• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 428
  • 1
  • Tagged with
  • 429
  • 176
  • 171
  • 166
  • 131
  • 109
  • 85
  • 83
  • 83
  • 75
  • 71
  • 71
  • 70
  • 67
  • 64
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
321

Dyslexi i matematikundervisningen: Lärarstrategier för att främja förståelse och stödja lärande / Dyslexia in Mathematics: Teacher Strategies to Foster Understanding and Learning

Månsson, Hilde January 2024 (has links)
Syftet för studien var att undersöka hur matematiklärare jobbar med elever med dyslexidiagnos beroende på de svårigheter som eleverna upplevs ha i ämnet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare. Resultatet analyserades genom de teoretiska ansatserna om relationell respektive instrumentell förståelse samt de specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visade att det finns en viss brist på lärares kunskap om de svårigheter som dyslektiska elever möter i matematikämnet samt att några av lärarna gör anpassningar utan medvetenhet om det specialpedagogiska perspektivet de använder. Resultatet visade även att det saknas en tydlig medvetenhet om vilken typ av förståelse som främjas genom lärarnas matematikdidaktiska tillvägagångssätt och perspektiv.
322

Åländska lärares upplevelser av svenskundervisning och barn med diagnostiserad ADHD : En kvalitativ studie om hur åländska 4-6 lärare arbetar med att få elever med diagnostiserad ADHD aktiva i svenskundervisningen

Lindfors, Elina, Söderström, Andreas January 2024 (has links)
Syftet med denna studie är att beskriva åländska 4–6-lärares upplevelser av att forma lärandemiljöer där elever med diagnostiserad ADHD ges möjlighet att kunna och vilja vara aktiva i svenskundervisningen. Den metod som har använts i studien är av kvalitativ karaktär och det insamlade materialet har analyserats genom en tematisk analys. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio personer som har tidigare erfarenhet av att ha arbetat inom svenskundervisningen med elever med diagnostiserad ADHD. Resultaten i den föreliggande studien påvisar fyra teman som gagnar en språkutvecklande lärmiljö där elever med diagnosen ADHD fostras till att bli aktiva aktörer inom svenskundervisningen. Utifrån lärarnas upplevelser har fyra teman bildats: struktur och strategier, individperspektiv, multimodalitet, självbild och självständighet. Dessa anses påverka lärmiljön, elevens motivation och lärarens implementering av anpassningar i förhållande till elevens språkutveckling.
323

”DEN SVAGASTE PERSONEN ÄR INTE SVAGAST UTAN DEN SOM BEHÖVER MEST STÖD” : En kvalitativ studie om fritidslärares inkluderande arbete med elever i särskilda behov

Lysatchova Forsell, Elsa, Jonsson, Veronica January 2024 (has links)
I styrdokumenten framgår det att fritidslärare ska arbeta med att utforma undervisningen utifrån varje individs förutsättningar och behov, samt ett särskilt ansvar att skapa förutsättningar för elever i behov av stöd. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur fritidslärare arbetar med inkludering av elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemsverksamheten. Studien har utförts med en kvalitativ intervjumetod där åtta verksamma fritidslärare intervjuats utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys innehållande stegen: kodning, kategorisering och samband. Vidare analyserades resultatet med hjälp av Roos (2015, 2016) begrepp: innehållsinkludering, dynamisk inkludering och deltagande inkludering. Resultatet visade att fritidslärarna arbetar med inkludering både i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön. Samt att kunskaper om relationsbygge för inkludering är väsentliga, men att arbetet med relationer utförs i begränsad omfattning. Vidare presenteras brister i inkluderingsarbetet på grund av faktorerna: tid, personalresurser, elevgruppsstorlek och samverkan. En slutsats är att fritidslärarna tillämpar många anpassningar i verksamheten för att inkludera elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Ytterligare en slutsats är att fritidslärare besitter kunskap om inkluderingsarbete, men att dessa kunskaper inte fullt ut används då ramfaktorer spelar en avgörande roll i hur fritidshemmets verksamhet utformas.
324

Inkluderande SO-undervisning: perspektiv och praktiker för årskurs 4-6 lärare / An Inclusive Social Studies Education: Perspectives and Practices for Grade 4-6 Teachers

Hajdarevic, Nejra, Svensson, Isabella January 2024 (has links)
Vår forskning har utgångspunkt i ett kunskapsbehov för hur lärmiljön kan utformas för att inkludera samtliga elever, oavsett individuella behov och bakgrund i SO-undervisning. Syftet med studien är att utforska hur yrkesverksamma 4-6 lärare definierar begreppet inkludering och hur det påverkar deras undervisningspraxis för att främja inkludering i SO-undervisningen. För att samla in data som svarar på våra frågeställningar har vi genomfört sju intervjuer med erfarna (minst tre år) lärare i grundskolans årskurs 4-6. Den insamlade datan har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, vilket resulterade i tre framträdande teman. Resultaten visar att inkludering är en viktig aspekt inom lärarprofessionen där lärarna genom olika undervisningsstrategier och anpassningar strävar efter att skapa en gynnsam miljö där alla elever kan delta och nå sin fulla potential. Anpassningar utifrån elevens lärande, samarbeten och diskussioner är en del faktorer som bidrar till en inkluderande lärmiljö i SO. Dessutom visar resultaten att det inte finns en märkbar skillnad mellan SO och andra ämnen i skolan. Genom att visa att inkludering är en viktig aspekt inom SO-undervisningen och sträcker sig över flera ämnen, ger studien insikter som kan påverka utformningen av undervisningsmetoder.
325

Diagnosens betydelse för att få tillgång till specialpedagogiskt stöd i grundskolan / The importance of the diagnosis in gaining access to special educational support in primary school

Mårtensson, Moa, Lundström, Christel January 2024 (has links)
Denna studie handlar om diagnosens betydelse för att få ta del av stödinsatser i skolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka hur lärare, specialpedagoger och rektorer uppfattar diagnosens betydelse för att få tillgång till skolverksamhetens stödinsatser. Problemformuleringen som studien utgick ifrån var att alla elever har rätt till utbildning utifrån sina egna förutsättningar enligt skollagen, vilket innebär att skolpersonal bör bemöta elever genom att skapa relationer och få en förståelse utifrån deras behov av anpassningar och stöd (SFS:2010:800). Den diskrepans som föreligger i dagens skolverksamheter är att elever riskerar att inte få rätt stöd i sin undervisning och utveckling såvida inte en diagnos ligger till grund för det givna stödet (Isaksson 2009). Problemet har utretts genom en kvalitativ forskningsansats där lärare, specialpedagoger och rektorer har intervjuats med semistrukturerade frågor. Resultatet har analyserats utifrån de tre specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet, samt även utifrån den snäva och vida verksamheten (Persson, 2019; Nilholm, 2021; Karlsudd, 2021). Studiens resultat visar att samtliga respondenter upplever att skolverksamheten strävar efter att ge det stöd som eleven behöver och att elevens stödinsatser inte behöver vara kopplade till en diagnos, utan att det är elevens behov som styr. Dock är upplevelsen att diagnosen kan ge bättre möjlighet för eleven att uppnå styrdokumentens intentioner med tanke på vetskapen om vilka stödbehov eleven har. Lärare, specialpedagoger och rektorer uppfattar diagnosen och dess betydelse som ett dilemma då normen för det normala tycks ha smalnat av och leder till en ökning av diagnoser.
326

ARBETET MED BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I FÖRSKOLAN : Erfarenheter bland pedagoger

Edin, Moa January 2024 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur pedagoger beskriver och förstår sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. I studien har fem intervjuer genomförts med både förskollärare och barnskötare. Teoretiska perspektiv som används i denna studie för att tolka resultatet är det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet. Resultatet visar att det förekommer liknande arbetssätt bland pedagoger i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att pedagogerna beskriver att det använder liknande tillvägagångssätt men att det handlar om att barn i behov av särskilt stöd behöver olika anpassningar och att pedagogerna arbetar utefter det behov som finns. Studien visar att det förekommer olika utmaningar i arbete med barn i behovav särskilt stöd, dessa utmaningar handlar till exempel om tidsbrist, personalbrist samt att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Det framkommer däremot i studien att det är viktigt att arbetslaget har en dialog kring hur det kan hantera olika utmaningar när det uppstår.
327

Lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med läs- och skrivutveckling för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik

Ullisgård, Caroline, Sjödin, Maria January 2024 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med läs- och skrivutveckling för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik. Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer där 12 legitimerade lärare från två olika kommuner deltog. Resultaten från intervjuerna analyserades tematiskt med stöd av studiens teoretiska ramverk som bestod av: specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell och utvecklingsekologisk teori. Resultatet av studien visade att lärarnas arbete med att främja läs- och skrivutvecklingen kännetecknas av tydliggörande pedagogik och av vetenskapliga och beprövade arbetsformer, så som cirkelmodellen. Genom att arbeta på detta sätt kunde lärarna minska individuella anpassningar för elever där det fanns hinder i elevernas lärande. I resultatet framkom även att lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik kännetecknas av relationsbyggande pedagogik där eleverna lär i det sociala samspelet med kamraterna. I studien uppmärksammades även att lärarnas pedagogiska arbete med elevernas läs- och skrivutveckling förespråkas av ett flexibelt stöd där elevernas behov tillgodoses med generella anpassningar. Med generella anpassningar syftar lärarna på ledning och stimulans som främjar läs- och skrivutvecklingen för eleverna. Relation och tydliggörande pedagogik tillsammans med generella anpassningar är de vanligaste arbetssätten för att eleverna ska lyckas.
328

Lärare som kan mer kan inkludera fler : En kvalitativ studie om lärares kunskaper om NPF samt deras arbete med inkludering och anpassningar i klassrummet

Hodzic, Mersiha, Rudén, Amanda January 2024 (has links)
No description available.
329

Strategiska anpassningar och långsiktig lönsamhet inom kommersiella fastighetsföretag under skiftande ekonomiska förhållanden

Andersson, Otto, Norlander, Viktor January 2024 (has links)
Den svenska ekonomin kännetecknades flera år till följd av låga räntenivåer, stabil inflation och god ekonomisk tillväxt. Under denna period var extern finansiering både lättillgänglig och förenad med låg kapitalkostnad, vilket bidrog till ökad belåning och stigande fastighetspriser. På grund av flera faktorer steg inflationen i Sverige, och Riksbanken genomförde en åtstramande penningpolitik för att få bukt på den höga inflationsnivån. Det skiftande ekonomiska förhållandet resulterade i högre finansieringskostnader och nedgående fastighetspriser. För att navigera under skiftande ekonomiska förhållanden behöver kommersiella fastighetsföretag upprätta strategier och policyer inom förvärv och finansiering. Studiens syftar till att skapa en förståelse för hur kommersiella fastighetsföretag anpassar sina strategier och beslut under skiftande ekonomiska förhållanden, samt synliggöra viktiga faktorer att ta i beaktande gällande långsiktig lönsamhet. För att initialt besvara studiens två forskningsfrågor, upprättades ett teoretiskt ramverk baserat på fyra teorier; Market timing theory, Teori om dynamiska förmågor, Causation and Effectuation theory, samt Pecking order theory. Metodvalet baserades på en kvalitativ forskningsdesign, där studien utgick från en induktiv forskningsansats med inslag av deduktiv. Urvalet riktades mot svenska kommersiella fastighetsföretag med skillnader i ägarstruktur, operativ val av placering, och huvudsakligt segment. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer, vilket avser studiens empiriska data. Empirin härleddes av en innehållsanalys, där respondenternas åsikter och handlingar lyftes fram. Under analysen upprättas ett utvecklat ramverk baserat på empirin i förhållandet till teorierna. Studien visar att kommersiella fastighetsföretag strategiska och beslutsfattande anpassningar under skiftande ekonomiska förhållanden skiljer sig åt. Ägarstrukturen, val av operativ placering, och huvudsakligt segment har identifierats som de främsta skillnaderna mellan kommersiella fastighetsföretagens val av strategier. Fastighetsföretagen upprättar strategier inom förvärv, byggnation och finansiering, vilka antingen varar över konjunkturcykler eller en mer adaptiv strategi efter det aktuella marknadsförhållandet. Gällande långsiktig lönsamhet beaktar de medverkande fastighetsföretagen detta liknande.
330

ATT STUDERA NATURVETENSKAP MED SVENSKA SOM ANDRASPRÅK : En intervjustudie med lärare och elever på högstadiet

Kassar, Ghina January 2024 (has links)
Studien fokuserar på språksvårigheter som högstadieelever med utländsk bakgrund möter i att lära sig de naturvetenskapliga ämnena. Dessutom utforskar studien faktorer som kan underlätta inlärningen för dessa elever. Studien tittar även närmare på vilka anpassningar som skolan tillämpar för att förenkla förståelsen av naturvetenskapliga ämnena för dessa elever. Metoden som användes i denna studie är kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex utländska elever i åk 7 och 9. Eleverna fick berätta om de svårigheter som de upplever med att lära sig naturvetenskapliga ämnen samt hur de uppfattar att dessa svårigheter kan påverka deras lärande. Dessutom genomfördes intervjuer med två NO-lärare för att utforska vilka utmaningar som lärare möter i undervisningen av naturvetenskapliga ämnena med elever med utländsk bakgrund och vilka anpassningar som lärarna tillämpar i sina lektioner för att stötta elevers lärande. Intervjuerna visade att språket utgör en stor utmaning för elever med utländsk bakgrund i att lära sig naturvetenskapliga ämnen. Eleverna önskade att skolan skulle använda ytterligare anpassningar som kan underlätta lärandet. Exempel på de anpassningar som eleverna föreslog är: Att läraren försöker förenkla naturvetenskapliga begrepp och använda korta meningar i förklaringen och att utöka användningen av digitala verktyg och anpassat material. Lärarna berättade att de genomför många anpassningar för att underlätta inlärningen för dessa elever, bland annat: att använda kroppsspråk för att underlätta förklaringar och att alla genomgångar under de naturvetenskapliga lektionerna laddas upp på Google classroom. Det gör att genomgångarna blir tillgängliga efter lektionen och att eleverna kan läsa och översätta lektionerna hemma.

Page generated in 0.4643 seconds