Studiens syfte är att ge en bild av grundskollärares uppfattningar av deras arbete med flerspråkiga elever med språkstörning. Utgångspunkten i studien är frågeställningarna: Hur uppfattar grundskollärare begreppen språkstörning och flerspråkighet? Vilka kunskaper och resurser uppfattar grundskollärare att de behöver för att kunna tillgodose flerspråkiga elever med språkstörning i undervisningen? Hur uppfattar grundskollärare att de anpassar sin undervisning så att flerspråkiga elever med språkstörning tillgodoses i undervisningen? Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv. I studien användes en kvalitativ, fenomenografisk metodansats. Datainsamlingen bestod av fenomenografiska intervjuer med åtta grundskollärare med erfarenhet av att undervisa flerspråkiga elever med språkstörning. I resultatet presenterades de kategorier som utgör den fenomenografiska metodansatsens utfallsram. Språkstörning uppfattades i uttalanden om impressiva och expressiva svårigheter, talsvårigheter, komorbiditet, att diagnosen är icke-språkspecifik samt att den upplevs som relativt ny och svårtolkad berördes också. Flerspråkighet uppfattades utifrån att det rör flera aktiva språk, behärskning av flera språk och att det ses som en värdefull resurs, kopplat till värderingar. Informanterna uppfattar ett behov av kunskaper inom språkstörning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, ämnen och strategier, IKT och hjälpmedel, relationer samt test- och kartläggningsmaterial. Likväl uppfattades ett behov av personella och materiella resurser, flerspråkigt stöd, SVA-satsningar samt anpassade lokaler. Multimodalt lärande, ord- och begreppsförklaringar, kollaborativt lärande, hjälpmedel, förenklingar, rutiner samt grupperingar uppfattades som viktiga anpassningar för att tillgodose flerspråkiga elever med språkstörning. Resultatet tyder på att informanterna uppfattade språkstörning som svårdefinierat och något som ger problem inom olika språkliga domäner. Informanternas uppfattningar av undervisningen av flerspråkiga elever med språkstörning är förenliga med ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt att kunskaper inom en rad områden och kompetenta resurser ses som viktiga för lärares arbete. Kunskap om språkstörning i kombination med flerspråkighet utgör förutsättningar om lärare ska kunna göra anpassningar som stöttar flerspråkiga elever med språkstörning i sin språk- och kunskapsutveckling.

No description available.

Med utgångspunkt i hypotesen att förskollärare känner en osäkerhet i att möta barn i behov av anpassningar utifrån skrivelsen i förskolans läroplan var syftet med studien att synliggöra hur förskollärare ser på sin egen kompetens när det gäller att möta och anpassa för barn i behov av anpassningar i enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2018) samt hur de önskar att kompetensen på området kan utökas. Empiriska data har samlats in med hjälp av semistrukturerade enkäter vilka konstruerades och sammanställdes i enkätverktyget Survey and Report. I Survey and Report skapades även de diagram som använts för att presentera resultatet. Enkäten genererade 69 svar från förskollärare vilka var medlemmar i en större facebookgrupp för personer verksamma inom förskolan. Resultatet visade att en majoritet av de som besvarat enkäten har arbetat mer än 6 år som förskollärare samt att en majoritet av respondenterna upplevde en ganska hög eller hög kompetens när det gäller att möta barns behov av anpassningar inom samtliga av de områden som studien belyser. / Based on the hypothesis that preschool teachers feel insecure in meeting children in need of adjustments based on the demands in the preschool corriculum, the purpose of the study was to make visible how preschool teachers view their own competence when it comes to meeting and adjustingfor children in need of adjustments in accordance with the preschool corriculum (Skolverket, 2018) and how they wish the competence in the area can be expanded. Empirical data have been collected using semi-structured surveys which were constructed and compiled in the survey tool Survey and Report. The Survey and Report also created the diagrams used to present the results. The survey generated 69 responses from preschool teachers who were members of a larger Facebook group for people active in the preschool. The results showed that a majority of those who answered the questionaire had worked more than 6 years as preschool teachers and that a majority of the respondents experienced a fairly high or high level of competence in meeting children´s needs for adjustments in all of the areas covered by the study.

Det finns många olika sätt att möta elevers olika behov och att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning är ett sätt. Därför syftar studien till att undersöka hur några lärare och speciallärare beskriver att elever i behov av extra anpassningar arbetar med digitala verktyg för läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. För att förstå hur och varför några lärare och speciallärare arbetar med elever i behov av extra anpassningar och deras läs- och skrivutveckling behöver olika frågor besvaras. Det är nödvändigt att undersöka digitala verktyg med avseende på för- och nackdelar, vilken effekt olika ramfaktorer får för arbetet samt på vilket sätt lärare och speciallärare arbetar med dem. För att uppfylla syftet med studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare och tre speciallärare. Intervjuerna har genomförts i par eftersom lärare och speciallärare ofta jobbar tillsammans. Teoretisk utgångspunkt i studien är ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivets centrala delar om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och artefakter. Efter en tematisk analys visar resultatet att respondenterna ser flest fördelar med digitala verktyg för att gynna elever i behov av extra anpassningar i deras läs- och skrivutveckling. Centralt i resultatet är att arbetet kräver digital kompetens och undervisning eftersom detta är ramfaktorer som får effekter på elevernas läs- och skrivutveckling. Vidare visar resultatet att talsyntes och Inläsningstjänst är betydande funktioner som lärarna och speciallärarna använder i sin undervisning med digitala verktyg. De fördelar med verktygen som resultatet visar är att de ger eleverna en ökad motivation och en ökad förförståelse. Slutligen visar resultatet att tekniska problem och en rädsla för avsaknad av analoga verktyg är de betydande nackdelarna med digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och resultat i förhållande till studiens syfte och teori. / There are various ways of meeting the various needs within a class and using digital tools is one of them. Therefore, the study aims to investigate how teachers and special needs teachers use digital tools together with to benefit their reading and writing development. To understand how and why teachers and special needs teachers work with pupils with special needs and their reading and writing development, different questions need to be answered. It ́s necessary to investigate the advantages and disadvantages found with digital tools, how frameworks factors affect the work with digital tools and how teachers and special needs teachers work. To fulfill the purpose of the study, qualitative interviews were carried out with three teachers and three special needs teachers. The interviews have been conducted in pairs because teachers and special needs teachers often work together. The theoretical starting point in the study is the framework factor theory and the central parts of the sociocultural perspective about the zone of proximal development, scaffolding and artefacts. After a thematic analysis, the results show that the respondents mostly see benefits of digital tools to benefit students in needs of extra adaptations in their reading and writing development. Central to the result is that the work requires digital competence, teaching since these are framework factors that have effects on pupils’ reading and writing development. The results also show that speech synthesis and a reading service are the significant functions in the tools which teachers and special needs teachers use in their teaching with digital tools. The advantages of the tools that the results show is that they give students an increased motivation and an increased pre-understanding. Finally, the results show that technical problems and a fear of lack of analog tools are the significant disadvantages of digital tools. Finally, the study’s method and the results are discussed in relation to the purpose of the study and the theory.

I takt med att flerspråkiga elever förekommer alltmer i dagens skolverksamheter är det väsentligt för lärare att ha kännedom kring elevernas erfarenheter och kunskaper. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur grundskollärare med inriktning årskurs 4–6, anpassar sin undervisning för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling i svenskämnet. De frågeställningar som har uppfyllt studiens syfte är följande: Hur identifierar lärare de olika språkliga nivåerna i det flerspråkiga klassrummet? På vilka sätt säger lärare att de utformar sin undervisning för de flerspråkiga elevernas språkutveckling? Vilket resultat menar lärare att de åstadkommer med utformningen av undervisning för flerspråkiga elevers språkutveckling i klassrummet? Studiens utgångspunkt har varit det sociokulturella perspektivet. Studien genomfördes av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i ämnet svenska. Resultatet visade att samtliga lärare anpassar sin undervisning på liknande sätt men det finns även olikheter kring det. I resultatet synliggörs det att lärarna använder digitala verktyg olika mycket för att främja de flerspråkiga elevernas språkutveckling. Samtliga lärare använder sig även en hel del av par- och grupparbeten. De anser att interaktionen mellan individer har en avgörande roll för språkutvecklingen, vilket även tidigare forskning synliggör. / As multilingual pupils become more and more common in today's school activities, it is essential for teachers to have knowledge of the pupils’ experiences and knowledge. The purpose of the study is to increase knowledge about how primary school teachers with a focus on grades 4–6, adapt their teaching to promote multilingual pupils’ language development in the Swedish subject. The questions that have fulfilled the purpose of the study are the following: How do teachers identify the different language levels in the multilingual classroom? In what ways do teachers say that they design their teaching for the language development of multilingual pupils? What result do teachers think they achieve with the design of teaching for multilingual pupils’ language development in the classroom? The starting point of the study has been the sociocultural perspective. The study was carried out by a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with five teachers who teach the Swedish subject. The results showed that all teachers adapt their teaching in a similar way, but there are also differences around it. The results show that teachers use digital tools to varying degrees to promote the language development of multilingual pupils. All teachers also use a lot of pair and group work. They believe that the interaction between individuals has a crucial role for language development, which also previous research makes visible.

SammanfattningSyftet med utvecklingsarbetet var att få förståelse för den skolsituation som en klass på en gymnasieskola befann sig i. Situationen som kännetecknade klassen var ohållbar och miss-gynnsam, med flertalet elever som riskerade att inte nå kunskapskrav och mål. Arbetet syftade till att utveckla lärares undervisningssätt för optimal tillgänglighet för eleverna, samt att ut-veckla elevernas ansvar för skolarbetet genom ett inkluderande arbetssätt. Vidare var det vik-tigt och relevant för oss som involverade i arbetet att få förståelse för den specialpedagogiska rollen. Rollen har inneburit en styrande och drivande position under processen. Betydelsen av samverkan med lärarna har varit av värde, liksom med skolledningen. Valet av att beakta ett elevnära perspektiv har varit högst väsentligt, vilket betytt att deras åsikter och tankar legat till grund för de insatser som formats. Utvecklingsarbetet ämnade bygga på lärares och elevers delaktighet för att utveckla en främjande och givande lärandesituation. Metoden har haft inslag av aktionsforskning genom att vi som författare till arbetet varit aktiva som specialpedagoger, och deltagit i processen. Arbetet tar vid ett pågående arbete inom skolverksamheten gällande extra anpassningar. En bakomliggande faktor till att fortsätta utvecklingsarbetet var att tidigare insatser inte fått genomslag i tillräcklig omfattning. Utifrån de erfarenheter som hittills erhållits, kommer frågeställningarna omformuleras och ligga till grund för ett fortsatt arbete med klassen. Utvecklingsarbetet har inspirerats av det relationella perspektivet vilket genomsyrar samt-liga insatser. Resultatet gav indikationer på att det relationella ledarskapet har omfattande betydelse, liksom lärares förhållningssätt till att göra undervisningen tillgänglig. Sambandet mellan det relationella ledarskapet och förhållningssättet har i hög grad visat sig vara avgö-rande för en god lärandemiljö. Lärares perspektiv har varit av skiftande karaktär, vilket har varit en fundamental del av hur arbetet utvecklat sig. Slutsatser som är framträdande och relevanta för det fortsatta arbetet är samspelet över professionsgränserna, samt en helhetsbild omfattande individ- och gruppnivå. En avgörande faktor har varit samspelet mellan specialpedagog, lärare och elev, liksom det elevnära, relat-ionella arbetet. Dessa nämnda faktorer lyfts fram som väsentliga och kan utgöra ett kunskaps-bidrag för såväl den skolverksamhet som har berörts som andra skolverksamheter inom gymnasieskolan. Inför det fortsatta arbetet utgår omformuleringen av frågeställningarna från de slutsatser som dragits, och som kommer att ge arbetet ny riktning.

I skolan så ska utbildningen vara likvärdig, och det betyder att man behöver ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov. Att skapa en verksamhet som är anpassad för alla individer, vilket betyder att ibland behöver man göra anpassningar. Att jobba med anpassningar behöver inte vara svårt, med små medel kan man som lärare mot fritidshem göra det enklare för gruppen men även för dig själv som lärare mot fritidshem. Innan år 2022 var det svårt att hitta forskning på ämnet inkludering i fritidshemmet. Men under år 2022 så kom det ut en forskningsserie som belyser inkludering på fritidshemmet. Forskningsserien bestod av begreppen delaktighet, anpassningar och inkludering. Då jag från start tänkt utifrån banorna att vi alla är olika och att vi ska möta alla barn utifrån deras förutsättningar utan att korrigera dem som personer har jag valt att använda mig av relationellt perspektiv och det normkritiska perspektivet i denna studie. För att genomföra min studie så har jag valt att göra kvalitativa intervjuer samt en traditionell enkät för att samla in mitt material. I mina resultat har jag kommit fram till att det behövs olika slags förutsättningar för att inkludering ska fungera i verksamheten. Det behöver göras anpassningar i verksamheten utifrån gruppen men även individen. Flera mår bra av anpassningar i helgrupp men inte alla. Förutom praktiska förutsättningar krävs det även att personal och ledning har en gemensam inställning till att arbeta med anpassningar. Att jobba med relationer, delaktighet och värdegrund är något som visat sig vara ett vinnande koncept för att få en grupp och individer som fungerar. / The education in school should be equal for all individuals. You should take every student’s different circumstance and needs in consideration. To create an environment that is adaptive for all individuals you sometimes need to make adaptations in the environment. Working with adaptations does not have to be difficult, with small average you can make it easier for the group but also for yourself as a teacher towards leisure centres. Before year 2022, it was difficult to find research on the topic of inclusion in leisure centers. However, in year 2022, a series of research papers was published highlighting inclusion in leisure centers. The research series consisted of the concepts of participation, adaptations, and inclusionI have chosen to use relational perspective and the norm-critical perspective in this study. To conduct my study, I have chosen to do qualitative interviews and a traditional questionnaire to collect my material. In my results I have conclude that different kinds of conditions are needed for inclusion to work in the environment. Adaptations need to be made in the activities based on the group but also the individual. Many people benefit from adjustments in the whole group, but not all. In addition to practical conditions, the right attitude is also required from staff and management. Working with realities, participation and values is something that has proved to be a winning concept.

Denna uppsats grundar sig på en undersökning som är utförd med åtta F-3 lärare. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om lärarnas förhållningssätt till styrdokumenten samt vilka didaktiska modeller som används i svenskundervisningen, för att ge andraspråkseleverna de rätta förutsättningarna.  I studien användes två materialinsamlingar, vilka var kvalitativa intervjuer och observationer. De kvalitativa intervjuerna hade semistrukturerade frågor där lärarna fick uttrycka sina egna erfarenheter om sin egen undervisning med andraspråkselever. För observationerna användes ett observationsprotokoll, med sju stödpunkter, som följdes under lektionstillfället för att få med det relevanta till studiens innehåll. Det visade sig i analysen av resultatet att F-3 lärare formar och anpassar undervisningen utifrån kursplanerna och de didaktiska modellerna för att uppnå elevernas kunskapsmässiga nivå i språkutvecklingen.   En slutsats av studien är att den yrkeskompetens lärare har behöver förmedlas vidare, så att en lärares kunskapskälla kan utvecklas och byggas vidare.

Antalet hemmakämpare ökar i vårt samhälle, barn som mår så dåligt att de inte klarar av att gå till skolan. Många av dessa är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat AST som ofta har svårigheter med både kognitiva och sociala förmågor. Forskning om estetiskt skapande för barn med AST har visat att det finns möjligheter i estetiskt skapande för att dessa barns svårigheter ska mildras. Denna studie syftar till att undersöka om estetiskt skapande kan användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna utveckla sina förmågor. I studien intervjuades fem respondenter: en psykologkonsult, en bild och textilslöjdslärare,en textilslöjdslärare, en specialpedagog och en bildterapeut. Resultaten är presenterade och diskuterade utifrån syftet med studien. Studien visade uppfattningen att estetiskt skapande har potential till att användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna träna och utveckla kognitiva förmågor, sociala förmågor samt dämpa ångestproblematik. För att nå ett gott resultat behöver dock vissa kriterier uppfyllas: kunskap om funktionsnedsättningen och rätt ämnesanpassningar.

The purpose of this study is to gain increased knowledge on how three special education teachers include students with neurodevelopmental disorders (NDD) in math lessons. Moreover, the study aims to provide a deeper understanding of the challenges and benefits of inclusive math education for NDD students. The study provides an overview of previous research on inclusion, inclusion in mathematics, and NDD. The investigation was conducted through semi-structured interviews with three special education teachers in math. The results of the study show that the special education teachers' view on inclusion aligns with the dilemma perspective, where students work with math borh in the classroom and in groups outside of it. Important factors for inclusive education for NDD students that are supported by research, include hands-on materials, structured teaching, adapted books, a permissive climate, personalized instruction, meaningful lessons and fostering a sense of context and belonging. The teachers in the study believe that the biggest challenges include difficulty keeping up with everything due to students' different needs and levels. They also mention challenges that arise over time, such as decreased student motivation and attendance. However, through observations in the regular classroom and their results, they also believe that students achieve higher levels of fulfillment and increased self-confidence in math, and, because of increased learning, they feel more included in the classroom.