Fenomenet kring nyttjandet av privata säkerhetsföretag (PSF) har fått utstå kritik av forskare som förbisett dessa företags förtjänster till staters vapenmakt och dess utveckling. Istället har forskningen på området ofta kritiskt undersökt PSF och målat upp dem som giriga företag med en verksamhetsidé som gör stora vinster på krig och konflikter. Till skillnad från tidigare forskning har ambitionen med denna studie varit att ur ett funktionalistiskt perspektiv undersöka fenomenets inverkan på statens militärmakt och dess utveckling. Genom Försvarsmaktens avsiktsförklaring med Vesper Group (Vesper) kring samarbete om personal har undersökningen lyft fram en aspekt som tidigare forskning inte tagit hänsyn till; att förstå relationen mellan Försvarsmakten och Vesper ur ett individ- och organisationsperspektiv. För att uppnå syftet med studien och besvara forskningsfrågan har undersökningen utgått från metoden grundad teori (GT), baserat på empiri som insamlats genom sju semistrukturerade djupintervjuer. Analysen av empirin har resulterat i en teoretisk modell som visar att relationen mellan Försvarsmakten och Vesper karakteriseras av ett ömsesidigt beroendeförhållande och påverkan mellan å ena sidan utveckling och å andra sidan ökad legitimitet för såväl individen som för Försvarsmakten och Vesper. Resultatet visar att det handlar om en växelverkan där Försvarsmakten, Vesper och individen utvecklas, samtidigt som denna integration möjliggör och ökar legitimiteten för samtliga aktörer. Försvarsmakten och Vesper vinner genom det formaliserade samarbetet ökad attraktionskraft och kan därmed förbättra framtida personalförsörjning och/eller möjlighet till retention av personal. Parallellt har den individ som växlat arbetsgivare utvecklat såväl sin personliga som professionella kompetens samt erfarenhet och härigenom indirekt sina karriärmöjligheter.

I en årlig systematisk kvalitetsrapport 2019/2020 från en gymnasieskola framkom att elever generellt hade en oklar bild av vad delaktighet och inflytande i undervisningen innebär och att det i vissa klasser fanns missnöje avseende detta. Syftet med detta utvecklingsarbete är att förbättra förståelsen kring hur elever upplever delaktighet och vad inflytande betyder för elever på Naturvetenskapsprogrammet samt att ta fram underlag för undervisningsmaterial som vilar på vetenskaplig grund. Materialet ämnar inspirera lärare att utvecklas i sin profession och i sina arbetssätt. Arbetet vilar på vetenskaplig forskning kring learning-by- doing och utforskande undervisning (inquiry-based teaching). Det empiriska underlaget samlades in genom en elevenkät med 25 deltagare. Resultatet reducerades och tolkades till fyra värdeområden: involvering, aktivitet, anpassning och ledarskap. Dessa verkade spela en central roll för elevernas uppfattning och behov kring delaktighet och inflytande. Resultatet visar att de viktigaste faktorerna för att eleverna ska uppleva delaktighet i undervisningen är att de ges möjlighet till aktivt deltagande, att läraren anpassar sitt arbetssätt efter elevernas behov och erbjuder en varierad och differentierad undervisning. Viktiga faktorer för inflytandet är medbestämmande kring undervisningens upplägg och provdatum. Därutöver verkar en relationell ledarstil hos läraren vara av stor vikt för att skapa grundförutsättningar för ett gynnsamt klimat i klassrummet. Resultatet tydliggör också ett flertal konkreta förslag på hur undervisningen kan utformas för att främja ökad delaktighet och inflytande. Förslagen har tagits i beaktan vid utformning av underlaget för undervisningsmaterialet. Utvecklingsarbetet i sin helhet kommer att återkopplas och överlämnas till skolan där det kan utvärderas och på sikt skapa beprövad erfarenhet inom kollegiet.

Syftet med denna studie är att genom enskilda intervjuer få kunskap om hur tio elever upplever den extra hjälp de får i form av studieverkstadens verksamhet på den skola som de går på. Hur beskriver elever att deras skolsituation påverkats (kunskapsmässigt och socialt) av deltagandet, vilka faktorer påverkar upplevelsen, och hur värderar de studieverkstaden gentemot vistelse i ordinarie klassrum respektive andra specialpedagogiska lösningar för de elever som tidigare haft sådana? Eftersom intervjuerna genomfördes på två olika skolor, en högstadie- och en gymnasieskola, som har olika upplägg på sina studieverkstäder, finns också en jämförande aspekt i arbetet. Eleverna på båda skolorna upplever antalet elever i studieverkstaden som en avgörande faktor för hur bra de kan få hjälp där. På högstadieskolan är antalet ofta lågt, och på den betydligt större gymnasieskolan ofta högt. Den andra faktorn som eleverna uppger påverkar deras möjligheter till lärande är lärarnas ämneskompetens, vilken ibland brister på högstadieskolans studieverkstad. Vikten av att utvärdera placeringarna med täta mellanrum belyses också i studien. Studien visar vidare att de effekter de intervjuade eleverna upplever av att vistas i studieverkstaden främst handlar om ökat lugn och fokus, bättre mående, bättre studieresultat och ökad förståelse av ämnet. Till skillnad från högstadieeleverna nämner gymnasieeleverna också bättre betyg som ett positivt resultat, något de anser gynnar självkänslan. Gymnasieleverna upplever det som en stressfaktor att studieverkstaden förlänger studiedagen. Samtidigt upplevs förbättrade studieresultat reducera stress. Däremot upplever varken gymnasie- eller högstadieeleverna någon större påverkan på trivseln i skolan eller relationen till klasskamraterna.

Infrastrukturen är en förutsättning för att människor och gods ska kunna förflytta sig i samhället och förutsätts därför fungera på ett tillfredsställande sätt. För att t.ex. en väg ska vara meningsfull och   effektiv  behöver  den   dessutom  ingå   i   ett   större   nät   med   olika   transportnoder. Transportinfrastrukturen i Sverige kan vara statligt, kommunalt eller enskilt och varje part är ansvarig för att den egna delen ska samverka med de övriga till en helhet. Det medför också att en aktör sällan kan göra ingrepp i sina egna anläggningar utan att påverka de andras användning. Det  betyder  att  om  staten  gör  åtgärder  på  den  statliga  vägen  eller  järnvägen  medför  det konsekvenser för kommunens anläggningar. Därmed kan anpassning av anslutande anläggningar bli nödvändigt i samband med om- eller nybyggnad av statlig transportinfrastruktur. I anknytning till detta kan kommunen önska olika former av tillägg, t.ex. ökad kapacitet och standard, i förhållande till grundutförandet. Kommunen ska då svara för de merkostnader som tillägget genererar. För att klargöra ansvarsfördelningen mellan parterna bör projektets grundutförande bestämmas. Syftet  med  examensarbetet  är  att  klargöra  gränserna  mellan  grundutförande,  tillägg  och anpassning. Målet är att ge en tydligare bild av vad som kan ingå i grundutförande, tillägg respektive anpassning. Undersökningen har begränsats till att enbart se till relationen mellan staten och kommunen inom väg- och järnvägsprojekt. Arbetet innehåller en undersökning av relevant lagstiftning, regeringens propositioner  och  utredningar.  För att belysa Trafikverkets ståndpunkter har undersökning gjorts av dokument författade av Trafikverket, granskning av avtal för väg- och järnvägsprojekt samt intervjuer med Trafikverkets handläggare. Av  propositionen  2012/13:25  Investeringar  för  ett  starkt  och  hållbart  transportsystem  framgår  att Trafikverket ska ta ställning till grundutförande i varje enskilt fall. Det bör utgå ifrån det som staten är förpliktigad att anlägga, vara ändamålsenligt och fungerade redan utan tillägg eller förändring. Exempel på tillägg är standard- eller kapacitetshöjning och annan utformning eller lokalisering. Gränsen mellan grundutförande, tillägg och anpassning beror främst på om det är ett väg-   eller   järnvägsprojekt,   om   projektet   ska   utföras   i   storstadsregionen   eller   i   en landsortskommun, vem som är initiativtagaren till åtgärden och slutligen hur förhandlingarna ser ut. Det kan finnas fördelar för Trafikverket i att skapa generella riktlinjer för vilka åtgärder som bör  ingå  i  ett  grundutförande  samt  vilka  åtgärder  som  bör  räknas  som  tillägg  respektive anpassning. Riktlinjerna kan fungera som stöd och utgångspunkter i en förhandling med annan part och förenkla vid bestämmandet av ett grundutförande. / Transport infrastructure in  Sweden can be under  state, public or  private  responsibility and ownership. Those are all a part of a transport network and each operator is responsible that their part  is  working  properly,  so  the  overall  network  can  function accordingly to  its  demands. Therefore operators rarely can make changes in their own facilities without affecting the overall network. Changes on a state road or railway construction often have consequences for the municipal facilities. Adjustments of the connecting infrastructure might be required in a smaller or lager extent. In addition the municipality can wish for different forms of supplement when the state is initiating new projects on state infrastructure. Example of a supplement is increased capacity or standards  in relation to the basic design. The municipality will bear the additional costs the supplements generate for the project. A basic design of the project should be defined in order to determine the extension of the supplements. The purpose of this study is to clarify the interface between basic design, supplements and adjustments. The aim is to provide example of what can be included in basic design, supplements and additions. The study examines the relationship between the state and the municipality and their responsibilities towards each other. It contains a study of legislations and government investigations; documents  authored  by  the  Swedish  Transport  Administration;  a  review  of contracts and agreements for road and railway projects and interviews with employees at the Swedish Transport Administration. The basic execution and design should be an appropriate and sustainable transport solution which has adequate function excluding supplements or modification. It is the task of the Swedish Transport  Administration  to  decide  on  the  basic  design  of  each  project.  Examples  of supplements are standard or capacity enhancement and different design or location. The general conclusion  of  the  study  is  that  the  relationship  between  basic  design,  supplements  and adjustments can vary depending on different aspects. It depends mainly on whether it is a road or railway projects, if the project is carried out in the metropolitan area or in a rural municipality, which party initiates the project and finally how the negotiations are carried out. In order to make projects more consistent there could be benefits in establishing general guidelines and basic principles on what should be included in a basic design and what should be considered as supplements or adjustments. The guidelines could work as general standpoints in negotiations and as a support in deciding on the basic design of a project.

Syftet med studien är att undersöka idrottslärares arbete med undervisningsmetoder som möjliggör en skola för alla. Samt att undersöka eventuella kompetenser eller kunskaper som idrottslärarna upplevs sakna inom möjliggörande metoder för ämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka ett fenomen. Sex intervjuer genomfördes med idrottslärare som undervisar i olika årskurser, från förskoleklass till gymnasiet samt särskola i hela landet. Alla idrottslärare har en lärarlegitimation och har varierad grad av fortbildning.    Resultatet visar att idrottslärarna har höga ambitioner till att anpassa och inkludera för alla elever i idrottsundervisningen. De som framkommer är att idrottslärarna upplever ha begränsat med tid för det inkluderande arbetet samt önskar de ett bredare kollegialt samarbete. De uppmärksammas även att idrottslärarnas habitus inte varit tillräcklig utmanande under lärarutbildningen för att kunna variera undervisningsmetoder. Man kan urskilja ett antal pedagogiska undervisningsmetoder i deras berättelser, däremot lyfts inga ämnesspecifika undervisningsmetoder. I ett framgångsrikt kollegialt lärande sker ett utbyte av erfarenheter mellan idrottslärare men även mellan specialpedagoger och speciallärare samt handledare. Då det inte är lika beforskat om möjliggörande tillvägagångssätt som främjar alla elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa behövs vidare forskning kring konkreta ämnesspecifika undervisningsmetoder. Samt vidare forskning angående vikten av kollegialt lärande för yrkesprofessions utveckling. / The purpose of this study is to examine PE- teachers’ work with teaching methods that enable a school for all. And to investigate any eventual skills or knowledge that PE-teachers are perceived to lack when it comes to enabling methods regarding physical education. We used a qualitative method in the form of semi-structured interviews to investigate a phenomenon. Six interviews were conducted with PE-teachers in different grades, from preschool classes to high school and special need schools throughout the country. All PE-teachers have a teacher ID and have a varied degree of in-service training.   Results show that PE-teachers have high ambitions to adapt and include all students in PE. What emerges is that the PE-teachers feel that they have limited time for the inclusive work and that they want a broader collegial collaboration. It is also noted that the PE-teachers’ habitus has not been sufficiently challenged during teacher training to be able to vary teaching methods. One can distinguish a number of pedagogical teaching methods in their stories; however, no subject-specific teaching methods are highlighted. In successful collegial learning is there an exchange of experiences between PE-teachers but also between special educators or special teachers and supervisors. As there is less research on enabling approaches that promote all students’ participations in PE, further research is needed on concrete subject-specific teaching methods. As well as further research regarding the importance of collegial learning for professional development.

Decommissioned buildings and structures from the industrial age constitutes a challenge for many municipalities when society and the global economy changes. The transformation of the old sugar mill in Kävlinge originates from that shift – from the production of goods to an information and knowledge based society. How can this type of building be re-programmed as a stimulating place for sharing and acquire knowledge, and at the same time perform well in terms of energy? The sustainable strategies for energy preservation includes a new transparent second skin - a glass corridor facade, which stores the heat from the thermal mass (bricks). It also includes a passive ventilation system, using underground ducts to heat or cool the building depending on season. / Avvecklade byggnader och strukturer från industrialismen utgör en utmaning för många kommuner när samhället och den globala ekonomin förändras. Omvandlingen av det gamla sockerbruket i Kävlinge tar sin utgångspunkt från det skiftet - från produktionen av varor till ett informations-och kunskapssamhället. Hur kan denna typ av byggnad omprogrammeras till en stimulerande plats för att dela och tillägna sig kunskap, och samtidigt prestera bra vad det gäller energi? De hållbara strategierna för energieffektivitet innefattar ett nytt transparent klimatskal som lagrar värmen från den termiska massan (tegel). Den innehåller också ett passivt ventilationssystem, som med hjälp av underjordiska schakt värmer eller kyler byggnaden beroende på säsong.

Background: Insufficient physical activity is a public health problem. The Swedish recommendation is to be physically active for a minimum of 30 minutes every day, which is fulfilled by about half the adult population. Recent research has shown that sedentary behavior is an independent risk factor. Physical activity on prescription (FaR®) is an individually adapted and written prescription, a method to encourage physical activity. The National Board of Health and Welfare has observed that counseling combined with a written prescription convey better adherence than just counseling. Purpose: The purpose was to describe important factors improving the adherence to FaR®. Method: A literature overview was conducted with intent to go from a thought process to knowledge. Result: Factors like the prescriber, patient’s prerequisites, communication and regularity has been identified as meaningful to the process of FaR® and it´s adherence. Discussion: The knowledge of these factors creates a possibility to further developments of FaR®. The role of the prescriber is important, to interpret and individually adapt the prescription to make the best prerequisites and provide good adherence. Conclusions: To identify these factors, the prescriber, communication, patient’s prerequisites and regularity, creates opportunities to further generate the quality of FaR ® and it´s adherence. / Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett folkhälsoproblem. Rekommendationen för svenska folket är att vara fysiskt aktiv 30 minuter om dagen, vilket uppfylls av ungefär hälften av den vuxna befolkningen. De senaste årens forskning har visat att stillasittande är en oberoende riskfaktor. Fysisk aktivitet på recept (FaR®) är en individanpassad skriftlig ordination, en metod för att främja fysisk aktivitet. Socialstyrelsen har konstaterat att rådgivning i kombination med skriftlig ordination ger bättre följsamhet vid FaR® än enbart rådgivning. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som har betydelse för följ-samheten vid FaR®. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteratur-översikt med arbetssättet att gå från en tankeprocess till en kunskapsprocess. Resultat: Faktorer som förskrivaren, kommunikation, patientens förutsättningar och regel-bundenhet har identifierats. Dessa faktorer har betydelse för förskrivningsprocessen vid FaR® och dess följsamhet för patienten. Diskussion: Kunskapen om dessa faktorer skapar möjligheter för vidare utveckling av förskrivningsprocessen. Förskrivarens roll är viktig, att bedöma och att individanpassa ordinatonen så att förutsättningarna för patienten förblir goda och ger följsamhet. Slutsats: Identifieringen av faktorerna förskrivaren, kommunikation, patientens förutsättningar och regelbundenhet skapar möjligheter för vidare kvalitetsutveckling av FaR®.

Denna studie avser att belysa hur lärare i årskurs 1 undervisar sina elever i läsinlärning. Studien kommer att synliggöra metoder och läromedel som lärare använder sig av för att skapa rätt förutsättningar för alla elever. Vi belyser även utmaningar som lärare anser sig möta i sitt arbete med elever i läsundervisningen, samt om lärarna själva är i behov av stöd. Materialet till denna studie har samlats in genom en enkätundersökning vilken har försett oss med både kvantitativ samt kvalitativa data. Vi har i vår analys av insamlat data utgått från en tematisk analys samt innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att lärare idag anser att de behöver använda sig av olika metoder och material för att möjliggöra för alla elever i klassen att utvecklas inom läsinlärning. Vidare visar resultatet att lärare är i behov av stöd i sitt arbete med läsundervisningen.

Revisionsbranschen står inför en förändringsfas vilket gör att revisorsrollen har behov av att anpassa sig till nya förhållningssätt. Det är digitalisering som har fått en genomträngande drivkraft i branschen. Tidigare forskning indikerar på att digitalisering har en pådrivande effekt på branschen som gör att vissa arbetsuppgifter automatiseras, förändras och försvinner. Större mängd data finns även tillgängligt för revisorn vilket leder till nya förutsättningar som yrkesrollen bör förhålla sig till. Syftet med vår studie är därför att få en ökad förståelse för digitalisering och dess påverkan på revisorsrollen samt hur revisorn kan anpassa arbetsuppgifter och kompetens för att vara ett hållbart yrke. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. I studiens teoretiska referensram tydliggörs den grundläggande funktionen för revisorn, revisorns anpassning till digitalisering, anpassning till klient och för att vara ett hållbart yrke samt revisorsrollen.Intervjuerna med respondenterna har påvisat att branschen är i en förändringsfas till följd av digitalisering. Respondenterna är eniga om att digitalisering har inflytande på revisionsbranschen och att det finns ett intresse att omvandla arbetsuppgifter och kompetenser för att kunna skapa mervärde till klient. Studiens resultat indikerar att det finns tre genomgående aspekter som bör tillmötesgås av revisorn då dessa är av stor betydelse för en stabil och långsiktig utveckling. Viktiga aspekter som framkommer från resultatet är revisorns anpassning till klient gällande kommunikation, trovärdighet och relevans. Studiens slutsats lyfter fram att det rör sig om ett samspel mellan dessa infallsvinklar, där revisorn kan utforma sin yrkesroll för att vara ett hållbart yrke. Studiens slutsats presenterar även att det är fördelaktigt för revisorn att utveckla arbetsuppgifter mot mer rådgivning och nischad kompetens. Sammanfattningsvis uppmärksammar denna studie att revisorn bör anamma nya former av yrkesrollen för att kunna skapa långsiktig relevans och tillmötesgå den digitaliserade världen. / The auditing industry is facing change, which means that the role of the auditor must be to adapt to new approaches. It is digitalization that has become the pervasive driving force in the industry. Previous research indicates that digitalization has had a driving effect on the industry, which means that certain tasks have become automated, changed and disappeared. Larger amounts of data are also available to the auditor, leading to new conditions that the professional role should relate to. The purpose of our study is to gain an increased understanding of how auditor roles can adapt with the help of new tools and skills in order to remain a sustainable profession. To show how auditors can adapt to change and still remain sustainable, a qualitative method has been used which includes semi-structured interviews. The focus of this study is on theoretical frame of reference, the basic function and role of the auditor, the auditor's passage to digitalization, the ability to adapt to the client, and how to remain a sustainable profession.The interviews with the respondents have shown that the industry is in a phase of change because of digitalization. The respondents agree that digitalization has an influence on the auditing industry, and there is an interest in transforming work tasks and skills to create added value for the client. Student results indicate that three general aspects should be addressed by the auditor, as these are of great importance for stable and long-term development. Important aspects that emerge from the result are the auditor's passing to the client in terms of communication, credibility and relevance. Students conclude clearly that there must be an interaction between these approaches, so that the auditor can design a professional role to remain a sustainable profession. The study's conclusion also presents that it is advantageous for the auditor to develop work tasks that involve more counselling and niche skills. In summary, this study highlights that the auditor should embrace new ideas in the professional role to create long-term significance and meet the digital world.(This paper is written in Swedish).

The aim of this study is to present how English borrowings (loanwords and phrases) are integrated into Swedish grammar and spelling rules. The hypothesis is that borrowings appearing in the unchanged form in Swedish occur much more frequently in internet forums than in press. The study is based on the analysis of a material consisting of around 70 English borrowings found in different entries from one of the largest Swedish online discussion forums, flashback.org. The whole corpus comprises of 661 randomly selected entries. Each of the 70 borrowings appears in every possible spelling variant and grammatical form. The statistics presenting the number of occurrences of a given borrowing come from 38 corpora available at Språkbanken. The material collected from online forums and from the newspapers and magazines, make it possible to compare the quantity of borrowings in these two types of media.  The study consists of a theoretical and a practical part. The former introduces the topic of borrowings while the latter is devoted to the analysis of the specific examples contained in the material.    The theoretical part begins with the presentation of the most popular classifications of borrowings appearing in the linguistic literature. Subsequently, there is a description of the three processes that each borrowed word must undergo before it appears in the recipient's language: the introduction, distribution, and establishment. At last is presented the way in which the grammatical type and the meaning of borrowings change when they enter the recipient's language.    The practical part focuses on the analysis of the examples. The borrowings are divided in nouns, adjectives, verbs and borrowed phrases. The study consists in a thorough investigation of all of the spelling variants and grammatical forms of individual words as well as in an observation of the number/frequency of their occurrence in both media. The study confirmed the hypothesis set out in the beginning, namely, that English borrowings that appear in Swedish in an unchanged form more frequently occur in the online discussion forums than in the press. It is also observed that nouns are the most numerous English borrowings encountered in Swedish, internet forums contain borrowings with a greater number of grammatical forms and spelling variants than the press and the phenomenon of borrowing complete English phrases occurs more often on the online forums than in the press.