Idag är apokalypsen högst aktuell, vi befinner oss mitt i en global pandemi samtidigt som vi har en pågående klimatkris och ett ständigt informationsflöde fullt av katastrofbilder av krig, explosioner, svält och bränder. Det är inte konstigt att man känner av en viss undergångsstämning. Kanske att man till och med känner igen dessa tecken som varningstecken för den stundande undergången. Apokalypsen har genom tiderna inspirerat och influerat såväl musik, litteratur, konst och film. Denna uppsats ger inblick i hur denna inspiration har kommit till uttryck i populärkulturen genom att undersöka specifika exempel, då ämnet är brett utgår jag i undersökning utifrån tre böcker som tolkar Uppenbarelsebokens innehåll utifrån tre olika perspektiv vilket jämförs med tre olika populärkulturella verk där tre olika apokalyptiska motiv är centrala teman. Undersökningen visar på hur dessa moderna tolkningar av apokalypsen liknar och skiljer sig från tidigare tolkningar som gjorts av utvalda apokalyptiska motiv från Uppenbarelseboken. Resultatet indikerar att det i apokalyptiska verk skett ett skifte av fokus där människan spelar en central roll i undergången och att Gud suveränitet tycks ha tappat sitt tidigare fäste. Undersökningen visar således hur vår syn på apokalypsen har förändrats över tid, såsom i dess framställning av människans roll och Guds suveränitet, och bidrar till en vidgad förståelse för Uppenbarelsebokens avtryck på vår förståelse av apokalypsen.

The purpose of this essay is to provide material that can explain the development and division of millennialism and in what way it has influenced Jehovah´s Witnesses and their millennial belief. The essay also brings up whether or not this area of Christianity is something that should be part of the religious studies in school.    The material used is previous research done focused on millennialism and Jehovah´s Witnesses, which then has been analyzed and read to give a better understanding of the two fields.    The results show that millennialism has developed alongside society and various historical events, such as the rise of the Roman empire, and several religious seminal figures have affected how Christians think about millennialism. It has led to three different ways of viewing millennialism, with the difference being the thought of when Jesus will return in the order of events that will take place in the end time.    The results also show that millennialism has a great impact on Jehovah´s Witnesses and their choice of lifestyle. They spend a lot of time preparing both themselves and others for the apocalypse, which they believe to be coming in the near future.

No description available.

Detta arbete undersöker frågan om hur man kan gå tillväga för att skapa en känsla av liv i en postapokalyptisk spelvärld med hjälp av färger, former och animationer i en egen spelproduktion. Arbetet tar upp flera teorier kring spelutveckling, post-apokalyptisk fiktion och färglära. Arbetet tar också upp verktyg som användes i produktionen av det spel som skapades och hur arbetet fortskred. Diskussionen som följer tar upp hur metoderna som användes påverkade resultatet och vad resultatet blev, samt hur man gick tillväga för att tolka det. Slutsatsen som dras i diskussionen visar att det är möjligt att skapa en känsla av liv i en postapokalyptisk spelvärld i en egen produktion och hur man kan förbättra de metoder som använts i en eventuell uppföljning av detta arbete. Nyckelord för detta arbete är; färgteori, post-apokalyps, spelproduktion och spelutveckling. / 0760455179

En komparativ analys av dödsskildringar i två moderna romaner, Niels Lyhne skriven av J.P. Jacobsen och Stoner av John Williams. Diskuterar den moderna apokalypsen, utvecklingen från tidigmoderna till senmoderna romaner och Karl Jaspers gränsögonblick.

Abstract     We humans are hard on our planet, how long will it take before Mother Nature bites back and call on the Apocalypse, to reset the poisoned earth and begin anew. My project is largely about criticism of how we live today in the western world, how I with an arts and crafts, criticize an unsustainable lifestyle. I have with an exciting combination of popular culture, craftsmanship and the critical design portrayed the Apocalypse with a storage cabinet. / Vi människor sliter hårt på vår planet, hur lång tid tar det innan moder natur biter ifrån och kallar på apokalypsen, för att nollställa den förgiftade jorden och börja om på nytt. Mitt projekt handlar till stor del om kritik på hur vi idag lever i västvärlden, hur jag med ett konsthantverk kritiserar en ohållbar livsstil. Jag har med en spännande kombination av populärkultur, hantverkskonst och critical design gestaltat apokalypsen med en förvaringsmöbel.

This paper is used to study the implications that power has in a fictive story about the apocalypse. In the fictional novel, Good Omens by Terry Pratchett and Neil Gaiman, there are different positions that express power and by analyzing them different attitudes emerge. This study uses the narratological model by Mieke Bal, which is used to analyze the different aspects of a text by focusing on the different dimensions of structure in narratives. To interpret the results this study uses the power and knowledge theory developed by Michel Foucault by inserting it in an apocalyptic and eschatological context. By analyzing the material one should consider the modern approach to religious authority that exists in modern adaptation, such as popular culture. Therefore, including popular culture as a culture hostile to authority, the results show that the material criticizes traditional values and norms regulated by religious authorities in society. The thesis demonstrate that the novel by Pratchett and Gaiman can be defined as apocalyptic and eschatological literature and that it contains different connotations of power in an eschatological and apocalyptic context, such as God and fatalism and also the suspense between Heaven and Hell as well with individuals. The last result shows that different attitudes towards power are present in the novel, such as social justice, fairness and independent thinking. The final result is later used to discuss how the different attitudes can be used in popular culture to influence their readers. Finally the total sum is that the characters are used to bring forth a band of various criticisms against the power displays of religious authorities in society through a selective reading of the novel.

Den här uppsatsen undersöker punken och några aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka några av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nämns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare på. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som låg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag åt Pistols har också lagt grunden för föreställningen om vad punkestetik är. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tänkas fungera utifrån en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet. Säkerhetsnålen som en symbol inom punken kan förstås som en kritik av konsumtionssamhället. Den tvetydiga användningen av svastikan på kläder och flygblad är mer svårtolkad, den kan ses utifrån sitt rent provocerande värde eller som att den tillhör en gammal värld och därför är utan betydelse. Från detta har jag följt punkens förgreningar mot en politiskt medveten subkultur där aktivism, anarkistisk teori och D.I.Y.-filosofi är rådande. D.I.Y. (Do It Yourself) är en viktig aspekt av punkens utveckling. Punken påverkar även andra konstnärliga uttryck som syns hos till exempel den samhällskritiske konstnären Banksy. Det går också att se ett kulturhistoriskt intresse för den ursprungliga punken, som nu blivit en del av kulturarvet. Utifrån bland annat den ideologiska förförståelsen som framträder i min undersökning har jag analyserar två verk av den svenska konstnären, och punkmusikern, Ella Tillema. På verket Mitt Hjärta Är En Bomb 2009 har jag lagt en feministisk blick och Den Postapokalyptiska Skapelseberättelsen (Partyt är Över) 2011 har analyserats utifrån en mottagarkontext med förståelse för anarkistisk aktivism, djurrättsfrågor och dess symboler. Punken som subkultur kan förstås som en motkultur och punkestetik som en motestetik. En slutsats som min undersökning leder till är att punkestetik kan ses både som förhållningssätt och som stil, D.I.Y.-aspekten är betydelsefull i båda avseenden. Som förhållningssätt handlar det bland annat om att inte vara en passiv konsument, utan vara delaktig och det blir i sin praktik till en slags samhällskritik. Identitet och tillhörighet är en viktig del av för att förstå punkestetik som stil. Stilen skapas dels utifrån bilder som haft stort genomslag inom subkulturen, till exempel Reids. Dels utifrån en teknisk amatörism, i vissa fall skenbar, som markerar D.I.Y.-praktiken där alla har möjlighet att vara delaktiga. Det är dock min mening att stil och förhållningssätt inte kan särskiljas om man vill förstå vad punkestetik är.

This study examines cinematic storytelling by looking at screenshots from episode three of the tv-series The Last of Us (2023). The purpose is to illustrate how scenography in the chosen material can represent meaningful concepts about the main character's identity and statues. The study examines how scenography in the character Bill's home can be seen as identity markers based on Pierre Bourdieu's capital theory. The study further uses Petter Skult to contextualize the world and zombie genre in which the tv-series takes place. Through a qualitative visual analysis the screenshots are described and analyzed in relation to Bourdieu's ideas about economic and cultural capital. The results suggest that Bill's status has increased both in terms of economic and cultural capital in the context of a unraveling zombie apocalypse. Scenography in Bill’s home further suggests his contradictive identity as both tough survivalist and cultural connoisseur. His home in an idyllic small-town neighborhood further suggests his identity as a symbol for American patriotism. The result is lastly followed by a discussion about class and xenophobia. / This media production is a fictional marketing campaign for the city of Malmö which uses visual communication with the aim to encourage young people to send in citizen proposals.

In this project I am exploring 6 different life forms; snail, slime mold, frog, rock, moss, and fungi. I am approaching these life-forms as agent entities for me to channel, and act for them as vessels.  “Apocalypse Fatigue” is both an exploration of my own artistic practice, by attempting to create works from a nonhuman-centric perspective and investigating how different entities can be co-creators, and an exploration of its sustainability.   It is also an attempt to approach nature as a direct actor to create multiple narratives regarding climate change. Taking the perspective of another organism allows me to imagine alternative ways of being in the world, and through them, I can explore my own emotions, artistic visions or reflect on social issues with a fresh perspective. In a wider way, my work tries to challenge, modestly, dominant world views and presents an alternative to the apocalyptic narratives so often mobilized when speaking about climate change.