Abstrakt Gråt är vanlig bland patienter och närstående men sällan studerat i palliativ vård. Gråten kan vara ett sätt för patienter och deras närstående att uttrycka sorg och hantera en situation fylld av stress som är orsakad av förluster, många allvarliga symtom och en nära förestående död. Studiernas övergripande syfte var att bidra till en djupare förståelse för vilken betydelse gråten har för patienter och deras närstående i palliativ hemsjukvård: Vad innebär gråten och hur påverkar den de berörda? Bandinspelade intervjuer gjordes med 14 patienter med cancersjukdom och 14 närstående i palliativ hemsjukvård. För att få en djupare förståelse genomfördes arbetet med ett hermeneutiskt metodologiskt angreppssätt enligt Gadamer. Resultatet visade att patienterna (studie I) beskrev olika dimensioner och funktioner av gråt; Intensiv och förtvivlad gråt för att ge uttryck för akuta behov: Stilla och sorgsen gråt som medvetet förlöste känslor; Tyst och tårlös gråt som en skyddande strategi. Som en tolkning av helheten sågs patienternas gråt (studie I) som ett sätt att uttrycka en inre känslomässig kraft, framkallad av olika faktorer, som orsakade förändringar i den nuvarande inre balansen. Genom att gråta öppet men också inombords skapades eller upprätthölls balansen. Studie (II) visade att de närstående upplevde att gråten var beroende av olika förutsättningar som attityder och mod, tid, trygghet, ärliga och tillitsfulla relationer. Omskakande och oroande händelser, utmattning i brist på egen tid och sympati från andra var omständigheter som utlöste gråten. De närstående försökte göra det bästa möjliga för patienten genom att anpassa eller dölja gråten, allt för att underlätta bördan och skapa en positiv motvikt till lidande och sorg. Tolkningen av helheten (studie II); närståendes gråt kunde vara ett uttryck för att dela något tillsammans för gemenskap, tröst och stöd eller att söka sig till ensamhet för enskildhet och återhämtning. Sammanfattningsvis kan gråten ses som en copingstrategi eftersom den reducerar spänningar och skapar befrielse, upprätthåller balans, ger tröst, ny energi och tillfällen för enskildhet. Det är ett sätt att uttrycka lidande men på samma gång kräver gråten energi och ger känslor av skam. En viktig del i professionens arbete bör därför vara att tillåta gråten, lyssna, vara närvarande, uppmuntra uttryck av känslor men också ge utrymme för enskildhet. Läkaren, sjuksköterskan och andra i teamet kan lindra patientens och närståendes känslor av skam och sårbarhet genom att bekräfta, legitimera olika uttryck för gråt och därmed skapa en tolerant, säker och trygg omgivning. / Abstract Crying among patients and family members is common but seldom studied in palliative care. It could be one way of expressing grief and of coping with a stressful situation caused by loss, severe symptoms and the impending death. The overall aim of the studies was to contribute to a deeper understanding about the significance of crying for patients and family members in a palliative care setting: What is the significance of crying and how does it influence those involved? Tape-recorded interviews with 14 patients with cancer disease and 14 family members in palliative home care were carried out. In order to gain a deeper understanding a hermeneutic methodological approach according to Gadamer was used. The results (Study I) show that patients describe crying in different dimensions and functions; Intense and despondent crying as a way of ventilating urgent needs; Gentle, sorrowful crying as a conscious release of emotions; Quiet, tearless crying as a protection strategy. As an interpretation of the whole (Study I): for the patients, crying seems to be an expression for an inner emotional force, provoked by different factors, which cause changes in the present balance. To cry openly but also to cry on the inside meant being able to achieve or maintain balance. The family members (Study II) perceived that crying was dependent on different prerequisites for crying such as attitude and courage, time, feeling secure, honest and trusting relationships. Uncertainty and turbulence situations, exhaustion due to lack of their own time and sympathy from others were circumstances that triggered crying. Family members tried to do the best possible for the patients by adapting or hiding their crying, in order to ease the burden and to create a positive counterbalance to suffering and grief. Interpretation of the whole (Study II): for the family members crying could be expressed as something to share with someone for support and consolation or an escape to solitude for integrity and respite. In conclusions crying can be seen as a way of coping, as in many cases it reduces tension and creates release, maintains balance, brings comfort, new energy and opportunities for privacy. It is a way of expressing suffering, but at the same time it consumes energy and creates feelings of shame. As suitable interventions, professionals should therefore legitimise crying, listen, be present, encourage the expression of feelings but also provide time and space for privacy. Staff may ease the patient’s and family member’s feelings of embarrassment and vulnerability by confirming and legitimating crying expressions by creating a tolerant, secure and safe environment.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen?  Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader. Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet. Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta. Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor. I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet. Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare. Jag är en stolt kvinnlig organist och kan växla mellan olika yrkesroller och instrumenten. Som kyrkomusiker bidrar jag med alla mina kunskaper från olika länder till den musikaliska utvecklingen i Sverige. Det krävs envishet och flitighet för att integreras i det svenska samhället, men belöning är värt mödan.

Background: Etiquette has become vital in business relationships. In today’s competitive business climate signs indicate that social competence affect whether a business deal is settled or not. This type of competence could be of crucial importance at a first business meeting and it also plays an important role for future business relationships. Business etiquette is therefore, within the world of business, an interesting area to study. Purpose: The purpose of this essay is to clarify what knowledge and understanding companies, listed on the Swedish stock exchange, possess towards business etiquette, their viewpoint on etiquette education and finally to ascertain whether or not those companies perceive business etiquette to be pivotal to success. Methodology: In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize both a quantitative and qualitative research method. To obtain a deeper understanding, two personal interviews, with professionals within the field of business etiquette, were carried out. A questionnaire was sent out to 100 companies and four personal interviews, with representatives from two different banks, were also conducted. Conclusions: We have come to the conclusion that many business deals fail due to lack of appropriate etiquette. According to the respondents, business etiquette could be a suitable tool to achieve success in business. Our analysis shows that business etiquette is a collection of rules where common sense, judgment, humility and respect are important aspects that should pervade conduct toward colleagues and customers. According to our survey, the customer is imperative in business relations and the employees should therefore perform situational in accordance to the customer’s expectations. A conclusion could be drawn that if a company succeeds in offering the customer greater value, in comparison with its competitors, it will give the company a competitive advantage and result in profitability. / Bakgrund: Vett och etikett blir alltmer betydande i affärer. I dagens konkurrenskraftiga företagsklimat tyder allt fler tecken på att social kompetens kan påverka om ett affärsavtal sluts eller inte. Denna typ av kompetens kan vara helt avgörande vid ett första affärsmöte och även återspegla framtida affärsrelationer. Affärsetikett är alltså ett viktigt område i näringslivet, och därför intressant att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att studera svenska börsbolags kunskap om affärsetikett och deras ställningstagande till utbildning i ämnet. Slutligen vill vi ta reda på om företagen ser affärsetikett som en framgångsfaktor i affärer. Metod: För att uppnå vårt syfte valde vi att kombinera en kvantitativ med en kvalitativ ansats. För att öka vår förförståelse utfördes först två djupintervjuer med kunniga i ämnet. En enkät skickades sedan ut till 100 stycken börsbolag och ytterligare fyra personliga intervjuer genomfördes med två svenska banker. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att alltför många affärer misslyckas på grund av dålig etikettkunskap. Enligt respondenterna kommer affärsetiketten in som ett lämpligt verktyg för framgång i affärer. Undersökningen visar på att affärsetikett utgör ett regelverk där sunt förnuft, omdöme, ödmjukhet och respekt är viktiga aspekter, som ska genomsyra uppförandet gentemot kollega och kund. Vidare har det framkommit att kunden är det centrala i affärsrelationer och personalens agerande bör därför situationsanpassas efter kundens förväntningar. Slutsatsen som kan dras är att om en organisation lyckas erbjuda kunden ett större värde, jämfört med konkurrenterna, kommer detta ge företaget konkurrensfördel som i längden utmynnar i lönsamhet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor. Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.

Denna studie behandlar bondehushållets försörjningsmönster och dess utveckling sent 1800-tal. Undersökningen fokuserar på ett svenskt hushåll åren 1870-1900, enperiod då jordbruksekonomin integrerades i marknader och ledde till ökad specialisering, nya jordbruksvaror, ökad rationalisering i produktionen och Bruksdöd för gamla näringar. Hushållet, Tomtas gård i Folkärna socken uti södra Dalarna, utgör ett av de bondehushåll i Sverige som själv dokumenterade processen genom bondedagbokens dagliga och vardagliga notiser. Den ekonomiska vardagen i bondehushållet har studerats för att förstå vad förändringarna innebar för människorna som direkt deltog i-, och påverkades av, marknadsintegreringen. Detta har skett genom att studera bondehushållets medlemssammansättning och tidsdisposition för olika arbetsmoment utifrån antagandet att husbondens livscykel hade en avgörande inverkan på bondehushållets försörjningsmönster. Livscykel förstås här som den tid då gårdsansvar innehas av en husbonde fram till dess att en ny husbonde, son eller svärson, tar över gården. Under livscykelns gång förändras, utökas och minskas, produktionen i relation till husbondens egen fas i livet. I kombination med aggregerad data från myndigheter har bondedagboken använts för att ge en detaljerad källa av den ekonomiska vardagen vid bondehushållet. Studien visar att bondehushållet marknadsanpassade sin produktion och utnyttjade det växande näringslivet i socknen för fortsatt förädling av egna varor. Processen tog sig även uttryck i medlemssammansättningen då primärt pigor anställdes för boskapsskötseln, vilket traditionellt utfördes av kvinnor. Bondehushållets livscykel kan utifrån nuvarande studie inte sägas ha ändrat marknadsanpassningen. Samtidigt framgår att interna konflikter om gårdsansvar inverkade på försörjningsmöjligheterna. En utvecklad metod krävs för att värdera betydelsen av husbondens livscykel för bondehushållets försörjningsmönster, framförallt om en närmare förståelse av kvinnors arbete ska kunna uppnås. / This study is concerned with the farmer households pattern of sustenance and its development. The study focuses on one Swedish household between 1870-1900. The late 19th century was a period when agricultural economy became increasingly integrated in markets, leading to increased specialisation and rationalisation of production and subsequent outsourcing of production from previous centres of manufacture. The household members of Tomtas farm in Folkärna parish, within southern Dalarna, were among the households in Sweden that documented this process through the daily reports of a diary. The economic every-day of the household has been studied in order to understand what these changes meant for the people who directly participated in, and were affected by, the market integration of agriculture. This has been conducted by focusing on the household’s member composition and the work allocation of its members; the theoretical assumption being that the family-fathers life cycle imposed limits on a household’s pattern of sustenance. The life cycle is here understood as the period when a male figurehead held household responsibility until a son or son-in-law took over the role of family-father. During this period, the pattern of sustenance changed, increased and stagnated, in relation to the family-fathers phases in life. In combination with aggregated data from authorities the farmer diary of Tomtas farm has been used for detailed accounts on the economic every-day of the household. The study suggests that the farmer household adjusted its production and used the growing commercial life of the parish for further refinement of its own resources. This process was expressed in the one-sided recruitment of female peasants for animal products, which traditionally had been conducted by women. The households lifecycle has, based on this study, not explained the extent of market adjustment. Still, there are indicators that lifecycle related conflicts did influence the patterns of sustenance though its extent is hard to estimate. Methodological refinement is required to assess the importance of the family-father's lifecycle on the household's pattern of sustenance, particularly if a more detailed account is to be given on women’s work in late 19th century agriculture.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut. Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material. Sökandet efter vetenskapliga artiklar gjordes på webbsidor såsom Taylor & Francis Online, Academic Search Elite och Web of Science. Dessa hittades på databasen som Högskolan i Gävles bibliotek ställer till förfogande och de sökningar som gjordes var då efter relevant litteratur som kretsar kring funktionsnedsättningar och framkomlighet i byggnader. Undersökningen grundar sig på två laborationer som namngetts till laboration 1 och 2. I laboration 1 uppmättes ny mätdata och jämfördes med tidigare framtagen litteratur-data som beskriver vad som är acceptabelt då man ska ta sig fram med rullstol. Mätdatat består av mått och kontroll av befintliga hjälpmedel på plats. Laboration 2 bestod av ett rullstolstest som utgick från en tidigare upprättad kontrolleringsmall. Detta test gick ut på att själv uppleva problemen och genomgå testen utifrån en verklig upplevelse. Resultaten från båda laborationerna visade att många entréer har stora brister på de flesta punkterna. / It is claimed that the modern society is built for everyone, yet many individuals with disabilities encounter problems in their everyday life that prevent them from feeling like a part of society. University of Gävle has been proven to have insufficiencies regarding availability. This has been exposed in surveys conducted by students in the Building Engineering Program. This thesis aims to identify the problems that exist at the ramps and entrances. To facilitate the investigation, the major entrances to the school were selected. The theoretical material consists of BBR 2014, Bygg ikapp 2014 and websites with related content. To find scientific articles websites such as Taylor & Francis Online, Academic Search Elite and Web of Science was used. These articles were discovered in the database in the library of The University of Gävle and the searches related to relevant literature that revolves around disabilities and accessibility in buildings. The study is based on two labs that has been named lab one and two. In lab one, the entrances were measured and this data was compared with previously established literature-data that describes what is acceptable when you are using a wheelchair. This data consists of measurements but also an inspection of existing resources. Lab two consisted of a practical test with a wheelchair and was based on an existing template used in checking accessibility. The purpose of the second test was to experience the problems firsthand and undergo these tests as a real-life experience. The results from both labs were very poor and many entrances showed major flaws at most checkpoints.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor.</p><p>Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.</p>

Att leva i ett nytt land ställer nya utmaningar. Den nyanlända måste anpassa sig till nya traditioner, en ny kultur och ett nytt språk. Att lära sig kommunicera på ett nytt språk är för det mesta en komplicerad och lång process. Det finns många utmaningar och motivationen och drivkraften hos den nyanlända måste vara stark   Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken syn nyanlända har på språkets betydelse för integration och vilka faktorer de upplever som centrala för sin språkinlärning. Uppsatsen är byggd på tidigare forskning samt det insamlade intervjumaterialet med hjälp av fenomenografisk forskningsanalys.  En kvalitativ studie med fenomenografisk analys har genomförts, där resultatet baseras på data från semistrukturerade intervjuer. Fjorton respondenter deltog i undersökningen, hälften män och hälften kvinnor. Respondenterna är alla elever på SFI i Nässjö kommun och intervjuerna utfördes på Nässjö Lärcenter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide som gav utrymme för följdfrågor. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av fenomenografisk forskningsanalys med utgångspunkt från tidigare forskning samt det insamlade intervjumaterialet för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. I resultatet presenteras fem kategorier som är indelade efter respondenternas inställningar som uppkom ur intervjuerna. Kategorierna fokuserar på deras generella inställning till språkinlärningen och dessa är: Den glada med positiv inställning, den tacksamma som vill ge tillbaka till samhället, den överlevande och praktiska, den uppgivna och frustrerade samt den målmedvetna och ambitiösa som törstar efter kunskap. I resultatet framkommer det att språket är ett viktigt verktyg för integrationen. Resultatet visar även att för flera av respondenterna var språket både det svåraste och det viktigaste med att integreras. De intervjuade diskuterade i flera fall att utan språket kan man inte bli en del utav samhället och att det svenska språket är som en nyckel in i Sverige och samhället. Detta belyser vikten av både institutionell språkutbildning och informella sätt att lära sig språket. / Living in a new country poses new challenges. The immigrants must adapt to new traditions, a new culture and a new language. Learning to communicate in a new language is for most people a complicated and long process. They face many challenges and the immigrant’s motivation and willingness must be strong.   The purpose of this paper has been to investigate what views immigrant have on the importance of language for integration and what factors they perceive as central to their language learning. The essay is based on previous research as well as the collected interview material using a phenomenografic research analysis. A qualitative study with phenomenografical analysis has been conducted, based on data from semi-structured interviews. Fourteen participants took part in the conducted interviews, half of the participants were men and half of them were women. The participants were all students at SFI in Nässjö Municipality and the interviews were conducted at Nässjö Lärcenter. The interviews were conducted using an interview guide that gave scope for follow-up questions. The result has then been analyzed by means of a phenomenographic research analysis, starting with previous research and the collected interview material in order to answer the essay questions. The result presented five categories that were sorted according to the participants conceptions that arose from the interviews. The categories focused on their general attitude towards language learning and these were: The happy one with positive attitude, the grateful one who wants to give back to society, the survivor and the practical, the stated and frustrated as well as the goal-conscious and ambitious who thirsts for knowledge. In the result, it appeared that language is a very important tool for integration. The result also showed that for many of the participants, the language was both the most difficult and the most important matter in integrating into society. The participants discussed in several cases that without the language one cannot be a part of society and that the Swedish language is a key in to Sweden and the society. This highlights the importance of both institutional language education and informal ways of learning the language.

Syftet med studien var att beskriva användning av strategier och den betydelse de har för engagemang i aktivitet hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada. En kvalitativ litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen skedde via sökning i lämpliga databaser utefter studiens syfte. Totalt 15 artiklar inkluderades till denna litteraturstudie. Insamlat data analyserades efter Fribergs anvisningar för kvalitativa litteraturstudier. Resultatet presenteras under ett övergripande tema; ”Strategier för engagemang i aktivitet” som innefattar de fyra huvudkategorierna ”Planering av aktiviteter i vardagen”, ”Selektera och prioritera aktiviteter utefter situation och sammanhang”, ”Planera det specifika utförandet” samt ”Omgivningens stöd för engagemang i aktiviteter”. Studien påvisade att personer med förvärvad hjärnskada använde sig av flera olika strategier för att möjliggöra engagemang i aktivitet men dess betydelse för individen skilde sig åt. Vissa strategier innebar att personerna själva kunde bemästra aktiviteter, medan andra strategier omfattade stöd från omgivning och personer i deras närhet för engagemang i aktiviteter. Samtidigt som stöd av andra personer främjade engagemang kunde detta upplevas som ett hinder för självständighet i aktivitet. Att planera sina aktiviteter kunde även förvärra symtom från skadan. Att tillämpa strategier kunde således medföra en problematik i aktivitet. Att samla denna kunskap har betydelse för det fortsatta arbetet inom arbetsterapi i att utforma mer precisa och individanpassade interventioner för personer med förvärvad hjärnskada och därmed bidra till en förbättrad rehabilitering. / The purpose of this study was to describe the use of strategies and its meaning for the engagement in activity for adults with acquired brain injuries. A qualitative study where used as method and 15 articles where included in this study. The collected data has been analyzed using Friberg’s suggestion for studying qualitative studies. The result is presented under an overall theme "Strategies for engagement in activities", which includes the four main categories “Planning of activities in the everyday”, “Select and prioritize activities according to the situation and context”, “Planning of the specific performance” and “The support from others for engagement in activities”. The study showed that people with acquired brain injury were using many strategies to enable engagement in activities but the value for the individual differed. Some strategies meant that the individuals independently were able to master activities, while other strategies included support from people in their environment for engagement in activities. While support from other people improved engagement, it could be perceived as a hindrance to independence in activity. Planning activities could also exacerbate their symptoms from injury. To apply strategies could thus cause problem in activity. This knowledge is important for the continued work in occupational therapy in designing more precise and individualized interventions for people with acquired brain injury and thereby improve rehabilitation.

Artificiell intelligens har blivit kommersialiserad och har skapat en stor efterfrågan på marknaden. Trots detta är det få som vet vad teknologin innebär och till och med forskare kämpar med att hitta en universell definition. Teknologin är komplex och mångfacetterad och delar av tekniken gör den kontroversiell. Artificiell intelligens som koncept har blivit studerat utifrån ett tekniskt perspektiv och flera publikationer har gjort ett försökt att förutspå hur teknologin kommer att påverka samhällen i framtiden. Även fast efterfrågan är stor, saknas det empiriska data för hur tekniken påverkar organisationer. Det finns därför ingen nuvarande forskning till hjälp för organisationer som måste anpassa sig till teknologin.Syftet med denna studie är att börja täcka detta forskningsgap med empiriska data för att hjälpa organisationer förstå hur de påverkas av detta paradigmskifte i teknik. Studien är utförd som en fallstudie vid en offentlig organisation med medel teknologiska kunskaper. Data har samlats in via intervjuer, observationer och granskning av styrdokument. Sjutton intervjuer hölls med medarbetare från olika delar av organisationen. Data analyserades sedan utifrån ett kombinerat ramverk inkluderande teknik, organisatorisk anpassning och social hållbarhet.Studien visade att organisationen är reaktiv i sin anpassningsprocess och saknar en förståelse för tekniken. Resultatet visar att konceptet artificiell intelligens är svårt att förstå men tillämpbara exempel underlättar processen. Ett bättre informationsflöde skulle hjälpa organisationen att bli mer proaktiv i sin anpassning och bättre kunna utnyttja sin personal. Resultaten visar också att det finns etiska aspekter kring teknologin som behöver behandlas av organisationen innan artificiell intelligens kan implementeras. Forskaren argumenterar också för vikten av att använda ett sammansatt ramverk vid analys av organisatorisk påverkan av artificiell intelligens på grund av dess komplexitet. / Artificial intelligence has become commercialized and has created a huge demand on the market. However, few people know what the technology means and even scientist struggle to find a universal definition. The technology is complex and versatile with elements making it controversial. The concept of artificial intelligence has been studied in the technical field and several publications has made efforts to predict the impact that the technology will have on our societies in the future. Even if the technology has created a great demand on the market, empirical findings of how this technology is affecting organizations is lacking. There is thus no current research to help organizations adapt to this new technology.The purpose of this study is to start cover that research gap with empirical data to help organizations understand how they are affected by this paradigm shift in technology. The study is conducted as a single case study at a public organization with middle technological skills. Data has been collected through interviews, observations and reviewing of governing documents. Seventeen interviews were held with employees with different work roles in the administration. The data was then analyzed from a combined framework including technology, organizational adaptation and social sustainability.The study found that the organization is reactive in its adaptation process and lacking an understanding of the technology. The findings show that the concept of artificial intelligence is hard to understand but applicable and tangible examples facilitates the process. A better information flow would help the investigated organization to become more proactive in its adaptation and better utilize its personnel. The findings also show that there are ethical issues about the technology that the organization needs to process before beginning an implementation. The researcher also argues the importance of a joint framework when analyzing the organizational impact of artificial intelligence due to its complexity.