JavaScript frameworks have become a rapidly growing and changing industry which led to the process of choosing a suitable framework becoming increasingly difficult. This is what this project address, it takes three of the most popular frameworks and compare them concerning three aspects; performance, modularity and usability to determine the most suitable one for a modern single-page application. The purpose was to be able to give a well-founded recommendation on which framework would be most suited for a given project. To determine which framework is most suitable, three of the most popular frameworks are considered: Angular, React and Vue. These are often referred to as the big three when it comes to JavaScript frameworks and hints at the fact that they are by far the most popular frameworks. By developing and deploying a modern single-page application with a focus on the front-end in each of the frameworks and performing tests in regards to the three aspects performance, modularity and usability test data could be measured and compared. The comparison was performed by evaluating the test results of the three aspects using a method called the analytical hierarchy process. The results show that the most suitable JavaScript framework for developing a frontend heavy single-page application would be React since it performed best in regards to performance and modularity. Vue comes in second with the most notable advantage being performing best when comparing usability since it was the framework considered to be the easiest one to learn. Angular comes in at a third place with the most notable advantage being that it was considered best at DOM-manipulation. All three frameworks are considered suitable to create a single-page application but from the perspective of this project, the most suitable would be React. Further research may be done into additional frameworks to give the study even more width. It would also be interesting to go more into depth in either of the aspects to get a more extensive analyze. / JavaScript-ramverk har blivit en snabbt växande och förändrande bransch som har innebärt att processen att välja lämpliga ramverk har blivit allt svårare. Detta är vad detta projekt försöker utreda, vi kommer att ta tre av de mest populära ramverken och jämföra dem angående tre aspekter, prestanda, modularitet och användarvänlighet för att bestämma det mest lämpliga för en modern single-page application. Syftet var att kunna ge en välgrundad rekommendation om vilket ramverk som skulle vara bäst lämpat för ett visst projekt. För att bestämma vilket ramverk som är bäst lämpat betraktas tre av de mest populära ramverken: Angular, React och Vue. Dessa benämns ofta de stora tre när det gäller JavaScript-ramverk och anknyter på att de överlägset är de mest populära ramverken. Genom att utveckla och sätta i produktion en modern single-page application med fokus på front-end i vart och ett av ramverken och utföra tester med avseende på de tre aspekterna prestanda, modularitet och användarvänlighet kan testdatan mätas och jämföras. Jämförelsen genomfördes genom att utvärdera testresultaten för de tre aspekterna med hjälp av metoden Analytic hierarchy process. Resultaten visar att det mest lämpliga JavaScript-ramverket för att utveckla en front-end tung single-page application skulle vara React eftersom det presterade bäst i aspekterna prestanda och modularitet. Vue kommer på andra plats med den mest anmärkningsvärda fördelen att den presterar bäst när man jämför användarvänlighet eftersom det var det ramverk som ansågs vara den enklaste att lära sig. Angular kommer in på en tredje-plats med den mest anmärkningsvärda fördelen att Angular ansågs bäst vid DOM-manipulation. Alla tre ramverk anses vara lämpliga för att skapa en single-page application men ur projektets perspektiv är React det mest lämpade ramverket. Vidare undersökning kan utföras i yttligare ramverk för att ge studien ytterligare bredd. Det skulle också kunna vara intressant att gå mer på djupet i någon av aspekterna för att få en mer omfattande analys.

Studiens syfte är att identifiera och diskutera vilka faktorer som svenska konsumenter värdesätter vid val av streamingtjänst. Studien utgår från tidigare forskning i ämnet på andra marknader där fyra övergripande faktorer samt flera underliggande delfaktorer identifieras påverka konsumenters val av streamingtjänster. “Innehåll” är den faktor som indikeras vara den absolut viktigaste faktorn på flertalet marknader följt av “pris” samt “användarvänlighet & funktioner”. Även “social påverkan” indikeras ha en märkbar påverkan på vilken streamingtjänst konsumenter väljer. Baserat på en sammanställning av dessa faktorer och delfaktorer som indikeras påverka konsumenters val av streamingtjänst har en analysmodell skapats. Analysmodellen formulerades utifrån identifierade mönster i den tidigare forskningen på andra marknader och representerar således den generella globala konsumenten och kan vidare appliceras på den svenska marknaden. Genom en deduktiv ansats konstruerades en enkätundersökning för en kvantitativ metod. Respondenterna uppmanades i enkäten att bland annat värdera delfaktorer formulerade från tidigare forskning utifrån hur viktiga dessa är för dem vid val av streamingtjänst. Resultatet visar att “innehåll” är den viktigaste faktorn för svenska konsumenter följt av “pris”, “social påverkan” och sist “användarvänlighet & funktioner” vilket till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Noterbart är att skillnaden mellan högst och lägst värderade faktor respektive delfaktor var väldigt låg i relation till studier på andra marknader. Ytterligare delfaktorer tillkom som betydelsefulla för svenska konsumenter i form av nedladdning av innehåll, sportutbud samt funktionalitet på andra enheter. Svenska konsumenters preferenser vid val av streamingtjänst överensstämmer i hög grad med den generella globala konsumenten från analysmodellen formulerad från tidigare forskning. Detta bekräftar tidigare studier på andra marknader samt analysmodellens relevans att appliceras på liknande marknader vilket är ett betydelsefullt teoretiskt bidrag. Det var dock nödvändigt att skapa en milt uppdaterad analysmodell specifik för den svenska marknaden i form av tillägg av de tidigare nämnda tillkomna delfaktorerna under passande faktor. Studiens slutsats är att svenska konsumenter i stort delar preferenser med konsumenter på andra marknader. De faktorer som de värdesätter mest vid val av streamingtjänst är “innehåll” följt av “pris”. Därefter kommer “social påverkan” och slutligen “användarvänlighet & funktioner” som den minst viktiga faktorn. / The purpose of this study is to discuss and identify which factors that Swedish consumers value when choosing streaming service. The study is based on previous research made in other markets where four different factors with multiple sub-factors have been identified to influence consumers decision regarding the choice of which streaming service to subscribe to. “Content” is the factor which is indicated as the most important factor on multiple markets followed by “price” and “user-experience & features”. “Social influence” is also indicated to have a significant influence on consumers decision when choosing streaming service. Based on a summary of these factors and sub-factors which to different degrees influence consumers worldwide a framework was created. It was created from patterns in previous research on other markets and thus represents the general global consumer and can further be applied on the Swedish market. By using a deductive approach a survey was constructed to achieve a quantitative method. The respondents were among other things asked to rate each sub-factor formulated from previous research by how important this sub-factor is to them when choosing streaming service. The results show that “content” is the most important factor for Swedish consumers followed by “price”, “social influence” and lastly “user-experience & features” which heavily coincides with previous research. Notable is the difference between the highest and lowest rated factor and sub-factor respectively which is low in relation to studies on other markets. Additional sub-factor were added by respondents in form of downloadable content, sportselection and functionality on other devices. Swedish consumers preferences when choosing streaming service coincides heavily with studies on other markets and thus with the framework of the general global consumer. This confirms the result of previous studies as well as the frameworks relevancy to be applied to similar markets which is a meaningful theoretical contribution. It was however necessary to create an updated framework specifically for the Swedish market with the addition of the previously mentioned added subfactors under suitable factor. The conclusion of the study is that Swedish consumer heavily share preferences with consumers on other markets. The factors that they value most when choosing streaming service is “content” followed by “price”. After these comes “social influence” and lastly “user-experience & features” as the lowest valued factor.

Lagerhantering är en kritisk komponent inom försörjningskedjan som bidrar med noggrannhetenav lagernivåer samt flödet av in- och utkommande beställningar och leveranser. På senare år harlagerhantering blivit allt viktigare på grund av den ökade komplexiteten inom försörjningskedjanoch behovet av noggranna samt effektiva flöden. Mindre avdelningar och företag hinner inteanpassa sig till den ökade komplexiteten av moderna lagerhanteringssystem på grund av att deexisterande systemen, vilket är begränsade och saknar utbyggbarhet och integrering.Studien utforskar användningen inom lagerhanteringssystem och hur etablerade riktlinjer inomHuman-Computer Interaction kan bidra till användningen. Undersökningen analyserar ett aktuelltlagersystem, dess konsekvenser mot verksamheten och hur det går att omfatta designprinciper föratt bättre förstå och åtgärda de bakomliggande faktorerna. Studien ger vidare insikt om riktlinjernainom lagerhanteringssystem, om hur de kan effektivisera användningen och ökaarbetsproduktiviteten vilket slutligen gynnar verksamheten. Studiens undersökning omfattar enavdelning på företaget Atea, Atea Helpdesk, som upplever stora problem med deras nuvarandelagersystem och hur de värderar dess användbarhet samt utveckling.

Denna studie undersöker digitala läsvanor och läsplattor, ur ett människa-datorinteraktions perspektiv, för att bidra med insikter kring digital läsning genom att identifiera problem och utvecklingsområden hos läsplattan. En enkätundersökning genomfördes, där 947 svar erhölls. Intressentintervjuer, en expertintervju, samt användarintervjuer utfördes vidare för en djupare analys. Ur resultatet identifierades ”Köpprocess och synkronisering”, samt ”Bibliotekshantering och sortering” som två kritiska problemområden. Förslag på lösningar som formulerades var följande; automatisk synkronisering, förenklat betalningsmoment, vattenmärkta e- böcker, prenumerationstjänst med större utbud, förenklad process för att köpa böcker från olika leverantörer, bättre rekommendationsalgoritm, spelifiering, appen som utgångspunkt för synkronisering mot alla digitala enheter, sortering på lästa/olästa e- böcker, möjlighet att favoritmarkera e- böcker i biblioteket, samt ett layout- läge där endast boktiteln syns och ett stort antal böcker kan visas samtidigt. Vidare undersöktes läsplattans Product- Market Fit (PMF), genom att mäta produktens Net Promoter Score (NPS), samt hur många av användarna som hade blivit besvikna om läsplattan försvann och de inte kunde nyttja produkten längre. NPS beräknades till 41, vilket indikerar en god PMF. Vidare uppgav 71% av användarna, i enkäten, att de skulle bli ”Mycket besvikna” om läsplattan försvann, vilket antyder att läsplattans PMF är god. / This study researched digital reading habits and e-readers, from a human-computer interaction perspective, to contribute with insights regarding digital reading by identifying problems and development areas for e-readers. A survey was conducted, where 947 answers were aquired. Further, stakeholder interviews, an expert interview and user interviews were carried out for a deeper analysis. The results identified ”Purchasing process and synchronization” and ”Library management and sorting” as two critical problem areas. Formulated suggested solutions were; automatic synchronization, a simplified payment process, watermarked e-books, subscription service with a larger selection of e-books, simplified process for buying books from different suppliers, better recommendation algorithm, gameification, using the app as a starting point for synchronization to all digital devices, sorting of read / unread e-books, the ability to mark favorite e-books in the library, and a layout mode where only the book title is visible and a large number of books can be displayed. Furthermore, the e-readers Product-Market Fit (PMF) was examined, by measuring the product’s Net Promoter Score (NPS), and measuring the amount of users that would have been disappointed if the ereader disappeared and they could no longer use the product. NPS was calculated to 41, which indicate a good PMF. Furthermore, 71 % of the users stated ,in the survey, that they would be ”Very disappointed” if the e-reader disappeared, which indicate that the e-readers PMF is good.

Många människor som tillhör äldre generationer har svårt att hänga med i dagens digitaliserade samhälle. Detta kan bero på rädsla, ångest, lågt självförtroende, brist på motivation och intresse. Det kan också bero på att äldre människor inte ser någon nytta med att implementera tekniken i sitt liv. Detta påvisar en negativ inställning mot att använda tekniken. Dålig användbarhet och användarvänlighet är de två faktorer som främst påverkar detta. Upplevelsen av sådant kan i sin tur avgöra deras acceptans mot att använda tekniken. Uppdragsgivaren för denna studie vill underlätta vardagen för äldre människor och arbetar på att ta fram ett hjälpmedel i form av en smartspegel. Definitionen av smartspegel är svår. De gemensamma nämnarna för smartspeglar är framför allt att de består av en digital skärm med en spegel framför, kan visa olika former av information och digitalt material och dessa kan skräddarsys efter användaren(Smart Mirror Guide, 2021). Det finns fler begrepp för denna produkt, t.ex. “magic mirror”.Denna studie bidrar med är att kartlägga vilka önskemål på funktioner och behov målgruppen har gällande gränssnittet i smartspegeln för denna uppdragsgivare. Detta gjordes genom att genomföra en litteraturstudie i form av att ta reda på tidigare forskning inom närliggande områden, ett teoretiskt ramverk som består av användbarhet, användarvänlighet och TAM 2, intervjuer med människor som tillhör målgruppen och skapandet av en prototyp baserad på data från intervjuerna. På prototypen genomfördes sedan användartest och följdfrågor ställdes. Kvalitativ data har samlats in i denna studie, som ledde till en slutsats och en besvarad forskningsfråga. Resultat och slutsats grundas på tidigare forskning, det teoretiska ramverket, intervjuer och användartest. Slutsatsen är att digital teknik kan vara svårt att hantera för den äldre målgruppen och för att förhindra detta består en del av slutsatsen av förslag på lösningar, framför allt för gränssnittet i smartspegeln i denna studie. En syntes togs fram för att uppnå en användbar design för denna målgrupp. Ytterligare förslag är att ge en pedagogisk introduktion till produkten så att användaren förstår nyttan och hur den ska användas. En genomgående enkel utformning av gränssnitt är viktigt för denna målgrupp. Designers bör i så stor mån som möjligt försöka förstå användarnas tidigare erfarenheter och förutfattade meningar. De bör även undvika att få användarna att känna att eventuella fel som uppstår är på grund av dem, låta användarna själva bestämma vilka funktioner som ska vara synliga för att minska risken för förvirring. Studien visar också på att deras upplevelse av användbarhet och användarvänlighet är två stora faktorer som kan öka chansen för acceptans av teknik för denna målgrupp. / Many people who belong to older generations find it difficult to keep up with today's digitalized society. This can be due to fear, anxiety, low self-esteem, lack of motivation and interest. It may also be because older people do not see any benefit in implementing the technology in their lives. This shows a negative attitude towards using the technology. Poor usability and user-friendliness are the two factors that mainly affect this. The experience of such can in turn determine their acceptance of using the technology. The client for this study wants to make everyday life easier for older people and is working on developing an aid in the form of a smart mirror.The definition of a smart mirror is difficult. The common denominators for smart mirrors are above all that they consist of a digital screen with a mirror in front, can display various previous information and digital material and these can be tailored to the user (Smart Mirror Guide, 2021). There are more terms for this product, e.g. "magic mirror".This study helps to identify the wishes and functions of the target group regarding the interface in the smart mirror. This was done by conducting a literature study in the form of finding out previous research in related areas, a theoretical framework consisting of usability, user-friendliness and TAM 2, interviews with people belonging to the target group and the creation of a prototype based on the data from the interviews. User testing was performed on the prototype with follow-up questions. Qualitative data has been collected in this project and it led to a conclusion and two answered research questions. Results and conclusions are based on previous research, the theoretical framework, interviews and user tests. The conclusion is that digital technology can be difficult to handle for the older target group and to prevent this, part of the conclusion consists of suggestions for solutions, especially for the interface in the smart mirror that this study focuses on. A synthesis was developed to achieve a useful design for this target group. Further suggestions are to provide an educational introduction to the product so that the user understands the benefits and how this should be used. A consistently simple design of interfaces is important for this target group. Designers should, as far as possible, try to understand users' past experiences and preconceived notions. They should also avoid making users feel that any errors that occur are due to them, let users decide for themselves which features should be visible to reduce the risk of confusion. The study also shows that their experience of usability and user-friendliness are two major factors that can increase the chance of technology acceptance for this target group.

Majoriteten av alla utvecklade informationssystem misslyckas. Detta beror på olika faktorer, där otillräcklig användarinvolvering och användaracceptans under utvecklingen är den vanligaste orsaken. Technology Acceptance Model – TAM är en teoretisk modell som studerar användaracceptans och de faktorer som påverkar användaracceptans av ett informationssystem. Denna studie har använt den kvalitativa forskningsmetoden för att testa användningen av TAM vid utvecklingen av ett ärendehanteringssystem hos en offentlig myndighet. Resultatet av denna studie påvisar fördelar med att använda TAM vid utvecklingen av ett informationssystem och att användningen av modellen kan bidra till att utvecklingen av ett informationssystem kan utformas med användarnas preferenser i fokus och på så sätt undvika att användarna inte upplever ärendehanteringssystem som användarvänligt och användbart. Resultaten från denna studie visar också att de identifierade TAM-faktorerna överensstämmer till stor del med befintlig forskning. Samtidigt ger denna studie en mycket djupare förståelse för faktorer som påverkar användaracceptans för ett ärendehanteringssystem för en offentlig myndighet. Framtida forskning bör fokusera på att utvärdera användningen av TAM i början av systemutvecklingsprojektet istället för i slutet när informationssystemet har utvecklats och på att använda TAM för att utvärdera användaracceptans av ärendehanteringssystem som inkluderar både interna och externa användare. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Lösenord är en av de vanligaste autentiseringsmetoderna idag men vid användning av lösenord så uppkommer det även utmaningar med hantering av lösenord. Till exempel när lösenordspolicyn kräver långa och komplexa lösenord har användare ofta svårt att komma ihåg sina lösenord och använder strategier för att memorera sina lösenord. Syftet med studien är att studera hur användarvänligheten kan förbättras i lösenordpolicyer. Studien beskriver utmaningar som användare upplever vid hantering av lösenord och lösenordspolicyn samt ansvarigas syn på en användarcentrerad utveckling av lösenordspolicyer. Detta har utförts genom semi-strukturerade intervjuer av anställda utan koppling till informationssäkerhetsarbetet samt ansvariga för informationssäkerhetspolicyn på svenska företag och organisationer. Studiens resultat visar att många anställda upplever utmaningar när det kommer till lösenordspolicyer. Den främsta utmaningen anställda upplever är återkommande lösenordsbyten som leder till att användare upplever att det blir svårare att komma ihåg sina lösenord. En del respondenter använder sig därför av riskfyllda strategier för att memorera sina lösenord. Merparten av ansvariga har en positiv syn till att involvera användare i utveckling av lösenordspolicyn eftersom det kan leda till förbättrad förståelse för policyn. Studiens slutsats visar att det finns förbättringspotential i lösenordspolicyer och bidrar med praktiska rekommendationer hur lösenordspolicyer kan förbättras ur en användarvänlighetssynpunkt som framställare kan använda vid utveckling av lösenordspolicyer. Andra användarvänliga rekommendationer föreslås i studiens slutsats för att underlätta hanteringen av lösenord för användare. Studien begränsar sitt omfång med att endast komma med praktiska rekommendationer kring hur lösenordspolicyer kan förbättras och inte hur en lösenordspolicy ska utformas i sin helhet. / Passwords are one the most common authentication methods today, but when using passwords, challenges also arise in password management. For example, when password policies require long and complex passwords, users often struggle to remember their passwords and resort to risky strategies to memorize them. The purpose of the study is to explore how usability can be improved in password policies. The study describes challenges that users face in password management and password policies, as well as the views of policy creators on user-centered development of password policies. The study has been conducted through semi-structured interviews with employees and the ones responsible for the password policy in Swedish companies and organizations. The results of the study show that many employees experience challenges with password policies. The primary challenge employees face is frequent password changes, which makes it harder for users to remember their passwords. Some respondents therefore use strategies to memorize their passwords. The majority of people responsible for the password policy have a positive view of involving users in the development of password policies because it can lead to improved understanding of the policy. The study concludes that there is room for improvement in password policies and provides practical recommendations on how password policies can be improved from a usability perspective that developers of password policies can use when developing password policies. Other usability recommendations are proposed in the study's conclusion to facilitate password management for users. The study limits its scope by only providing practical recommendations on how password policies can be improved, rather than how a password policy should be formulated in its entirety.

This master thesis concerns the development of a refilling position and solution, for washer fluid. As well as a study and development of the use of a secondary washer fluid for winter and summer use. The focus of this work, however, has been on the development of the regular washer fluid with regards to creating a user-friendly ergonomic solution with a premium feel, that improves the user experience and simplifies the refilling process for the user. The automotive industry today is constantly evolving and always strive to improve their products in most areas when it comes to the environment and their clients, etc. Despite this, the process of refilling washer fluid has not been developed in the modern automotive history. The refilling of washer fluid today, looks the same as it ”always” has done. This takes place under hood in a small dirty compartment, with a relatively small tube opening where the user must aim the washer fluid when pouring. To get there, the user must carry out several unnecessary steps to get under the bonnet, where the user does not necessarily have anything to do. This, even though other areas around the washer fluid has evolved a lot, in terms of wiper blades and washer fluid nozzles. The work is done with Volvo Cars Cooperation as clients. Volvo Cars is a Swedish car manufacturer that manufactures passenger cars, which they have done since 1927, when the company started. They are aiming to become the world’s most modern and attractive premium car brand, a leader in innovation and people-centered development. They strive to make the life easier and more enjoyable for their users. Since Volvo has the intention to always improve their products to their users and make life easier for them, this project has used a human-centered design process. The work was done together with the demands and requests from the involved departments at Volvo Cars as well as customer surveys and interviews with mechanics. To find a solution that satisfies all stakeholders and Standards it required an iterative approach and design work.  The work resulted in two concepts where both ordinary and secondary washer fluid can be filled, these prototypes were made and built into a Volvo XC60, 3D renderings of these, as well as an interface for the secondary washer fluid. These solutions have made the process of refilling washer easier with less steps for the and gives a feeling of a premium and innovative solution.

Titel: Patient Data Management System (PDMS) – Anestesi- och intensivvårdspersonalens upplevelser av implementering och arbete med PDMS. Bakgrund: Dagens och framtidens sjukvård innebär en ökande användning av digitala system i omvårdnaden. Patient Data Management System (PDMS) är ett kliniskt informationssystem och beslutsstöd som implementeras allt mer på svenska sjukhus. Tidigare forskning visar på skilda upplevelser av digitala systems påverkan på omvårdnaden, arbetsbelastning och tidsåtgång. Syfte: Syftet är att beskriva anestesi- och intensivvårdspersonalens upplevelser av implementering och arbete med PDMS. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framträder fyra teman, införandeprocessen, användarvänlighet, informationsöverföring samt patientsäkerhet. Dessa fyra teman skildrar vårdpersonalens upplevelser av införandet och arbetet med PDMS. Konklusion: PDMS implementeras på allt fler sjukhus i Sverige. Vårdpersonalen anser att det är mycket viktigt med information och utbildning inför implementeringen av PDMS. Helhetssynen på sjukhusets datasystem är viktigt då det framkommer att olika system inte alltid kommunicerar med varandra. Det leder till ökad arbetsbelastning och ökad risk för patientsäkerheten. Mer forskning om PDMS påverkan på omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten behövs. / Title: Patient Data Management System (PDMS) – Anesthesia- and intensive care staff experiences of implementation and work with PDMS. Background: Todays and future healthcare means an increasing use of digital systems in nursing care. Patient Data Management System (PDMS) is a clinical information system and clinical decision support which is implemented in swedish hospitals. Previous research shows different experiences of digital systems impact on nursing care, workload and patient safety. Aim: The purpose was to describe anesthesia- and intensive care unit staff experiences of implementation and work with PDMS. Method: The study was conducted by interviews with a qualitative approach. Results: In the result four themes appear, process of introduction, serviceability, transfer of information and patient safety. The four themes depict the anesthesia- and intensive care unit staff experiences of the implementation and work with PDMS. Conclusion: PDMS is implemented in an increasing number of swedish hospitals. The anesthesia- and intensive care unit staff consider it very important with information and education before implementation of PDMS. The comprehensive view on the hospitals computer system is important due to the fact that these systems appear not to always be in synchronization with each other. That leads to an increased workload and also an increased risk regarding patient safety. More research on the PDMS impact on nursing and patient safety are needed.

SAMMANFATTNING Syftet: Syftet med detta examensarbete var att ta reda på risker med Metso Sweden ABs lyft till de vertikala gruvpumparna och använda den informationen för att ta fram en lyftmetod som löser problemen med avseende på säkerhet, ergonomi och användarvänlighet för användare på Metso Sweden AB. För att lösa dessa problem ställdes dessa frågeställningar för att nå förbättringsmöjligheter: 1.      Hur kan man göra ett lyft till dem vertikala gruvpumparna säkert?   2.      Hur får man detta lyft att vara ergonomiskt för användaren?    3.      Hur uppnår jag användarvänlighet? Metod: Olika metoder har tillämpats från den generiska produkutvecklingsprocessen för att lösa de befintliga problemformuleringarna. För att få fram primärdata gjordes observationer, intervjuer, workshop men också sekundärdata i form av en litteraturstudie. Resultat: Studien resulterade i att en gemensam lösning hittades inom avgränsningarna. Utvecklingar har implementerats från konceptfasen till den slutgiltiga produkten för att nå framgång. Beräkningar har genomförts för att visa produktens hållfasthetsklass, för att se om den klarar av belastningen samt den potentiella förskjutningen som kan uppstå vid olika laster. Produkten ges som ett förslag och rekommendation på förbättringar. Slutsats: Förslag på åtgärder har tagits fram för hur den framtagna problematiken kan lösas med hjälp av en ny faktabaserad lösning som krävs för att inte riskera personalens hälsa samt omgivningen. Rekommendationer: Metso Sweden AB rekommenderas att vidta åtgärder för att eliminera de risker som finns med deras lyft som sker inom avgränsningen. Här bör den nya lösningen baseras utifrån säkerhet, ergonomi och användarvänlighet för att nå framgång och att vidare utveckling lär ske för föreslagen lösning. Nyckelord: Användarvänlighet, Ergonomi, Gruvpumpar, Lyft, Lyftredskap,  Produktutveckling, Säkerhet / ABSTRACT Purpose: The purpose of this thesis was to find out risks with the lift for the vertical mining pumps and use that information to make a better lift where it should include features that solve the problem regarding safe, ergonomic and user-friendly for users on Metso Sweden AB. To solve these problems, these issues were raised to achieve improvement opportunities: 1.      How can you make a safe lift to those vertical mining pumps?   2.      How do you get this lift to be ergonomic for the user?   3.      How do I achieve user-friendliness? Method: Methods have been used and applied from the generic product development process to be problem-free. To obtain primary data, observations, interviews, workshops were done, but also secondary data in the form of a literature study. Result: The study resulted in a common solution being found within the boundaries. Developments have made from the concept phase to the final product to achieve success. Calculations have been made to show the product's strength class to see if it can withstand the pressure and the potential displacement that can occur at different loads. The product is given as a proposal and recommendation for improvements. Conclusion: Suggestions have been made for how the problem presented can be solved with the help of a new fact-based product that is not required to risk the health of the personnel and the environment. Recommendations: Metso Sweden AB is recommended to take actions to eliminate the risks associated with their lifting that takes place within the boundary. Here, the new solution should be based on safety, ergonomics and user-friendliness to achieve success and that further development will occur for the proposed solution. Keywords: Ergonomics, Lift, Lifting Tool, Mining pumps, Product development, Safety, User-friendliness