Digital wallets have become a trendy topic, and a popular method of paying in physical stores. The aim of the study is to gain a deeper understanding of the attitude of Swedish consumers towards digital wallets Apple Pay and Samsung Pay. With the help of semi-structured interviews and previous research, users' attitudes could be more thoroughly established and the question asked for the study was answered. Factors that influence the user's attitude are based on previous research and theory. The factors that have been identified are usability, availability and security. With the help of the semi-structured interviews, it is possible to determine that most user's attitudes to the security of the services are poor. A poorer attitude to one or more factors will make the user's attitude to the whole of the services less favorable. The results also show that respondents feel some uncertainty when it comes to loss of account information. / Digitala plånböcker har blivit ett högaktuellt ämne, och en populär metod för att betala i fysiska butiker. Syftet med studien är att få en mer djupgående förståelse för svenska konsumenters inställning gentemot digitala plånböckerna Apple Pay och Samsung Pay. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och tidigare forskning har användarnas inställning kunnat fastställas grundligare och frågeställningen för studien besvarats. Faktorer som påverkar användarens inställning är baserade på tidigare forskning samt teori. De faktorer som har identifierats är användarvänlighet , tillgänglighet samt säkerhet. Med hjälp av de semistrukturerade intervjuerna går det att fastställa att de flesta användares inställning till säkerheten i tjänsterna är dåliga. En sämre inställning till en eller flera faktorer, leder till att användarens inställningen till helheten av tjänsterna blir mindre bra. Resultatet visar även att respondenterna känner en viss osäkerhet när det kommer till förlust av kontoinformation.

The following thesis aims to account for and describe the variations of perceptions that public librarians have regarding user-friendliness of the classification systems that are used in Swedish public libraries. How user-friendliness and the classification systems are perceived are examined to understand how the librarians might connect these two together.  The thesis is based on the qualitive research methodology of phenomenography which is a method used in order to create an understanding of the variations of perceptions of a phenomenon. The phenomenographic method is applied by using qualitative interviews. For this study eight public librarians in the Stockholm region have been interviewed. The interviews were conducted in a phenomenographic manner and were set out to be a dialogue between the interviewer and the interviewee. All the libraries in the study are currently working in the SAB classification system. The study shows that there are a variation of different perceptions of user-friendliness and the classification systems. One perception that is found is that SAB is not user-friendly because of the lack of logic within the system and it is a common impression that users find the system confusing. A perception also states that SAB is “a dead system”, referring to the fact that SAB no longer is updated. The perception means that in time, SAB will not be a useable system. Another perception contradicts the first one and says that SAB is a system that users usually understand to a certain degree. The users have the capability to operate within the system to find literature they seek but as they submerge deeper into the systems hierarchy most users usually get confused. Another perception is that the connection between user-friendliness and classification systems is not of importance. This perception proclaims that user-friendliness can be achieved by working with signage and shelf placement instead. The study also shows that there is a gap between how the librarians perceive the classification systems and how they imagine their users perceiving them. This is shown in the lack of dialogue between users and librarians. A common perception among the librarians is that they have what they call a “home blindness” concerning the classification systems. This statement is made referring to the fact that librarians work within these systems day by day and easily forgets to reflect on the difficulties that a first-time user might face as they try to understand the systems.

Intresset för att handla med värdepapper har under senare år ökat succesivt bland svenska hushåll. För banker innebär detta en möjlighet till att öka intäkterna, men på grund av att bankerna verkar i en konkurrensintensiv bransch behöver bankerna arbeta proaktivt för att bemöta kundernas preferenser. Tidigare forskning har framhävt att bankens varumärke, relativa prissättning och digitala användarvänlighet är framträdande faktorer vid kundens val av bank i allmänhet. I denna studie appliceras dessa faktorer och testar deras påverkan för kundens val av bank för värdepappershandel. För att testa faktorernas påverkan har en kvantitativ studie genomförts via en internetenkät som resulterade i empiriska data från 130 respondenter. Resultatet har sedan presenterats genom statistiska metoder för att sedan analyseras. Resultatet som presenteras påvisar att bankernas relativa prissättning är en påverkande faktor till kundens val av bank för värdepappershandel. Däremot kunde resultatet inte påvisa att varumärke och användarvänlighet har en påverkan på kundens val av bank för värdepappershandel vilket gör att resultatet för denna studie skiljer sig från vad tidigare forskning påvisat för kundens val av bank. För att kunderna skall välja banken för att bedriva värdepappershandel är det en god idé för bankerna att arbeta kostnadseffektivt för att kunna erbjuda låga priser och således bli konkurrenskraftiga inom värdepappershandeln. / The interest in trading in securities had increased gradually in recent years among Swedish households. For banks, this means an opportunity to increase revenues, but due to the fact that banks operate in a competitive industry, the banks need to work proactively to meet customer preferences. Previous research has emphasized that the bank’s brand, relative pricing and digital user-friendliness are prominent factors in the customer’s choice of bank in general. In this study, these factors are applied to test their impact on the customer’s choice of bank for securities trading. To test the influence of the factors, a quantitative study was conducted through an internet survey which resulted in empirical from 130 respondents. The results are presented using statistical methods and are thereafter analyzed. The results presented show that the banks’ relative pricing is a determining factor in the customer’s choice of bank for securities trading. However, the results could not show that brand and user-friendliness have a significant impact on the customer’s choice of bank for securities trading, which means that the result for this study differ from previous research findings for customer’s choice of bank. In order for customers to choose the bank to conduct securities trading, it is a good idea for the banks to work cost-effectively to be able to offer low prices and thus become competitive in securities trading.

På webbplatsen arbetsliv.org finns webbsidorna branschkunskap och ämneskunskap innehållandes länkar till andra webbsidor, med fakta kring arbetsmiljö. Webbsidorna riktar sig främst till arbetsmiljöingenjörer och medlemmarna inom organisationerna FTF (Föreningen Teknisk Företagshälsovård) Arbetsmiljö och EHSS, Ergonomi och Human Factors Sällskapet Sverige. Arbetsmiljöingenjörer arbetar med frågor relaterade till branscher inom många olika områden. Därför anses det underlätta deras arbete genom att ha en samlad plats för branschspecifik information. Syftet med uppsatsen är att utveckla webbsidor till en egen domän, arbetsmiljowiki.se, och att utifrån organisationsmedlemmarnas åsikter skapa en wiki med bransch- och ämneskunskap inom arbetsmiljö. För att ta reda på användarnas åsikter genomfördes åtta stycken kvalitativa telefonintervjuer med intervjupersoner från olika åldersgrupper. Litteraturstudier skedde kring val och utveckling av teknisk lösning för att få en bild av de möjligheter som finns. Jämförelsen av tekniska lösningar, analysen av telefonintervjuerna och de uppställda kraven utgör tillsammans ett delresultat. Delresultatet ledde fram till en integration av Facebookinloggning, YouTubelänkar, kommentarsfält och att resultatet arbetsmiljowiki.se utformades enligt organisationsmedlemmarnas åsikter. / Located on the website arbetsliv.org is the webpages branschkunskap and ämneskunskap, containing links to other websites with facts about occupational health and safety. The webpages mainly target themselves towards occupational health engineers and members of the two organization’s FTF (Föreningen Teknisk Företagshälsovård) Arbetsmiljö and EHSS, Ergonomi och Human Factors Sällskapet Sverige. Occupational health engineers work with questions related to industries of many different fields. Therefore, it is considered to facilitate their work by providing a collaborative collection of industry-specific information. The purpose of this thesis is to develop the webpages into an independent domain, arbetsmiljowiki.se, and based on the organization members’ opinions create a wiki about industry and subject knowledge related to occupational health and safety. To collect the users’ opinions, eight qualitative telephone interviews were carried out with interviewees from different age-groups. Literature studies regarding choice of and development of technical solutions were performed in order to obtain a greater picture of the available possibilities. The comparison of technical solutions, analysis of the telephone interviews and the specified requirements together make up a part of the result. One part of the result resulted in an integration of Facebook login, embedded YouTube videos, comment fields and that the final result arbetsmiljowiki.se was shaped as per the organization members’ requests.

Smarttelefoner med applikationer har öppnat upp för nya kommunikationsmöjligheter. Denna studie undersöker den kontaktskapande applikationen Tinder, utifrån användarnas upplevelse av applikationen. Tinder är en positionsbaserad kontaktskapande realtidsapplikation som har flera miljoner användare världen över. Varje användare måste koppla upp sin profil mot Facebook, varifrån profilbilder, namn, ålder och gemensamma vänner hämtas. I studien undersöktes hur unga vuxna i åldern 18-30år, bosatta i Stockholm förhåller sig till hur Tinders funktioner och gränssnitt bidragit till applikationens genomslag. Studien baseras på Normans sex designprinciper, enkätsvar från 120 personer samt intervjuer med användare inom målgruppen. Resultatet visade att anledningen till Tinders framgång är en kombination av tre faktorer. Den första är att applikationen förhåller sig till Normans designprinciper. Den andra är att det skapas en trygghetskänsla hos användarna genom att i Tinders fall koppla varje användare till dennes Facebook-konto, samt att marknadsföra applikationen på rätt sätt. Tinder lyckades med det sistnämnda genom att marknadsföra och utforma applikationen som en kontaktskapande applikation snarare än en dejtingapplikation, vilket lockar en något annorlunda målgrupp. / Smartphones with applications have created new communication opportunities. This study explores the application Tinder by examining the user experience. Tinder is a location-based application which has millions of users worldwide. Each user has to connect their profile to Facebook, from which Tinder gets the users' profile pictures, names, age and mutual friends. In the thesis, we examine how young adults of age 18 to 30, living in Stockholm, relate to how Tinder's functions and interface have contributed to the success of the application. The study is based on the six design principles created by Norman, a survey with 120 respondants that has used the application and interviews. The results show that the reason for Tinder's success is a combination of three factors. The first is that the application relates to Norman's six design principles. The second reason is that a sense of security created for the users of the profile's connection to Facebook. The third is that Tinder has been marketing their application not as a datingapplication, but as a way for people to meet others, which attracts a slightly different target group.

A system that enables a cheap and accurate method to objectively measure the gait of patients has been developed at the university hospital of Umeå, and is undergoing clinical testing during the writing of this thesis. Presented in this thesis are the theory, process, and results of the development of a prototype and user interface, used for the analysis and presentation of the data from these gait measurements. Ideally, the physiotherapists conducting the examinations will be able to analyze and edit the data from these measurements themselves. The focus was therefore lain on optimizing the usability and understandability of the prototype for physiotherapists. Because of the optimization of usability for physiotherapists, the development of the prototype was based on the design processes of Design thinking and User centered design. It was an iterative process broken down into three iterations. Each iteration included the development of a prototype that increased in fidelity with each iteration. Tests and interviews were also included and they laid the foundation for the tuning of the prototypes. A final prototype was developed and it consisted of three main parts. In the first part (1) the user inserts information about the examination and patient, as well as retrieves the measurement data from the external measurement device. In the second part (2) the user analyses and edits the data from the measurement, and in the third part the user is shown a summary of the results from the measurement and calculations. Functions that show the correlation between graphs to ease the editing of the data were added to the prototype. Help-pages were also added, which enabled the users to get help when needed during the analysis of the data. The prototype was evaluated by the participants in the user tests using the system usability scale, and the prototype scored an average of 79.58 points (A-) with a median of 83.75 points (A). Which ranks the usability of the prototype as good to excellent. This shows that the usability of the prototype has been optimized for physiotherapists. It has been done by chunking the analysis and editing of the measurement-data in into separate sections and also by adding functions that show the correlation between the different graphs in the prototype. The optimization was also made possible by following established design processes and concepts within user experience and user interface design. / På Umeå universitetssjukhus har ett system för gångmätningar tagits fram som möjliggör för billiga och exakta mätningar. Systemet gör det även möjligt att utföra objektiva bedömningar av patienternas gång. Detta system genomgick klinisktestning under tiden då detta examensarbete genomfördes. I detta examensarbete så presenteras teorin, processen och resultatet av utvecklingen av en prototyp för ett an-vändargränssnitt, som ska användas för analys och bedömning av mätdatat från dessa gångmätningar med det nya mätsystemet. Datat från gångmätningarna ska kunna analyseras och redigeras av de fysioterapeuter som genomför gångmätningarna. Användargränssnittet har därför utformats för att optimera användarvänligheten motfysioterapeuter och underlätta deras förståelse för hur mätdatat ska redigeras och analyseras. Användargränssnittet har tagits fram med hjälp av designprocesserna "Design thinking" och användarcentrerad design. Tre iterationer genomfördes och i varje iteration så utvecklades och förbättrades en prototyp för användargränssnittet. Användartester och intervjuer ingick också i dessa iterationer. En slutgiltig prototyp togs from och bestod av tre huvuddelar. En första del (1) där användaren kan skriva in information om mätningen och patienten, samt hämta data från mätningen från en extern mätenhet. En andra del (2) där användaren kan analysera och redigera data från mätningen, samt en tredje del (3) som visar en summering av resultatet från mätningen och beräkningarna. Funktioner som visade korrelationen mellan grafer för att underlätta redigeringen av data lades till i prototypen. Hjälpsidor lades också till vilket möjliggjorde för användaren att få hjälp vid behov. Prototypens användarvänlighet evaluerades av deltagarna i användartesten medhjälp av en skala som kallas "System Usability Scale". Prototypen fick en snittpoäng på 79.58 (A-) på denna skala, med en median på 83.75 poäng (A). Detta rankar användarvänlighet för denna prototyp som god till utmärkt. Den uppnådda poängen visar att en optimering av användarvänlighet mot fysioterapeuter har lyckats för den framtagna prototypen. Denna optimering av användarvänligheten har uppnåtts genom att dela upp analysen och redigering av mätdatat i flera delar, och genom att addera funktioner som visar korrelationen mellan olika grafer i prototypen. Optimeringen har även kunnat genomföras med hjälp av etablerade designmetoder så som design thinking.

I ett projektarbete i en ingenjörsutbildning används olika metoder och verktyg, för att planera och strukturera arbetet. En möjlighet är att använda fysiska projekttavlor. Det finns även interaktiva smartskärmar med uppkoppling till internet, som möjliggör arbete på distans. Detta arbete fokuserar på smartskärmen Samsung Flip 2, och undersöker om det går att använda den för projektarbeten i ingenjörsutbildningar. Projektet inleds med en förstudie, vars fokus är på whiteboardtavlor, planeringstavlor och interaktiva skärmar. Vidare utförs opinionsundersökningar med två olika studentgrupper. Med hjälp av de svar som erhållits, identifieras de funktioner som anses viktiga när projekttavlor används i utbildningen. Dessutom för- och nackdelar vägs för olika typer projekttavlor. En önskebild av en projekttavla, som är en samling av önskade egenskaper, tas fram baserad på förstudien och opinionsundersökningarna. Sedan testas mjukvaruverktygen Lucidchart, Notion, Trello och Jira i samband med smartskärmen Samsung Flip 2, för att se om det går att uppnå önskebilden. Resultaten av testningen används sedan för att utvärdera Samsung Flip 2. Det visar sig att den inte är en lämplig ersättning för en fysisk whiteboardtavla i projektarbeten. Utvärdering av andra smarskärmar och andra mjukvaruverktyg kan ge andra resultat. / In a project in an engineering education, different methods and tools are used, to plan and structure the work. One possibility is to use physical project boards. Another alternative is using an interactive smart-screen with access to the internet, which gives the opportunity to work remotely. This work focuses on the smart-screen Samsung Flip 2, and examines if it is possible to use it for projects in an engineering education. The project is initiated with a pre-study, where the focus is on whiteboards, project boards and interactive screens. Further on opinion polls are executed with two different student-groups. The answers help identify which functions that are important when project boards are used within the education, as well as pros and cons for different types of project boards. An ideal-picture of a project board, which is a collection of desired functionalities, is made based on the pre-study and opinion polls. After that the softwares Lucidchart, Notion, Trello and Jira are tested in combination with the smart-screen Samsung Flip 2, to see if it can fulfil the ideal-picture. The result from the tests is used to evaluate Samsung Flip 2. The evaluation shows that Samsung Flip 2 is not a suitable replacement for a physical whiteboard. Evaluations on other smart-boards and other softwares may yield a different result.

This degree project is a design project that investigates digitization in the real estate industry and examines how far the real estate industry has come regarding the integration of new technology. The study highlights how companies work today and what problems and needs can be facilitated through digitization, more specifically the technology IoT (Internet Of Things). IoT makes it possible to connect different devices and sensors to the Internet in order to read information or control the functionality. The study is based on qualitative interviews which are analyzed through methods within User Experience (UX). The target group for the study is people who work with operation and maintenance of real estates. By creating personas and scenarios for the relevant target group, a greater understanding is created of how they work today along with what problems and needs they experience within their professional roles. Through methods within the User Interface (UI) a prototype is created which illustrates the information that is significant to the target group. The information from the properties is communicated via IoT devices. To enable communication between devices and prototype, the system Yggio is used, an API (Application Programming Interface) which is provided by the company Sensative. The study shows how a user-friendly interface can look, function and facilitate work in the real estate industry.

In the business world today, system development increasingly uses agile methods. For future system developers to get the most value from their education, universities have now started to use the same methods. This place demands on usability and user-friendliness in the project tools that the students use. To investigate how these project tools are experienced by students and how they support agile project methods, a qualitative action research was conducted. Five students with completed project work in an agile distributed system development course participated in a semi-structured interview. A content analysis was performed using Technology Acceptance Model 3 (TAM3). The results show that the students experienced shortcomings in certain areas in terms of both usability and ease of use. The study also shows that teachers have a direct impact on which project tools are used. Therefore, the project tools used should be carefully examined in terms of usability and ease of use before they are introduced to students. The study shows the importance of building up a habit and experience of the tools early in the education in order to increase students' perceived usability and ease of use. / Systemutveckling i näringslivet använder sig i dag i allt högre utsträckning av agila metoder. För att blivande systemutvecklare ska få de bästa förutsättningarna så har nu högskolor och universitet börjat använda samma metoder. Detta ställer krav på användbarhet och användarvänlighet i projektverktygen som studenterna nyttjar. För att undersöka hur dessa projektverktyg upplevs av studenter och hur de stöttar agilt arbete så genomfördes en kvalitativ aktionsforskning. Fem studenter som avklarat ett projektarbete i en distribuerad systemutvecklingskurs där ett agilt arbetssätt användes deltog i semi-strukturerade intervjuer. Med stöd av Technology Acceptance Model 3 (TAM3) gjordes en innehållsanalys. Resultatet visar på att studenterna upplevde brister inom vissa områden vid både användbarhet och användarvänlighet. Studien visar även på att lärare har en direkt påverkan på vilka projektverktyg som används. Lärare bör därför noggrant undersöka projektverktygen som används i hänseende till användbarhet och användarvänlighet innan de introduceras till studenter. Studien visar att det är viktigt att bygga upp en vana och erfarenhet av verktygen tidigt i utbildningen för att öka studenters upplevda användbarhet och användarvänlighet.

Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av männen får arbetsrelaterade besvär. Detta innebär sjukskrivningar och höga kostnader för samhället, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar på att ogynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser är en källa till arbetsrelaterad smärtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebär oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smärta och överbelastning på utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hänsyn till människans förutsättningar. Ett hjälpmedel som kan användas för bedömning av arbetsplatsens risker och förebyggande av dessa är olika typer av standarder som innehåller gränsvärden och faktorer som ska uppfyllas för att arbetsplatsen ska få säga att de uppfyller standardens krav. En sådan är den harmoniserade europastandarden EN 1005-4: Maskinsäkerhet – Människans fysiska förmåga – Del 4: Utvärdering av arbetsställningar och rörelser i relation till maskiner. Problemet med att utföra bedömningar enligt denna standard idag är brist på tillgängliga, enkla metoder och utrustning för att genomföra mätningarna på ett effektivt och noggrant sätt. Syfte med studien var att, i en användarcentrerad process, ta fram och utvärdera ett applikationsunderlag till en iPhone-applikation för mätning och bedömning av arbetsställningar och arbetsrörelser. Underlaget skulle bestå av funktioner och informationsstruktur med tillhörande gränssnittslayout för varje steg i strukturen. Funktionerna skulle utformas utifrån användarnas önskemål och behov, standarden EN 1005-4 och iPhones tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen och gränssnittslayouten skulle designas med hänsyn till människans kognitiva förutsättningar, vedertagna interaktionsdesignprinciper och Apples designriktlinjer. Syftet uppfylldes genom studerande av användarnas behov och önskemål med hjälp av intervjuer. Utifrån detta togs funktioner till applikationsunderlaget fram. Funktionerna analyserades i funktionsanalyser utifrån användaren, standarden EN 1005-4 samt iPhonens tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen byggdes genom framtagning av fiktiva scenarier som baserades på kontexter utifrån intervjuerna och EN 1005-4. Utifrån dessa scenarier förutsågs möjliga fysiska och kognitiva utmaningar vid interaktion med applikationsunderlaget, och en lo-fi pappersprototyp utvecklades. Målet vid sammanställandet av prototypen var att användarna skulle göra så få felhandlingar som möjligt vid lösande av uppgifter i prototypen. Slutligen gjordes användartester för att utvärdera prototypens användbarvänlighet och undersöka brister i prototypen som ledde till felhandlingar. Genom att besvara studiens frågeställningar har författarna kunnat identifiera ett flertal funktioner samt kunnat ta fram och användbarhetstesta förslag på en gränssnittsdesign och informationsstruktur för fem olika scenarier.