Detta projekt är givet som ett kandidatarbete i mjukvaruutveckling vid Linköpingsuniversitet, i kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programvaruutveckling. Arbetet är utfört aven grupp tredjeårsstudenter på D- och U-programmen.Projektet ges av forskargruppen för integrerad systembiologi på IMT LiU, som utvecklarmatematiska modeller av biologiska system. Dessa modeller kan användas för att förståsystemen bättre, eller som beslutsstöd inom farmakologi och vård. Forskargruppens fokusför tillfället är att sammankoppla modeller för olika delar av människokroppen till en helhetsbildsom beskriver delsystemens samverkan.Denna helhetsbild för en särskild individs hälsotillstånd kallas för en digital tvilling, förvilken detta projekt ämnar framställa ett användargränssnitt.Användargränssnittet skall erbjuda grafer över hälsoparametrars förändring över tid,och användaren ska kunna ta fram olika sådana genom att interagera med gränssnittet.Utöver framtagning av själva gränssnittet, skall en brygga mellan applikationen ochkundens modeller tas fram. Detta har gjorts genom en version av programmet OpenCOR,vilket forskarna använder sig av, som exponerar ett API i Python. Detta API sammankopplatmed en server kallas i projektet för motor.

Denna rapport behandlar ett arbete utfört under kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings Universitet. Arbetet är efterfrågat av Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) och utfört av 7 datateknologstudenter. Arbetet bestod i att ta fram och utveckla ett färdigt program som ska göra det enkelt för kriminaltekniker och obducenter att rekonstruera personskador samt presentera det på ett pedagogisk sätt.

Vårt samhälle har genomgått stora förändringar då det rör sig teknik. Många områden i dagens samhälle blev digitaliserade och Vården, vår hälsa blev inte ett undantag. Landstinget tillhandahåller ett IT- system eller e- tjänst, som möjliggör patienten att boka/ omboka tid, förnya recept, beställa sina patientjournaler och med mera. E- tjänsten Mina Vårdkontakter (MVK) skapades för drygt 10 år sedan. Tjänsten vänder sig till alla medborgare, oavsett dator- och Internetanvändningserfarenhet, kön och ålder. Eftersom alla medborgare inte är lika vana IT- användare och därför ett sådant system bör vara så användarvänlig som möjligt. Detta arbete syftar på att hitta brister i MVK och hitta förslag på förbättringar utifrån användbarhetsprinciper. Metoder som användes i detta arbete är kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Därför utvärderade jag e- tjänsten MVK, genom att genomföra ett antal användbarhetstester. Testpersoner i detta arbete var både män och kvinnor i olika åldrar, har olika erfarenhet av dator- och Internetanvändning. Mina testfrågade fick ett antal enkla uppgifter, som jag ansåg kan ha några brister. Det svåraste av alla uppgifter var att Hitta MVK på lg.se webbsida. Men det var inte heller lätt att hitta hjälp på MVK. Den bästa tjänsten av alla som finns på MVK var att avboka/ omboka tiden och förnya recept- funktionen. Med hjälp av Time- on- task observerade jag också att oerfarna personer tar alltid längre tid att utföra vissa uppgifter jämfört med experten och med erfarna testpersoner. Och det är just för dem man ska förbättra e- tjänsten för att det skulle vara så enkelt som möjligt att använda e- tjänsten och personer skulle trivas med systemet. Efter genomfört arbete identifierades förslag på förbättringar av e- tjänsten, samt man kunde ge förslag på framtida forskning. Framtid forskning kan vara en ny utvärdering av bara en grupp oerfarna användare i olika åldrar. Man kan också undersöka hur den grafiska designen ser ut och hur det går att navigera i MVK. Eller så kan man göra en ny utvärdering efter den planerade uppdateringen av MVK som skulle ske om drygt en månad, enligt MVK- utvecklare. / Our society has undergone significant changes as new techniques came into our lives. Many areas of today’s society have digitalized in very short period and even healthcare sector is not exception. The County Council (Landstinget) provides an IT- system or e- service (MVK), which allows patients to book/ cancel appointments, renew prescriptions, order Patient Medical Records and much more. E- service was created just over 10 years ago. The service is aimed to all citizens, regardless of Computer- and Internet experience, gender and age. Since not all citizens are experienced in usage of IT, such system should be as easier and as user friendly as possible. This work is aimed to find weaknesses in MVK and find suggestions for improvement based on usability principles. Methods used in this work the combination of qualitative and quantitative methods. Therefore, I evaluated the service MVK, by implementing a number of usability tests. Test persons in this work were both men and women of different ages and different Computer- and Internet experiences. Test persons got a number of simple tasks, in which I felt we might find some faults. The most difficult of all was to find MVK on lg.se website. But it was not easy either to find Help on MVK. The best service of all available on MVK is to cancel/ reschedule the appointment and renew- prescription function. By using Time- on- task, I observed that inexperienced computer and internet users take longer time to perform certain tasks, compared with the expert and with other test takers. And that is right for them we should improve the system so that it would be easy for them to use it. In this work I could identify suggestions to improve the e- service, and could give suggestions to future research. Future research may be a reassessment of just a group of inexperienced users of different ages. We can also examine how the graphic design looks like and how it is to navigate on MVK. Or we can also re- evaluate e- service after the planned updates of MVK that would be carried out in a month, according to MVK developers.

Alla verksamheter har förbättringsmöjligheter och dessa behöver analyseras för att nå en förbättring. VVSteknik har idag en webbshop där de vill hitta dessa förbättringsmöjligheter och göra den mer användarvänlig och effektiv. I utvecklandet av mjukvara har själva användarna ofta glömts bort, antingen helt eller tagits in för sent i utvecklingen. Detta resulterar i otillräckliga system som skapar missnöjda användare. Denna studie har testat att använda en ny metod grundat på befintliga metoder och applicerat på arbetet. För att uppnå förbättring har det valts att samarbeta med användarna på VVSteknik själva som får ge sina åsikter genom hela studien. Den arbetsmetoden heter UCD, User Centered Design vilken är en agil metod som involverar användare i utvecklingen. För att uppnå förbättring om användbarhet genom tillfredsställelse samt effektivitet har denna metod applicerats. Metoden har innefattat intervjuer av interna användare, testning och reflektioner som genomförts av både interna och externa användare, samt SWOTanalysering som grundats i svaren från reflektionerna för att se om förbättring har skett. Resultatet på studien visade på förbättring i användbarheten främst i designen. Den blev smidigare, tydligare, enklare att använda, fick ett naturligare arbetsflöde som några av de förbättringar som användarna själva angav. Detta resulterade i en förbättring och visar därmed på en lämplig metod. / All operations have opportunity improvements and these need to be analyzed to reach an improvement. VVSteknik has a web shop today where they want to find these improvements to make it more user-friendly and effective. In the development of software has the users themselves often been forgotten, either entirely or been asked to take part too late in the development. This results in insufficient systems that create dissatisfied users. This study has tested to use parts of existing methods and made an own method and applied to the work. In order to reach improvement is has been chosen to work with the users at VVSteknik themselves, to give their opinions throughout the study. This method of work is called UCD, User Centered Design which is an agile method that involves the users in the development. To achieve improvement for usability and efficiency has this method been used. The method has included interviews of the internal users, testing and reflections that has been conducted by both internal and external users, as well a SWOT-analysis that was based on the answers from the reflection to see if an improvement has occurred. The result of the study showed improvement in usability, foremost in the design. It became more distinct and obvious, easier to use and a more natural workflow as a few of the improvements the users stated. This resulted in an improvement and thus showed a suitable method.

<p>Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81). Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder.</p><p>Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring.</p><p>Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara <em>golden standard</em> samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF).</p><p>Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81).</p><p>Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder.</p> / <p>Rationale: Analyse the criterion related validity, interrater reliability and the usefulness of MEONF, an instrument for undernutrition risk screening. Methods: 100 patients were included and assessed with Mini Nutritional Assessment (MNA) regarded as golden standard and screened with Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) as well as Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Results: Nurses regarded MEONF instructions and questions easy to understand, easy to answer (100%) and questions as being important (98%). It had acceptable sensitivity (0.83) and specificity (0.78) in relation to MNA. Sensitivity was higher than found between MUST and MNA (0.57). Replacing BMI with Calf Circumference (CC) gave equivalent results (sensibility 0.83, specificity 0.79) in relation to MNA. Interrater reliability was high (kappa 0.81). Conclusions: MEONF has good validity in relation to MNA and high interrater reliability. If replacing BMI with CC the precision is maintained, which is important in cases were weight or height is difficult to obtain. Having high sensitivity is a major concern for nutritional screening instruments and in that respect MEONF works better than MUST. One fundamental gain with MEONF is that the instruments criteria are experienced as clinically meaningful, in that some observed difficulties can be managed by nursing interventions.</p>

Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81). Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder. Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81). Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder. / Rationale: Analyse the criterion related validity, interrater reliability and the usefulness of MEONF, an instrument for undernutrition risk screening. Methods: 100 patients were included and assessed with Mini Nutritional Assessment (MNA) regarded as golden standard and screened with Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) as well as Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Results: Nurses regarded MEONF instructions and questions easy to understand, easy to answer (100%) and questions as being important (98%). It had acceptable sensitivity (0.83) and specificity (0.78) in relation to MNA. Sensitivity was higher than found between MUST and MNA (0.57). Replacing BMI with Calf Circumference (CC) gave equivalent results (sensibility 0.83, specificity 0.79) in relation to MNA. Interrater reliability was high (kappa 0.81). Conclusions: MEONF has good validity in relation to MNA and high interrater reliability. If replacing BMI with CC the precision is maintained, which is important in cases were weight or height is difficult to obtain. Having high sensitivity is a major concern for nutritional screening instruments and in that respect MEONF works better than MUST. One fundamental gain with MEONF is that the instruments criteria are experienced as clinically meaningful, in that some observed difficulties can be managed by nursing interventions.

Syftet med denna studie var att klargöra hur användarvänligheten ser ut för NoSQL- respektive Relationsdatabaser samt hur arbetseffektiviteten kan påverkas av dessa datamodeller. Denna problematik har belysts med forskningsfrågan ”Hur skiljer sig användarvänligheten mellan NoSQL-databaser och Relationsdatabaser, och vad fås för inverkan på arbetseffektiviteten vid en blandad användning av de två datamodellerna?” samt underfrågan ”Hur påverkar respektive datamodells användarvänlighet arbetseffektiviteten?”. En teoretisk grund inom problemområdet upprättades med hjälp av olika typer av litterära medel. Genom individuella intervjuer med totalt elva uppgiftslämnare samlades sedan datamaterial in, som transkriberades och analyserades genom kombinering av kategorier. Studiens resultat visade att de främsta dragen hos Relationsdatabasers användarvänlighet är att de är standardiserade sett till tillägg och dokumentation samt naturliga för sitt syfte. NoSQL-databaser har sina främsta drag inom användarvänlighet i en lättförståelig datastruktur, flexibilitet vid hantering av data samt snabba svar och korta väntetider vid frågeställningar. Generellt upplevdes Relationsdatabaser ha en högre användarvänlighet än NoSQL-databaser. Vidare pekade resultaten på att en negativ inverkan på arbetseffektiviteten är mest trolig vid en blandad användning de två datamodellerna. Detta beror främst på att det blir mer tidsresurser på inlärning och flera olika system att administrera. Sannolikheten att ingen utmärkande inverkan skulle ske är mindre, men det sprungar i fåtal fall ur att modifierbarhet och kompabilitet inte är vanliga moment i arbetet. Minst troligt är en positiv inverkan, som i sina fall grundar sig i att flera datamodeller ger en bredare modifierbarhet. Likaså nåddes resultatet att arbetseffektiviteten kan få en positiv inverkan av Relationsdatabasers användarvänlighet i avseendet kompabilitet, och av NoSQL-databasers användarvänlighet i avseendet modifierbarhet. På en övergripande nivå kan Relationsdatabasers användarvänlighet ha en större positiv inverkan på arbetseffektiviteten än NoSQL-databasers.

Utvecklare tenderar att leverera meningslösa dashboards till användare på olika organisationer. En dashboard är en visuell skärm som presenterar det absolut viktigaste på en enda skärm för att användare därefter ska fatta beslut ifrån. Eftersom det är med hjälp av dashboards som beslut ska fattas är utseendet lika viktigt som att datat är korrekt. En utvecklare har i dagsläget oftast fria tyglar och visualiserar utefter egen erfarenhet och känsla vilket kan få användarna att inte sträva efter att arbeta med dashboarden. Med en användarvänlig dashboard blir det enklare för användaren att fatta sina beslut samt uppskattas det mycket.   Studiens resultat tyder på att det finns viktiga områden som utvecklare ska fokusera på för att det ska vara möjligt att uppnå en användarvänlig dashboard. Studien har endast fokuserat på användarvänlighet utifrån designprinciper. Utifrån fokusområden som tagits fram har det också fastställts punkter som tagits fram utifrån vad samtliga användare själva har sagt och tycker gemensamt om.  De fokusområden som tagits fram är placering av information, färger och val av grafer.  Studiens resultat framställer en tydlig skillnad från vad tidigare litteratur har sagt samt vad användare har gemensamt med litteraturen. / Developers have a tendency to deliver meaningless dashboards to users from different organizations. A dashboard is a visual display that presents the important information on one single screen, for users to make decisions. As it is with the help of dashboards that decisions are to be made, the design is as important as the data is right. Most of the time the developer only throws something up on a dashboard and visualize according to his own experience and feelings, which may cause users not to attempt to work with the dashboard. With a user-friendly dashboard, it becomes easier for the user to make decisions and also becomes more grateful.  2  The results of this study is that there are important areas that developers should focus on in order to be able to achieve a user-friendly dashboard. The study has only focused on user-friendly based on the design principles. Based on the focus areas that have been developed, points have also been established based on what all users themselves have said and share in common. The developed focus areas are the placement of information, colours and choice of graphs. The study´s results make a clear difference from what previous literature has said and what users have in common with the literature.

Denna rapport redogör kring arbetet med tjänsten Hästjuristen och svårigheterna kring att designa och utveckla en webbplats som inger förtroende och tillit. Hästjuristen är en helt ny tjänst som erbjuder information om hästjuridik och nedladdning av juridiska avtal rörande hästar. Målet med arbetet har varit att ta fram en fullt fungerande tjänst som är tilltalande, användarvänlig och förtroendeingivande för att göra det enklare för behövande att erhålla sig korrekta avtal. Arbetet med tjänsten har haft tre teoretiska modeller för webbutveckling för e-handelstjänster som grund. Intervjuer, personas, prototyper och användartester har varit delar av arbetsprocessen. Resultatet är en webbaserad tjänst som erbjuder nedladdning av hästavtal, information om hästjuridik och medlemskap. Webbplatsen är fullt responsiv och kodad i CSS, HTML, PHP och JavaScript. / This report present the work of the service Hästjuristen and the difficulties with designing and developing a website which induces credibility and trust. Hästjuristen is a completely new service that offers information about jurisprudence and the possibility of downloading contracts concerning horses. The goal has been to develop a fully functional service which is appealing, user friendly and confidence inspiring to make it easier for people to obtain correct contracts for their own needs. The work with the service has been based on three theoretical models for development of e-commerce. Interviews, personas, prototypes and users test have been parts of the working procedure. The result is a web based service which offers horse contracts for downloading, information regarding jurisprudence concerning horses and membership on the site. The website is fully responsive and coded using CSS, HTML, PHP and JavaScript.

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys. I undersökningen deltog 24 patienter, som fick låna en surfplatta innehållande ovan nämnda IKT-stöd. Samtliga deltagare fick sedan svara på en enkät med frågor kring deras upplevelse av detta. Enkätundersökningen kompletterades med fem patientintervjuer och två personalintervjuer. Detta för att få med både patientperspektiv och personalperspektiv, precis som med författarnas egna perspektiv som följt med under hela processen genom studiens planering, utförande och sammanställning. Hela 82 % av de tillfrågade ville prova att använda surfplatta som stöd vid rehabiliteringen, och 79 % ställde sig även positiva eller mycket positiva till att använda IKT-stöd även i framtida vårdsammanhang efter att ha provat surfplattan som stöd. Studien visar att patienterna som deltagit i studien upplever stor nytta med instruktionsfilmerna. Nyttan beskrivs som stöd för minnet, känsla av trygghet, delaktighet samt ökad motivation till träning. Instruktionsfilmerna uppfattas även ge möjlighet till bättre tydlighet i träningsinstruktionerna. Hinder för IKT-stöd vid rehabilitering som författarna har tydliggjort i denna studie är organisatoriska strukturer, tekniska problem och lågt mått av tillgänglighet. Möjligheter med IKT-stöd kan i ett större, teoretiskt perspektiv vara högre vårdkvalitet, ökad trygghet i vård och behandling, bättre tillgänglighet, ökat främjande av goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, jämnare patientflöden, arbetsinsatsvinster, ekonomiska vinster samt förbättrade utsikter för en mer jämlik och rättvis vård.