate change has been recognised as one of the biggest challenges of our time. To prevent further climate change impacts, nations at COP21 further stressed the need to mitigate their greenhouse gas emissions enough to prevent dangerous temperature rise and to adapt societies to become more resilient. Municipals have been found important actors in this transition due to their power to inflict change on a local level. However, there is a lack of methods to assess how transition is made due to the fact that transition is a fairly new approach to managing climate change combined with a lack of completed transitions in municipalities. The purpose of this study is to explore the use of indicators as a method to assess municipal transition processes. Focusing on two Swedish municipalities that have been deemed vulnerable but at the same time apt to combat climate change, this study uses a triangulation of methods that are divided into two phases. The first phase uses a literature review in order to create a scientifically based list of transition indicators. The second phase uses document analyses and interviews in order to test the indicators and analyse transition process on a local level. The study revealed that there are multiple barriers and triggers for transition such as conflicting interests, economic factors, political steering, knowledge building- and awareness and long term perspectives, but that there also exist important tools for municipal transition in the form of networks through multi-level collaborations and plans/objectives. The findings in this study also suggests that the use of indicators as a method to assess transition could be viable, but that it is limited due to its contextual nature and lack of successful transitions to compare with. / Klimatförändringar har ansetts vara en av de viktigaste utmaningarna i vår tid. För att förhindra att vidare skador av klimatförändringarna kom nationer som deltog i COP21 överens om att minska sina växthusgaser tillräckligt mycket för att förhindra farliga temperaturförhöjningar och att anpassa sina samhällen till resilienta enheter. Kommuner anses vara viktiga aktörer i denna omställning då de har makt att påverka förändringar på en lokal nivå. Dock saknas metoder för att bedöma hur omställning utförs då omställning är ett nytt angreppssätt kombinerat med en brist på genomförda omställningar. Syftet med denna uppsats är att utforska användningen av indikatorer som metod för att bedöma omställningsprocesser. Genom att använda en triangulering av metoder som delats upp i två faser fokuserar studien på två svenska kommuner som har fastställts som känsliga inför klimatförändringarna men även att ha förmågan att hantera dem. Den första fasen består av en litteraturstudie som skapade en vetenskaplig grund som berörde en global och nationell nivå. Den andra fasen bestod av en dokumentsanalys och intervjuer för att utforska omställningsprocesser på en lokal nivå. Studien visar på att det finns flera barriärer och drivkrafter för omställning som konkurrerande intressen, ekonomiska faktorer, politisk styrning, kunskaps byggande- och medvetenhet och långsiktighet men även att det fanns verktyg som var viktiga för kommunal omställning som nätverk genom samarbeten på olika nivåer och planer/mål. Slutligen visar även studien på att användningen av indikatorer som metod för att bedömma omställning skulle kunna vara möjligt men att begränsningar finns då metoden dels är kontextberoende men även att det är svårt att göra jämförelser då ingen fullförd omställning har skett.

Titel: Standardisering/anpassning som internationella marknadsföringsstrategier inom upplevelseindustrin Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Heiko Voeste och Olga Gutman Handledare: Akmal Hyder Datum: 2014 – 05 Syfte: Forskningen om upplevelseinriktade företags marknadsföringsstrategier anses vara otillräcklig, trots att denna industri tillhör den snabbt expanderande tjänstemarknaden. Vi valde därför att utföra denna forskning för att bidra till utvecklingen av teorin inom detta område. Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur internationella företag inom upplevelseindustrin arbetar med marknadsföringsstrategier, med avseende på anpassning och standardisering av marknadsföringsmixen. I vårt arbete har vi studerat:  hur upplevelseinriktade företag utformar sina internationella marknadsföringsstrategier;  olika faktorer som påverkar valet av strategier;  hur företag utformar marknadsföringsmixen för att skapa unika erbjudande för sina kunder. Metod: Vår empiriska undersökning baseras på kvalitativ forskning i form av flerfallstudier. Vi undersökte tre verksamheter som agerar inom upplevelseindustrin och har genomfört tio semi-strukturerade intervjuer inom dessa tre företag. Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i denna studie var att de undersökta upplevelseinriktade företagen använder sig av både standardiserings- och anpassningsstrategier. Hänsyn tas till varje komponent av marknadsföringsmixen. Valet av marknadsföringsstrategier av dessa företag beror främst på sådana faktorer som, det unika erbjudandet, kulturen, ekonomin samt graden av internationellt verkande. Förslag till fortsattforskning: Vår studie är ganska begränsad eftersom den endast omfattar tre företag, två från Sverige och en från Tyskland. Detta leder till låg generaliserbarhet av vårt arbete. En mer omfattande studie av flera företag från flera olika länder krävs för att skapa mer generella slutsatser om marknadsföringsprinciper inom upplevelseindustrin. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att med detta arbete kunna bidra till utvecklingen av teorier om marknadsföringsstrategier inom upplevelseindustrin. Vi anser att vårt arbete ökar förståelsen inom detta område, främst med hänsyn till standardisering och anpassning samt ger förståelse för vilken roll faktorer som kultur och ekonomi har i valet av internationell strategi. Nyckelord: upplevelseindustrin, internationalisering, marknadsföringsstrategier, standardisering, anpassning, marknadsföringsmix, erbjudande.

The purpose of this study was to interview seven preschool teachers' experiences of meeting refugee children in six Swedish preschools. We wanted to find out the conditions underlying the meeting between the preschool teachers' and the refugee children. From an intercultural perspective, we have investigated how preschool teachers', more or less, address the children in relation to their past experiences and cultural background. In this study, we have applied a hermeneutical approach as a method that has allowed us to interpret the preschool teachers' stories of this phenomenon; the meeting between preschool teachers' and refugee children. Based on these interpretations, we’ve acquired a result that shows that children with a refugee background are received in different ways in Swedish preschool. Secondly, our readings show that there is a variation in how the preschool teachers' choose to highlight the child's previous experiences or not. We can also see a difference in what is regarded as important in the reception of the children. There is a difference in how preschool teachers' meeting with refugee children is conditioned by how they relate to the child’s refugee status and cultural background. Our result shows that the conditions underlying the preschool teachers' meeting with the refugee children is either assimilation into existing preschool frameworks, or accommodation to the child’s present situation with regard to their cultural background.

In recent years there has been discussion of the many health benefits of the paleodiet, a diet that consist of food that we are evolutionary and genetically adapted to consume. The agricultural revolution introduced mankind to dietary changes that did not suit our biology, and is now the main reason for the nutrition-based diseases in developed countries. The purpose of this paper is to review both the archaeological methods used to explain the paleodiet and the knowledge we have about our hunter-gatherer ancestors and to see if there is any evidence to claim that the paleodiet could be an answer to food-health related diseases. This paper will also discuss the different perspectives behind the many dietary changes in human evolution and how they reflect on man’s dietary conditions today. The material used for this research is based on studies in anthropology, biology, genetics and epidemiology. The theory behind this paper is based on the positivism knowledge founded on properties and relations between measurable studies. Based on interpretations by reason and logic this paper is concluded through deductive reasoning. The results show that food-related diseases and syndromes are absent from traditional hunter-gatherer societies and that they first start to manifest if a western-based diet is adopted. According to our evolutionary and biological structure, man is not adapted to consuming dairy or agricultural products and we are, in fact, genetically identical to our Paleolithic ancestors. Therefore, because we have the same dietary conditions as the paleo hunter-gatherer, we would be considerably more healthy if we adopted a Paleolithic based diet.

The purpose of this investigation is to shed a light upon the pedagogues perception concerning individual work method in children group where children require different types of support. The study has two inquiries, how does pedagogues rationalize when it comes to individual based operations and how do pedagogues work to meet the needs of children i reality. The study’s theoretical frame of reference consists of the socio-cultural and relational perspective. The result of this study shows the importance of six different factors for adaptation of an operation to meet the children's need. Planning and mapping, working in groups, retrofitting of the physical and social environment for the children with special needs, the weight of a good relationship, communication as the key to adaptation of the operation to meet the needs of the children. The final results show that the pedagogues perception of a individual based approach as a good method to work from in kindergarten/preschool operations. The result shows that pedagogues believe that children’s diverseness as a contributing factor for learning and developing new knowledge.

Bakgrund och problem: Baserat på att ett informellt ledarskap är något som tillskrivs en person av människor som har en vilja att följa denne, är ledarskapsrollen inte nödvändigtvis alltid självvald. Därmed fanns ett intresse att lyfta ledarens förhållningssätt till sin tillskrivna ledarroll. Genom detta sågs även en möjlighet att belysa att ledarskap inte enbart ger upphov till konsekvenser för följarna utan även för ledaren i fråga. Problemformulering: Hur förhåller sig artister till sitt tillskrivna ledarskap? Syfte: Syftet med detta arbete är att redogöra för om ett tillskrivet ledarskap upplevs som positivt och/eller negativt av artisten i fråga. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär samt har en induktiv forskningsansats. Insamling av empiri till rapporten har skett genom sju semistrukturerade intervjuer med verksamma artister samt branschaktörer vilka på olika sätt arbetar nära artister. Slutdiskussion: Majoriteten av rapportens respondenter framhåller ett positivt förhållningssätt till den informella ledarroll yrket som artist medför. Framförallt lyfts aspekter som en känsla av tillhörighet, bekräftelse och uppskattning samt en ömsesidig, nära relation med följarna. Denna studie tyder på att följarna i många fall är av större vikt än ledaren i fråga. Det är vidare just denna relation samt artistens beroendeställning gentemot följarna som till stor del påverkar, och även i vissa fall avgör, hur artister förhåller sig till sitt tillskrivna ledarskap.

The Swedish municipalities are continually changing their population, both in size and composition. Regardless of the change it affects the conditions for achieving a balanced economy and the residents’ need for welfare. Today half of the municipalities are increasing versus reducing, which is a huge challenge. The purpose of the study is to describe the population development between four neighboring municipalities in Västerbotten, from the center to the periphery. Furthermore, examine how they have handled the population change and which geographical connections exist between the municipalities based on the choice of growth and adaptation strategies from Syssner (2014). The municipalities are Umeå, Vännäs, Bjurholm and Åsele.   This study is based on population statistics since 1983 and the annual presentation from 2017. The result is that all municipalities have more or less choice to use strategies linked to growth and adaptation. It’s mainly Umeå who invests in growth-generation measures and Bjurholm who invests the most in different kinds of adjustments. This geographical distribution does not correspond completely with The first law of geography by Tobler (1970). Something that might affect the distribution of strategies is the need for independence, which is higher for Åsele than Bjurholm. Which means that Åsele can’t rely on a larger city like Umeå in the same way. But something that corresponded well with Tobler (1970) was that municipalities that are geographically closer tend to relate to population change in a certain way and invest in certain types of measures compared to municipalities that are located further away. It means that Umeå and Vännäs or Bjurholm and Åsele are more equal than for example Umeå and Åsele.