Motivation i kombination med elevens självkänsla är två viktiga delar inom språkinlärning. Om den ena delen saknas uteblir ofta den språkliga aktiviteten hos eleverna. Uppsatsen är framtagen genom en empirisk studie i form av semistrukturerade intervjuer med lärare och en enkätundersökning med elever. Studiens forskningsfrågor fokuserar på vad som motiverar elever till att tala på engelska samt vad lärare kan göra för att motivera elever till att kommunicera i klassrummet. Tidigare forskning förespråkar att lärare använder målspråket i sin undervisning. Detta anses vara en nyckelfaktor eftersom eleverna hör språket vilket motiverar till muntlig aktivitet. Undersökningen visar bland annat att användning av målspråket i undervisningen och en trygg lärmiljö är viktiga aspekter för lärare som vill skapa ett kommunikativt klassrum på målspråket och stödja elever till ett språkligt självförtroende. Undersökningen utgår från Vygotskys sociokulturella perspektiv samt MacIntyres teori om Willingness to communicate (WTC). Resultatet visar att de flesta elever är positiva till engelska som ämne och majoriteten av eleverna tycker att det är roligt att lära sig ett nytt språk. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning men för att dra generella slutsatser behövs mer forskning inom området. / <p>Engelska</p>

Syftet med studien var att undersöka hur två av chefens ledarskapsförmågor (kommunikationskompetens och förmåga att motivera) predicerar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes utifrån en nätbaserad enkät på ett företag inom försäkringsbranschen. Totalt 74 respondenter deltog i studien. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ), Communicator Competence Questionnaire och Motivating Language Scale. En multipel regressionsanalys visade att chefens kommunikationskompetens predicerar medarbetarnas arbetstillfredsställelse i högst grad och att chefens förmåga att motivera inte visades predicera medarbetarnas arbetstillfredsställelse. / Title: The manager's leadership skills and its impact on employees' job satisfaction. The purpose of the study was to investigate how two of the managerial leadership skills (communicator competence and ability to motivate) predicts the employees' job satisfaction. The study was conducted on the basis of a web-based survey of an insurance company. A total of 74 respondents participated in the study. The measuring instruments that were used for the study were Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ), Communicator Competence Questionnaire and Motivating Language Scale. A multiple regression analysis showed that the manager's communicator competence predicts the employee's job satisfaction to the fullest extent and the manager's ability to motivate was shown not to predict the employee's job satisfaction.

Syfte: För att undersöka förekomsten av brytningsfel i ett prov i Mellanösternpersoner i åldrarna 8-21 år som bor i Sverige samt för att utvärdera den ackommoderande funktioner i denna grupp och jämföra den med de normativa data. Metod: Studien utfördes från den 1 april till 30 april i Norrköping / Sverige. En subjektiv binokulär refraktion genomfördes på patienterna där sfärisk ekvivalens tillämpades. Myopi definierades som en sfärisk ekvivalent brytning minst -0,50 D. Prevalens av hyperopi, definierad som en sfärisk ekvivalent brytning av minst +0,75 D.  Vid mätning av visus används decimalvisustavla. Ackommodativ facilitet mättes med hjälp av en (+2,00 /-2,00 D) flipper vid 40 cm både monokulärt och binoculär. Nott dynamisk retinoskopi används för att mäta ackommoderande svar. För att mäta  amplitud av ackommodation hos ögonen används push-up-tekniken. Ett cover-uncover test utfördes för att bekräfta diagnosen om strabismus upptäcktes. Resultat:  När det gäller typerna av brytningsfel var prevalensen som sådan: Enkel  myopisk 7 personer (22,58%), sammansatt myopisk astigmatism 7 personer (22,58 %),  enkel myopisk astigmatism 1 person (3,22%), enkel hypermetropisk 2 personer (6,45%), sammansatt hypermetropisk  1 person (3,221%), Emmetropi 13 personer (41,93%). Myopiförekomsten var högst i åldersgruppen 16-21 år. Refraktionsfelen hos  försökspersonerna varierade från -0,50 till -7,25 D med en medelrefraktion på -1,75 D. Minimal amplitud 11,5 D, medelamplitud 14,3 D och maximal amplitud var 19,4 D. Den genomsnittliga amplituden av ackommodation: OD 11,7 D, OS 11,6 D och OU 12,8 ± 1.33 D. Den normala genomsnittliga av NOTT OD 0,66 och OS 0,70. Cover test avstånd  19  personer var subj. Orto och 12 personer var subj. exotropi . Cover test nära 15 personer var subj. orto och 16 personer var subj exotropi. Vid undersökning av obj.  cover test avstånd och obj. cover test nära  var 3 personer exotropi och 28 personer orto. Den genomsnittliga ackommodativ facilitet för OD 10,4 cpm, OS 10,5 cpm och OU var 10,6 cpm.  Slutsats :  Resultatet från studien visade en högre förekomst av  myopi än hyperopi hos befolkningen mellan 8-21 år från Mellanöstern . Det vanligast förekommande synfelet i samtliga åldersgrupper var myopi. Resultatet från studien visade också att prevalensen av myopi från Mellanöstern är lägre än i Sverige. En anledning till det kan vara mindre närarbete. Personerna i Mellanöstern ägnar inte lika mycket tid åt närarbete som i Sverige och det har visats att mycket närarbete och okorrigerade brytningsfel påverkar närsynthetsutvecklingen. Hereditet påverkar också närsynthetsförekomsten då myopi till viss del är ärftligt. Den binokulära och monokulära amplituden av ackommodation överensstämde med den formel som föreslagits av Hofstetter. Ack.amplitud och NOTT  överensstämde med normativa data. Den binokulära och monokulära ackommodativ  faciliteten var signifikant högre jämfört med studier i Sverige men överensstämde med de rekommenderade data. / Purpose: To investigate the occurrence of refractive errors in a sample of Middle East people aged 8-21 who live in Sweden and to evaluate the accommodating functions in this sample and compare it with the normative data. Method: The study was carried out from 1 April  to 30 April  in Norrköping / Sweden. A subjective binocular refraction was performed on the patients where spherical equivalence was applied. Myopia was defined as a spherical equivalent break at least -0.50 D. Prevalence of hyperopia, defined as a spherical equivalent break of at least +0.75 D.When measuring visus, decimal point is used. Accommodative facility was measured using a (+2.00 / -2.00 D) flippers at 40 cm both monocular and binocular. Nott dynamic retinoscopy was used to measure accommodation respons. To measure the amplitude of accommodation in the eyes, the push-up technique was used. A cover-uncover test was performed to confirm the diagnosis if strabismus was detected. Results: As for the types of refractive error, the prevalence as such was: Simple myopia 7 persons (22.58%), compound myopic astigmatism 7 persons (22.58%), simple myopic astigmatism 1 person (3.22%), simple hypermetropic 2 persons (6.45%), compound hypermetropic 1 person (3.221%), Emmetropi 13 people (41.93%). The myopia occurrence was highest in the age group 16-21 years. The refractive errors of the subjects ranged from -0.50 to -7.25 D with a mean refraction of -1.75 D. Minimum amplitude 11.5 D, mean amplitude 14.3 D and maximum amplitude was 19.4 D. The average amplitude of accommodation: OD 11.7 D, OS 11.6 D and OU 12.8 ± 1.33 D. The normal average of  NOTT OD 0.66 D and OS 0.70 D. Distance cover test 19 people were subj. orto and 12 people were subj. exotropy. Near cover test 15 people were subj. orto and 16 people were subj exotropy. When examining obj. distance cover test and obj. near cover tes, 3 persons were exotropic and 28 persons were ortho. The average of accommodative of  facility for OD 10.4 cpm, OS 10.5 cpm and OU were 10.6 cpm. Conclusion: The results of the study showed a higher incidence of myopia than hyperopia in the population between 8-21 years from the Middle East. The most common visual impairment in all occupational groups was myopia. The results of the study also showed that the prevalence of myopia in the Middle East is lower than in Sweden. One reason for this may be less close work. The people in the Middle East do not devote as much time to near work as in Sweden, and it has been shown that much near work and uncorrected refractive errors affect near-sightedness development. Heredity also affects the near-sightedness when myopia is to some extent hereditary. The binocular and monocular amplitude of accommodation was consistent with the formula proposed by Hofstetter. Ack.amplitud and NOTT was consistent with normative data. Den binocular and monocular accommodative of facility was significantly higher compared to studies in Sweden but agree with the recommended data.

The aim of this study was to examine the correlation between home care assistants’ job satisfaction and the intent to switch jobs or career path. We also aimed to examine the correlation between home care assistants’ form of employment and their intent to switch jobs or career path. Given the fast approaching difficulties recruiting an adequate amount of care staff in elderly care to cover the demand of care staff in the light of the population at large getting older, which means there are progressively more older people for the younger population to care for. A quantitative study was performed on 74 home care assistants. To analyze our results we used Herzberg’s two-factor theory, the social psychology theory of attitudes and job satisfaction. Our result showed that our respondents were particularly satisfied with the relationship with the care recipients, but it also showed that they were not more inclined to switch jobs or career path when they were dissatisfied with the relationship with the care recipients. The result also showed that the full time employees compared to part time employees had a higher intention to leave their employer. In conclusion, we gathered that there are several components that affect the home care assistants’ inclinations to switch jobs or career path.

Syftet med denna studie var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 undervisade efter traditionella läs- och skrivinlärningsmetoder, med elever undervisade i enlighet med metoden ASL. Eleverna producerade två texter vardera, en med datorn och en med pennan som skrivverktyg. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förbestämda parametrar: antal ord, antal adjektiv samt i vilken utsträckning texterna följer en narrativ dramaturgisk struktur. Analysen hade även utgångspunkt i sociokulturell teoribildning samt läroplansteori. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan klasserna samt mellan de två skrivverktygen. Av studien framkom att ASL-klassen producerade texter vilka i genomsnitt innehöll fler antal ord, fler adjektiv samt till större grad följde en narrativ dramaturgisk struktur. Jämförelsen mellan skrivverktygen indikerar att det verktyg eleverna till övervägande del använt i undervisningen även är det som gynnar deras textproduktion till större delen, med ett undantag, där fler elever i ASL-klassen gynnades av pennan som skrivverktyg när det kom till att följa en narrativ dramaturgisk struktur. Huruvida studiens resultat bidrar med mer än en indikation på hur en skillnad mellan elevers textproduktion kan se ut mellan klasser undervisade efter skilda metoder går att diskutera. Studiens resultat bidrar dock med kunskap vilken kan användas för vidare forskning inom området.

Kunskap och vetenskap inom hur det upplevs att drabbas av fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada måste finnas för att sjuksköterskan ska kunna få en förståelse för personens upplevelse och förstå sin rolls betydelse. Detta ämne anses vara viktigt eftersom individen som drabbats av en ryggmärgsskada oftast inte kan använda de tidigare kroppsfunktioner som medför att personen ställs inför en livsavgörande händelse. I detta skede krävs det av sjuksköterskan att visa empati och möta individer i deras unika situation. Syftet med denna studie är att beskriva personers upplevelser av att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att kunna besvara syfte användes kvalitativ manifest innehållsanalys med latent ansats i denna litteraturstudie. Analysen slutade i 2 huvudkategorierna. Huvudkategorierna var att ställas inför en livsavgörande händelse, stödet från andra och bemötandet från andra. Att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning till följd av en traumatisk ryggmärgsskada beskrevs som en livsomvälvande händelse som påverkade personen fysiskt och psykologiskt. Resultatet resulterade i kunskap om hur personerna hanterade förändringen, stödets betydelse och hur de upplevdes bli bemötta av andra personer. För att personen ska kunna bearbeta händelsen och acceptera förändringen var hur beskedet gavs en viktig faktor. SPIKES-modellen (setting, perception, invitation, knowledge, emotion, summary) används för att ge diagnoser och prognoser  inom cancervården, emellertid skulle denna modell kunna vara till hjälp för sjuksköterskan i deras arbete att vara ett stöd till personer som drabbats av en fysisk funktionsnedsättning.

Munksund 5 är namnet på en timmerbogseringsbåt som sedan år 1964 ligger under vattenytan i Piteälven. Båten sägs ha förlist med upp emot 6 000 liter tjockolja kvar i tankarna. Det finns idag ingen registrerad ägare till båten. Sommaren 2018 observerades en stor oljefläck i närheten av båtens position. Det bekräftar en miljöförorening men det är fortfarande inte fastställt att oljan kom från Munksund 5. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur miljöbalken reglerar efterbehandlingsansvaret vid en miljöförorening. Frågeställningarna som väglett arbetet är vad principen om att förorenaren betalar innebär samt vem som kan anses ha avhjälpandeansvaret efter Munksund 5. För att uppfylla syftet med uppsatsen har den rättsdogmatiska metoden använts. Utgångspunkten för metoden är att studera de allmänt accepterade rättskällorna. Av resultatet framgår att det är avgörande om Munksund 5 är att anse som en fristående delverksamhet eller som en integrerad verksamhet med sågverket, för att ansvar ska kunna riktas mot den tidigare verksamhetsutövaren. Det allmänna kommer att få stå för hela, eller stor del, av kostanden för de eventuella efterbehandlingsåtgärderna.

Att som barn förlora en förälder i en för tidig död är något av det mest dramatiska som kan hända ett barn. Hur reaktionerna yttrar sig beror på flera faktorer såsom barnets inre sårbarhet, ålder och omgivningens påverkan. Om en förälder drabbas och dör av en allvarlig sjukdom löper barn som anhöriga större risk för psykisk ohälsa. Studiens syfte är att belysa distriktsköterskans upplevelse av att möta barn som är anhörig till en förälder som vårdas palliativt i hemmet. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta intervjuer inkluderades i resultatet. Studiens resultat visar att mötet med barn som anhöriga ofta är en stor utmaning för distriktssköterskan. Flera apsekter influerade mötet såsom osäkerhet hos distriktssköterskan, att föräldrarna eller barnen inverkar på mötet men också vilken kunskap och erfarenhet distriktsköterskan besitter. Vidare belyses vikten av att våga ta ansvar för att skapa kontakt med barnet och främja delaktighet.  Tidigare forskning om sjuksköterskors upplevelser inom den kliniska verksamheten stämmer till viss del överens med studiens resultat. Resultatet visar att distriktssköterskorna sätter värde i och önskar utbildning, personalstöd och tydliga riktlinjer för att känna sig trygga i att kunna möta barn till en förälder som vårdas palliativt i hemmet. Författarna vill lyfta att det är av stor vikt att distriktssköterskorna aktivt arbetar för att tidigt identifiera barn som är  anhörig när en förälder vårdas palliativt i hemmet. Detta för att distriktssköterskorna i hemsjukvården ska kunna arbeta för en hållbar utveckling gällande en framtid med minskad risk för psykisk ohälsa för dessa barn.

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare. / Program: Lärarutbildningen

I den här uppsatsen undersöks en grupp gymnasieelevers förmågor när det gäller att lösa den typ av matematikuppgifter som kallas visa-att-uppgifter. Denna typ av uppgifter består i att verifiera matematiska påståenden. Uppgifter har valts från underområdena heltal, geometri och avancerade aktuella begrepp. Gymnasiets båda studieförberedande spår och två av inledande matematikkurserna är representerade.Undersökningen är kvasi-empirisk och bygger på elevers lösningar och dessa analyseras uti-från forskning på området. Främst används Balacheffs fyra utförandenivåer och de tre förmågorna begrepps-, resonemangs- och kommunikationsförmågan.Resultatet är en kvantitativ beskrivning av elevernas lösningar där nivåer och förmågor utgör variabler. En kvalitativ beskrivning utan specifik metod är också med. / In this thesis, a group of secondary school students’ competencies are investigated specific to a certain type of exercises called show-that-exercises. These exercises consist of demonstrating the correctness of mathematical propositions and have been chosen from the sub contents whole numbers, geometry and advanced concepts. Both secondary schools’ preparatory tracks and two of the first mathematic courses are represented.The survey is a quasi-empirical field experiment and rests on students’ solutions to exercises and these are analysed in accordance with research on the topic. Primarily Balacheffs’ four levels of proofs are used, and the three competencies key concepts, reasoning and communica-tion are in focus.The result is a quantitative description of the pupils’ solutions with the four levels and the three competencies as variables. A qualitative description without specific method is included.