<p>Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.  </p><p>Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen.</p><p>En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.  </p><p>Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.</p>

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.

Marknadens reaktion när ett företag informerar och annonserar om en eventuell nyemission sägs vara oförutsägbar. Enligt tidigare forskning pressas aktiekursen i de flesta fallen nedåt vid en nyemission. Under det senaste året har en del nyemissioner utförts i synnerhet på grund av den globala lågkonjunkturen då många företag haft för lite kapitalbas. Vad gäller företag på Stockholmsbörsen som valt att nyemittera aktier har även här de flesta fått se sin aktiekurs rasa. Författarna till denna uppsats avser att studera hur marknaden reagerar på ett offentligt tillkännagivande av en kommande nyemission. Det undersöks även om det förefaller någon skillnad mellan tillkännagivanden av nyemissioner genomförda innan eller under lågkonjunkturen och skillnader branscher emellan. Då vi ville se hur denna händelse påverkar ett företags aktiekurser valde vi att göra en eventstudie. En eventstudie ger oss möjligheten att mäta effekten av en specifik händelse. Datainsamlingen har endast bestått av sekundärdata som vetenskapliga artiklar, litteratur, tidigare forskning samt elektroniska databaser så som Avanza och OMX. Vi valde att ta med alla de företag som under tidsperioden 2005-01-01 till 2009-04-01 annonserat om en nyemission och som i dagsläget fortfarande är noterade på OMX, Stockholmsbörsen. I studien ingick 21 tillkännagivanden varav hela 13 stycken, ca 62 % av dem, resulterade i en negativ kursreaktion och avkastning. Fyra av åtta tillkännagivanden om nyemission som offentliggjordes innan lågkonjunkturen uppvisade en nedåtgående kursreaktion på annonseringsdagen och därmed en negativ abnormal avkastning. Denna trend fortsätter att hålla i sig då även nio av 13 tillkännagivanden under lågkonjunkturen, visade på en negativ abnormal avkastning. / The market reaction when a company provides information about a possible equity issue is said to be unpredictable. According to previous research the stock price, in most cases, is pushed downward in case of an equity issue. Over the past year some equity issues has been implemented particular because of the global recession. This because many companies experience too small funds. As for companies on the Stockholm Stock Exchange that have chosen to do an equity issue most of them had also experienced a decline in the stock price. The authors of this essay intend to study how the market reacts to a public announcement of an upcoming equity issue. They would also like to know if there is any differences between the announcements of an equity issue that's been done before or during the recession and if there is any differences between industries. Thus we wanted to see how equity issues affect a company's stock price, we have chosen to do an event study. An event study enables us to measure the effect of a specific event. The data that we been using has only consisted of secondary data as scientific articles, literature, previous research and electronic databases such as Avanza and OMX. For our study we have chosen to include all of the companies that during the period 2005-01-01 to 2009-04-01 announced about an upcoming equity issue and are still listed at the OMX, on the Stockholm Stock Exchange. The study included 21 public notices of which entirely 13 of them, about 62 %, resulted in a negative rate reaction and return. Four of the eight notices about an equity issue, which was announced before the recession, resulted in a declining rate reaction on the day of the announcement and also had a negative abnormal return. This trend continues thus nine of 13 notices, which announced an equity issue during the recession, also showed a negative abnormal return.

This is a study of the ex-dividend day. The study covers six years (2007-2012) and studies the shares included in the OMXS30 on the Stockholm stock exchange. OMXS30 is a share index of the 30 most actively traded stocks on the exchange. The study comprised a total of 145 observations. The purpose of this study is to investigate if the stock price on the ex-dividend day unfolds as the efficient market hypothesis teach or if there exists room for speculation, and thus earn a return higher than the market.The ex-dividend day effect has been studied previously, both on the Swedish market but also abroad. The results of previous researchers are different but they all have one thing in common, namely that there is a certain ex-dividend day effect.When calculating the ex-dividend day effect, the stock prices had to be adjusted for the normal return that occurs during the ex-dividend day. The normal return is not something that is universally known, but must be estimated by the author. In this study, it was estimated using the OMXS30 index movements relative to each company's beta. After that price drop ratio is calculated. The authors found that the share price on average fell by about 90 % of the dividend amount, with the possibility of an excess return of approximately 0.37 %. This was according to statistical tests significantly different from one, indicating that the ex-dividend day effect exists. By studying each year the authors found significant discrepancies between the years that cannot be explained, the authors themselves could conclude that the price drop ratio exists in symbiosis with the current economic situation.

Denna uppsats utgörs av en jämförande studie vars mål var att utröna huruvida åtta stycken utvalda investmentbolag på Stockholmsbörsen hade varit ett konkurrenskraftigt alternativ som sparform eller inte med avseende på risk och avkastning. Detta jämfört med SIX Return Index och den riskfria räntan under en tidsperiod på tio år, 2001-01-01 till 2010-12-31. Syftet med undersökningen var att den i slutändan skulle mynna ut i generella slutsatser kring investmentbolag som sparform utifrån de data som hämtats in från de berörda investmentbolagens hemsidor. Författarna kunde efter avslutad undersökning dra slutsatsen att investmentbolagen historiskt sett hade klarat sig mycket bra och kunnat uppvisa resultat som varken marknaden eller den riskfria räntan var i närheten av. Även om vissa av investmentbolagen hade presterat sämre än jämförelsemåtten så var dock den samlade bilden att de som grupp hade varit ett mycket fördelaktigt investeringsalternativ. Detta med en genomsnittlig totalavkastning som överträffade index med drygt åtta procent. / This essay examines how well eight chosen Swedish investment companies in the Stockholm stock market hold up as an investment alternative in relation to the risk and return of the investment. They will be compared with the SIX Return Index and the yield to maturity within a time period of ten years, 01.01.2001 – 31.12.2010. The purpose of this examination is to come to a general conclusion about investment companies as an investment alternative regarding their risk-adjusted return with the help of quantitative information gathered mainly from their company’s homepage. After the comparison the authors were able to come to the conclusion that investment companies historically had managed to show way better results than both the markets index and the yield to maturity. Despite a few investment companies achieving weaker results than the market index, investment companies as a group would have been a very beneficial investment alternative with an average rate of return that beats the market index by 8 percent.

I denna uppsats undersöks om världshändelser skapar abnorma effekter hos oljebolags aktiekurser och om dessa effekter ter sig olika beroende på företagens olika storlek. Undersökningen utförs med hjälp av en eventstudie som genomförs på sex oljebolag med tre världshändelser som utgångspunkt. De valda världshändelserna bestod av två naturkatastrofer och en större ekonomisk händelse. Företagen som valdes delades in i två grupper om tre företag, där ena gruppen innehöll de större företagen och den andra gruppen de mindre. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att händelserna i två av de tre undersökta fallen orsakade signifikanta abnorma under- eller överavkastningar hos oljebolagens aktier vilket bevisar en viss ineffektivitet hos marknaden. Det generella utfallet var att den ekonomiska händelsen visade sig ha en större påverkan på aktiekurserna än de två naturkatastroferna hade. Samtidigt kunde det påvisas en större skillnad mellan de större och de mindre företagens aktiekursers reaktioner gällande den ekonomiska händelsen. Resultaten visade att de mindre företagen drabbades hårdare. / This essay examines whether world events create abnormal effects of oil companies stock prices and whether these effects appear different depending on the companies’ different sizes. The analysis is performed using an event study conducted in six oil companies with three world events as a starting point. The selected world events consisted of two natural disasters and a greater economic event. The companies selected were divided into two groups of three companies, in which one group contained the larger companies and the second group the smaller ones. The conclusion that has been drawn from the study is that the events in two of the three cases studied caused significant abnormal deficit or excess returns of oil companies’ shares, which proves certain inefficiency of the market. The general outcome was that the economic event turned out to have a greater impact on the firms’ stock prices than the two natural disasters had. It was possible to distinguish a significant difference between the stock prices reactions of the larger and smaller firms regarding the economic event. The result showed that the smaller companies were affected to a larger extent.

Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk. Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap.  Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher är ett vinnande portföljinnehåll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lägre risk jämfört med små bolag under studiens tid då ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var därför storbolagsportföljen. Vidare forskning: Längre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot är av intresse för vidare forskning för att styrka vår slutsats. / Intention: To study seven portfolios and note the best type of portfolio with the maximum return at a minimum risk. Method: Secondary data is the basis for calculation of the total portfolio returns, risk and correlation. This study is deductive based using a quantitative method of world-known theories of Nobel laureates in economic sciences. Conclusion: The study shows that the best efficient portfolio contains large companies in different lines of business. Large companies' shares have higher returns at lower risk compared to small companies in circumstances to difficult economic situations globally. The best performed portfolio was the portfolio with large companies.                                       Further Research: Longer period of time study and a study of new theories such as Jensens Alfa and Tretnor ratio would be interesting for further research.

Denna eventstudie syftar till att undersöka hur ett byte av noteringslista påverkar kumulativ onormal avkastning (CAR) 1 till och med 12 månader efter genomfört byte. I studien undersöks därför utförda byten av noteringsplats på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1995-2009. I studien beräknas onormal avkastning delvis med marknadsmodellen (MM) som grund, men också med Fama &amp; French tre-faktormodell (FF) för att öka reliabiliteten. Vidare undersöks om skillnader i CAR föreligger under olika tidsintervall samt om olikheter förekommer efter att berörda företag delats in i undergrupper baserade på typ av byte, industri samt storlek. Slutligen testas utifall den eventuella kumulativa onormala avkastningen är signifikant skild från noll med student t-test samt om det föreligger skillnader i medelvärde i de olika undergrupperna. Resultatet visar att den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen (CAR) uppgår till – 4,57 % (MM), - 3,74 % (FF) en månad efter bytet, vilket är signifikant på 1 % - nivån. Denna negativa tendens håller i sig och efter 12 månader uppvisas CAR på – 20,20 % (MM), -16,99 % (FF) även dessa statistisk säkerställda på 1 % - nivån. Detta resultat är i linje med liknade studier på andra aktiemarknader. Vi kan alltså dra slutsatsen att detta fenomen även föreligger på den svenska aktiemarknaden samt konstatera att händelsen listbyte är något både företag och aktieägare bör beakta mer varsamt.

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.   Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen. En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.   Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförändringar. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence. Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation på det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium består av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsättning samt företag med en koppling till svenskt näringsliv med högst omsättning. Empiri: Empirin presenteras utifrån diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförändringarna. Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen. Fordonsbranschen uppvisade samband vid ett av de sex eventen och oljebranschen vid två utav de studerade eventen. Reaktionen på aktieavkastningen för bolagen med en koppling till svenskt näringsliv var i linje med de övriga internationella bolagen i branschen. Undantag visades för oljebranschen. Resultatet är en indikation på att andra variabler påverkade aktieavkastningen och detta skapar svårigheter för aktieinnehavare att förespå framtida avkastning.