Vi har erfarit att fritidshemmet brister i inkluderingen av elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd vilket också bekräftas i tidigare forskning. Utifrån denna kunskapslucka och behovet av ytterliggare forskning valde vi därför att genomföra en kvalitativ intervjustudie med åtta fritidshemlärare/fritidspedagoger från olika skolor. Syftet med studien var att, urfritidshemslärares/fritidspedagogernas perspektiv undersöka om de arbetar med att inkludera elever i behov av extraanpassningar och särskilt stöd pch i så fall hur. Vidare var syftet att synliggöra vilka verktyg och resurser som används samt vilka eventuelle möjligheter ovh utmaningar som lyfts fram i arbetet med att inkludera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Resultatet har analyserats utifrån de teoretiska begreppen inkludering och relationskompetens samt ur det relationella och kategoriska perspektivet. Två centrala begrepp som är återkommande i hela studien är extra anpassningar och särskilt stöd. En av våra slutsatser är att fritidshemslärare har ett inkluderande arbetssätt och besitter en god relationskompetens utifrån ett relationellt perspektiv, men att ett kategoriskt perspektiv kan skönjas.  En annan slutsats är attfritidsverksamheten behöver få bättre verktyg och resurser för att bättre kunna möta elever i behov av extra anpassning och särskilt stöd. Följande citat speglar den rådande situationen i fritidshemmet på ett tydligt sätt och blev därför titel på vår studie: "Vi skjuter från höften".

Participation in organized sport has been in a decline for the past decade, but there is still an exercisetrend in Sweden, as people are training individually. For that reason, the purpose of this study is tounderstand how the sport movement relates to the exercise trend. The study addresses the followingquestions: How do sport clubs perceive the exercise trend? Have sport clubs worked and adaptedactivities around the exercise trend? Are there any difficulties working with the exercise trend? How canthe clubs work around the exercise trend and develop according to the clubs themselves? The study wasdone using a qualitative method interviewing eight sport clubs using semi-structured interviews. Theresults show that every sport club in the study have worked towards the exercise trend in one way oranother. Sport clubs are mostly aware of the exercise trend and are trying to adapt to it. Some of theclubs are going great lengths to work and adapt to the exercise trend while some clubs are not. Based onthe results there are some challenges the clubs need to consider internally and externally.

I denna studie har jag haft som syfte att undersöka lärares syn på vad en likvärdig utbildning kan vara när det gäller anpassningen för andraspråkselever inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen. Frågeställningarna som ligger till grund för denna studie har fokus på vilka medvetna anpassningar lärarna säger sig göra för andraspråkselever inom svenskämnet samt vilka moment lärarna säger sig prioritera inom ämnet svenska. För att besvara mina två frågeställningar har jag genomfört intervjuer med sex lärare. Resultatet av denna studie analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet. Undersökningen visar att samtliga lärare delar sin uppfattning om vad begreppet likvärdighet står för. De är överens om att begreppet likvärdighet är tolkningsbart och inte helt lätt att beskriva. Lärarna delar samma tanke om att skolan idag inte är tillräckligt likvärdig. Lärarna prioriterar olika moment i svenskundervisningen för andraspråkselever men anpassningarna ser delvis lika ut. Något som skiljer lärarnas svar från varandra är tillgången till språkstöd.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det finns några språkliga avvikelser från den generella skriftspråksnormen hos fotbollsjournalister på Twitter. Dessutom vill jag undersöka vilka eventuella avvikelser som förekommer samt vilka typer av eventuella språkliga förändringar som fotbollsjournalisterna vanligen gör. Detta har gjorts genom att skapa kategorier som bygger på språkliga mönster baserat på tidigare forskning. Totalt 818 twitterinlägg från åtta olika fotbollsjournalister har sedan kategoriserats. Undersökningen visar att fotbollsjournalisterna till viss del anpassar sitt språk på grund av den begränsade teckenmängden. Dessa anpassningar består huvudsakligen av förkortningar och användande av ikoner och emojis samt subjektslösa meningar. Andra språkliga drag som utrönts är att det är förhållandevis vanligt att fotbollsjournalister använder sig av en avvikande användning av skiljetecken. Vanligast av allt är dock att deras twitterinlägg inte har några större avvikelser från en generell skriftspråksnorm.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur fem legitimerade svensklärare undervisar om det formella textskrivandet i kursen svenska 2 på gymnasienivå. Studien har ett kompensatoriskt perspektiv då skolan och dess lärare ska se till att alla elever får chans att nå så långt de kan. Det är därför intressant att ta reda på hur svensklärare arbetar kompensatoriskt. Fokuset på det formella skrivandet härleds till dess vikt vid vidare studier och i flertalet yrkesroller. Ett sociokulturellt perspektiv används för att se huruvida elever införlivas i det formella skrivandets sfär. Studien använder semistrukturerade intervjuer som sedan genomgått en tematisk analys. Resultatet i studien visar att lärare vid skolor med höga antagningspoäng använder fler arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion, medan lärare vid skolor med lägre antagningspoäng tenderar att använda färre arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion. Lärarna vid skolor med låga antagningspoäng använder istället arbetssätt som ger ett rikt stödmaterial där eleverna arbetar mer individuellt. En slutsats är att dessa skilda arbetssätt verkar bidra till att elever som förstår formella texter ur ett metaperspektiv har större chanser att lyckas med vidare studier och i mer prestigefyllda yrken. En annan slutsats är att lärarna verkar arbeta kompensatoriskt och att de når så långt de kan i elevernas utveckling i relation till deras proximala utvecklingszoner, samt engagemang.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller ADHD, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan ha stor inverkan på elevers skolgång. Den svenska skolans kompensatoriska uppdrag syftar dock till att bland annat minska diagnosernas påverkan på elevers skolgång med hjälp av olika stödinsatser så att elever ska kunna ta till sig utbildningen på bästa sätt. Detta kan ske på olika vis, men en faktor är de anpassningar som görs av lärare i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar gymnasielärare har erfarenhet av att använda i sin undervisning i relation till ADHD, samt deras attityd till detta arbete. Data samlades in via inspelade semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades och analyserades med reflexiv tematisk analys. Samtliga moment genomfördes av båda författarna. I analysen framkom det att lärare genomför anpassningar som vi delade in i två huvudteman:individanpassningar och klassövergripande anpassningar. Detta beroende på om anpassningen endast var till nytta för individen eller om hela klassen kunde dra nytta av anpassningen. Det uppmärksammades även att lärarnas attityder formas av deras olika infallsvinklar och upplevelser till arbetet med anpassningar för elever med diagnoser som ADHD. Några av slutsatserna som framkom i studien är bland annat att gymnasielärare har erfarenhet av attanvända sig av en rad olika anpassningar, både för specifika individer men även anpassningar som gynnar hela klassen. Lärarnas attityd till arbetet med anpassningar är både komplext och varierande i relation till deras upplevelser och infallsvinklar till anpassningar.

Hartnor, Anja och Jansson, Emelie (2024). Differentierad undervisning: Ett sätt att tänka kring elevers extra anpassningar i klassrummet - En kvalitativ studie om specialpedagogers, lärares och elevers uppfattningar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp.      Det är ibland lätt att tänka “Hur i hela världen?” eller “Men det här går ju inte!”, men det är såhär det ser ut i klassrummet, på lektionerna, i skolan. Klassrummen består av heterogena grupper där alla är välkomna och alla ska kunna utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar. Förväntningarna med vårt examensarbete är att fler ska våga differentiera sin undervisning och skapa förutsättningar för alla elever, redan genom sin planering. Att göra undervisningen tillgänglig för så många som möjligt. Många extra anpassningar kan byggas in i undervisningen och vara till gagn för alla elever och därmed ges möjligheter att skapa mindre stress hos både lärare och elever.      Studien utgår från syftet med vårt examensarbete där vi vill synliggöra innebörden och relationen mellan differentierad undervisning och behovet av extra anpassningar utifrån fyra olika perspektiv. Vad finns det för möjligheter och utmaningar och hur kan specialpedagoger bemöta och stötta arbetet med differentierad undervisning och extra anpassningar, samt hur uppfattar elever att lärare differentierar undervisningen.       Teorin utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på scaffolding och den proximala utvecklingszonen för att varje elev ska uppnå sin fulla potential. Därefter har vi valt att fördjupa oss inom relationsteori, relationskompetens och motivationsteori.       Studien utgår från en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer och anonyma elevenkäter. Sex intervjuer genomfördes på en gymnasieskola som arbetar med differentierad undervisning. Enkäterna lämnades sammanlagt ut till 46 elever i årskurs ett och två på gymnasieskolan varav 37 besvarade våra frågor. Empirin analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet speglar utmaningarna med det heterogena klassrummet. Både personal och elever är överens om att det är viktigt med relationsskapande och bemötande för att känna trygghet och utveckla ett lärande. Resultatet redovisas utifrån ett vuxenperspektiv samt elevernas perspektiv med identifierade underteman. Vuxenperspektivets tema är: differentierad undervisning för motivation och meningsskapande, relationer - en förutsättning för differentierad undervisning och stöd till lärarna. Teman för att belysa elevernas perspektiv är: elevernas syn på arbetssättet med differentierad undervisning samt relation och motivation. Att använda differentierad undervisning som ett förhållningssätt kan gynna alla med rätt förutsättningar samt tydliggöra vilka elever som behöver stöd som sträcker sig bortom det som kan implementeras på gruppnivå.      Samarbete mellan specialpedagoger, lärare och ledning skapar bättre förutsättningar för eleverna att lyckas. Relationer och bemötande är en förutsättning för lärande. Specialpedagogens uppgift är bl.a. att vara en trygghet som kan stötta både elever och lärare i detta arbete.

Antalet elever med autismspektrumtillstånd som är inskrivna i grundskolan har ökat under de senaste decennierna. Detta har skapat utmaningar i skolorna när personalen ska möta de olika unika behoven hos dessa elever (Roberts & Webster, 2022). Elever med autismspektrumtillstånd som får goda förutsättningar vad gäller undervisning och miljö kan fortsätta utvecklas positivt långt upp i åldrarna (Bejerot & Nordin, 2014). Syftet med den här studien är därför att undersöka och analysera erfarenheter bland specialpedagoger och lärare om de specialpedagogiska metoder som används för att stödja elever med autismspektrumtillstånd. Erfarenheter från fyra lärare och fyra specialpedagoger har belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att lärare upplever att de har otillräckliga kunskaper kring elever med autismspektrumtillstånd. Trots detta har lärarna, genom erfarenhet, implementerat arbetssätt som fungerar för dessa elever. Struktur, tydlighet, samspel och materiellt integrerat stöd är centrala delar av de specialpedagogiska metoder som beskrivs. Behov av ytterligare fortbildningar för lärare inom autismspektrumtillstånd diskuteras. Analysen visar att specialpedagoger inte känner samma avsaknad av kunskap, men att det inte är helt självklart hur kunskaperna ska föras vidare till undervisande lärare. Vidare forskning behövs om vilka specialpedagogiska metoder som kan vara användbara för att stödja elever med autismspektrumtillstånd, samt hur dessa metoder bäst kan implementeras.

Syftet med studien är att jämföra tidigare forskning med praktiska erfarenheter som verksamma lärare i årskurs 4-6 har av att anpassa sin undervisning inom SO-ämnena för elever med autism, för att tillföra kunskap till studenter, verksamma lärare och andra pedagoger. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuas fyra lärare, varav tre arbetar på samma skola. Studiens resultat visar att lärarna utgår från relationen med eleverna när de väljer undervisningsmetod eftersom alla elever är olika, och man behöver utgå från varje individs behov och intressen. Metoder som används av lärarna är bland annat bildstöd, kooperativt lärande, teknologibaserad undervisning genom ipad eller dator, repetitioner och rutiner. Dessutom diskuteras läroplanen och kunskapskraven i relation till elever med autism, och resultatet visar att deltagarna i studien anser att kraven är alldeles för höga och att elever med autism inte kan nå upp till dem.

The purpose of this qualitative study is to shed light on how secondary school teachers view the situation of newly arrived students in English teaching, and how they describe the way they teach newly arrived students in English in order to strengthen their knowledge development. Through semi-structured interviews with secondary school teachers, different teaching methods, adaptations and challenges in teaching newly arrived students were uncovered. The teachers claim that the students' previous knowledge has a great impact on their results and that language difficulties are a major challenge in teaching newcomers. The results also show that the teachers make adjustments to improve newly arrived students’ knowledge of English, and that more resources would have facilitated the teaching. With Vygotsky’s sociocultural theory as a starting point, the results were discussed in relation to relevant research. / <p>Engelska</p>