Bakgrund: En bidragande orsak till landets rådande hälsoklyftor finns inom ANDT-området och för att vända denna utveckling har regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopings- och tobaksfrågor lyft ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv för att främja jämlika samhällsinsatser inom området. Då attityder och förhållningssätt till ANDT redan utvecklas under uppväxttiden är barn och ungdomar en viktig målgrupp att beakta i arbetet. Hur detta arbete bedrivs utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv kring målgruppen i Uppsala län återstår dock fortfarande som relativt outforskat och därmed i behov av att studeras närmare.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur Uppsala läns ANDT-L-arbete kring barn och ungdomar bedrivs utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign där data samlades in genom halvstrukturerade fokusgrupper med representanter från både regional och lokal nivå.   Resultat: Det framkomna resultatet visar att det tillämpas en bredd av åtgärder för att bemöta de ojämlikheter som råder inom ANDT-området, däribland riktade insatser för utsatta grupper inom länet och utbildningssatsningar för involverade aktörer. Det som däremot hämmar verkställandet av jämlika utföranden är oklara mål och bristfälliga resurser. Således föreligger det utvecklingsbehov beträffande arbetets innehåll där målgruppsanpassat arbetsmaterial och en tydligare strategi efterfrågas på lokal nivå. Slutsatser: För att främja framgångsrika implementeringsprocesser är holistiska arbetsgångar och hållbara samverkansstrukturer av betydelse. Oklara mål och bristfälliga resurser uppstår däremot som hinder för önskade effekter och försvårar således etableringen av ett jämlikt och jämställt ANDT-L-arbete. / Background: A contributing factor to the country's prevailing health gaps exists within the ANDT-area, and to change this development, the Government's program for alcohol, drugs, doping and tobacco issues has created an equality and gender equity perspective to promote equal societal efforts in the subject. As attitudes to ANDT already developed during the childhood years, children and adolescents are an important target group to consider in their work. How this work is conducted from an equality and gender equity perspective around the target group in Uppsala County, however, still remains relatively unexplored and thus in need of further study.Aim: The aim of the study was to investigate how Uppsala County's ANDT-L work with children and adolescents is conducted from an equality and gender equity perspective.Method: The study was executed with a qualitative study design where data was collected through semi-structured focus groups with representatives from both regional and local level.Results: The results show that a wide range of measures are applied to address the inequalities that exists within the ANDT-area, including targeted initiatives for vulnerable groups within the county and educational initiatives for involved actors. On the other hand, what hinders the implementation of equal performances are obscure goals and insufficient resources. Thus, there is a need for development regarding the content of the work, where target group-adapted work material and a more distinct strategy are requested at local level. Conlusions: In order to promote successful implementation processes, holistic work methods and sustainable collaboration structures are of significance. Obscure goals and insufficient resources occur as obstacles to the desired effects and thus make it difficult to establish equal and equity ANDT-L-work.

Bakgrund: Inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund är viktigt för att idrotten ska vara inkluderande för alla. Tidigare undersökningar visar att personer med utländsk bakgrund har svårigheter att bli en del av idrott på grund av språkliga brister, föräldrar, kultur, socioekonomisk status och ekonomi. Den tidigare forskningen inom ämnet förklarar intresset av att undersöka idrottsföreningar och RF-SISU Värmlands arbete med inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Syfte: Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka hur idrottsföreningar och RF-SISU i Värmland arbetar med att inkludera utsatta grupper inom idrotten, med fokus på barn och ungdomar med utländsk bakgrund. För att besvara syftet utgick uppsatsen från tre frågeställningar: Hur arbetar idrottsföreningarna i Värmland för ett inkluderande idrottsklimat för barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Vilka svårigheter upplever idrottsföreningar med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Vilken roll har RF-SISU Värmland i arbetet med inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Metod: Uppsatsen har utgått från en kvalitativ metod och insamlandet av material skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem personer från idrottsföreningar i Värmland som på något vis arbetar alternativt har arbetat med inkludering, samt en person från RF-SISU Värmland. Tematisk analys användes för att ta ut det mest relevanta från intervjuerna kopplat till syfte och frågeställningar. Analysen gav två teman med tillhörande underteman vilket presenteras i resultatet. Resultat: Uppsatsens resultat visade att idrottsföreningarna arbetar med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund på olika sätt. Betydelsen av att verka i ett socioekonomiskt svagare område var viktigt för att locka fler med utländsk bakgrund, och flickor med utländsk bakgrund var en viktig målgrupp att nå ut till. Resultatet visade även att det fanns svårigheter med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund utifrån fyra faktorer. De förkommande faktorerna var föräldrar och ledare med utländsk bakgrund, socioekonomisk status och ekonomiska förutsättningar. RF-SISU Värmlands roll i arbetet med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund visade sig vara i form av stöttning och beroende av idrottsföreningars behov.  Diskussion: Uppsatsens resultat stämmer överens med tidigare forskning gällande påverkan av socioekonomisk status, föräldrar, kulturella skillnader och ekonomiska förutsättningar. Det teoretiska ramverket för uppsatsen med överbryggande socialt kapital och intersektionalitet som perspektiv gav en större förståelse för uppsatsens resultat. Vidare behövs det fortsatt forskning inom området för att få en djupare förståelse om inkludering av barn och ungdomar utifrån andra faktorer som föräldrar och ledare med utländsk bakgrund. / Background: Inclusion of children and youths with a foreign background in sport association is important for sports to be for everyone. Previous research shows that people with a foreign background have difficulties to become a part of sports due to language deficits, parents, culture, socioeconomic status and economy. The previous research within the subject explains the personal interest in investigating sports associations and RF-SISU Varmland´s work to include children and youths with foreign background in organized sports. Purpose: The aim of this study was to examine how sport associations and RF-SISU Varmland work to include vulnerable groups in sports with a focus on children and young people with a foreign background. The essay was based on three questions to answer the overall purpose of the study: How do the sport associations work to include children and youths with a foreign background. What difficulties do sports associations experience with including children and youths with a foreign background?  What role does RF-SISU Varmland have in the work to include children and young people with a foreign background? Method: The study has had a qualitative method and the qualitative semi structured interview was used as the data collection method. A range of five people from sports associations in Varmland who in some way work or alternatively have worked with inclusion, as well as one person from RF-SISU Värmland were selected. Thematic analyzes were used as the analysis method and presented two themes and associated subthemes Results: The results of the study showed the sport associations work to include children and youths in different ways. To operate in a socioeconomically weaker area was important to attract more children and youths with a foreign background, and girls with a foreign background were an important group to reach out to. The results also showed that there are difficulties with including children and young people with a foreign background based on four factors. The factors were parents and leaders with a foreign background, socioeconomic status and economic conditions. RF-SISU Varmland´s role in the work to include children and youths with a foreign background was to support sport associations. Discussion: The results of the study are consistent with previous research regarding the influence of socioeconomic status, parents, cultural differences and economic conditions. The theoretical framework for the study with bridging social capital and intersectionality as perspectives provided a greater understanding of the results. Furthermore, continued research is needed within the area. The research needs to provide a wider perspective and investigate factors as parents and leaders with foreign background.

Bakgrund: Hos barn i åldern noll till fem år är feber ett vanligt symtom vid sjukdom. Det är därför viktigt att vårdnadshavare förstår betydelsen av egenvård för att kunna ta hand om sitt barn i sin hemmiljö. Syfte: Syftet var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans preventiva arbete för barn med feber. Metod: Vald metod var kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuer av 11 specialistutbildade sjuksköterskor innefattande distriktssköterskor samt sjuksköterskor med specialistutbildning inom hälso- och sjukvård av barn och ungdomar. Barnhälsovårdssjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) i både privat samt regional regi deltog från två Halländska kommuner. Resultat: Tre kategorier: Information till vårdnadshavare, stöd till vårdnadshavare och egenvårdsrådgivning utgjorde resultatet. Därefter tillkom underkategorier. Likvärdigt resultat har kunnat ses hos deltagande BHV-sjuksköterskor. Konklusion: Slutsatsen var att majoriteten av BHV-sjuksköterskorna ansåg att det fanns ett stort behov av egenvårdsutbildning om barn med feber för vårdnadshavare. Goda kunskaper om egenvård av barn med feber kan troligtvis förhindra en del besök till akutmottagning. / Background: In children aged zero to five years, fever is a common symptom of illness. It is therefore essential that the caregiver understands the importance of self-care to effectively care for their child at home. Aim: The aim was to illuminate the preventive efforts of the child health care nurse for children with fever. Method: The chosen method was qualitative design with an inductive approach. Interviews of 11 specialist nurses including district nurses and nurses with specialist training in health care of children and adolescents. Child health Care nurses (CHC nurses) in both private and regional management participated from two municipalities in Halland. Results: Three categories: Information to guardians, support to guardians and self-care counselling constituted the result. Subcategories were then added. Similar results have been seen in participating child health nurses. Conclusion: The conclusion was that the majority of the child health care nurses felt there was a significant need for self-care education regarding children with fever for caregivers. Good knowledge of self-care of children with fever can probably prevent some visits to the emergency department.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka tränarnas upplevelser i idrottsföreningar gällande ätstörningar bland föreningens aktiva barn och ungdomar. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats genomfördes med hjälp av fem individuella intervjuer för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Materialet analyserades genom tematisk analys och kategoriserades i tre teman: Kunskap om kostvanor, Föreningens styrdokument och Föreningens stöd och resurser.  Resultat: Resultaten visade att majoriteten av tränarna inom idrottsföreningar har erfarenhet av deltagare med ätstörningar. Den övervägande delen av tränarna saknar kunskap om ätstörningar, och alla intervjuade tränare var omedvetna om föreningens policyer och riktlinjer.  Slutsats: Baserad på denna studies resultat bör ätstörningar bland barn och ungdomar prioriteras eftersom kunskap och riktlinjer för att motverka ätstörningar inom idrottsföreningar är i princip obefintliga.

Uppsatsens syfte är att genom familjehemsföräldrars berättelser få en ökad kunskap och fördjupad förståelse för hur eftervården tillämpas i praktiken gällande ungdomar i åldern 18 - 23 år som varit placerade i familjehem. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsansats använts och det empiriska materialet har framtagits genom kvalitativa intervjuer. Inom studien genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med totalt åtta familjehemsföräldrar. Under intervjuerna var temaområden vägledande: familjehemsföräldrars bild av dagens "stöd och hjälp efter avslutad  placering”/ eftervård, familjehemsföräldrars upplevelse av ungdomarnas behov av eftervård, samt familjehemsföräldrars syn på sin funktion i eftervården. Utifrån Meads symboliska interaktionism samt Bowlbys anknytingsteori analyserades det empiriska materialet. Resultatet visar att familjehemsföräldrarna ser behovet av ett långvarigt stöd för denna målgrupp, men anser att det som idag finns inte kan kallas eftervård. Vår slutsats är att det finns stora brister i eftervården för ungdomar som har varit placerade i familjehem, samt att insatser som finns inte är funktionellt utformade för denna målgrupp. För att detta ska kunna förändras krävs att ungdomarnas och familjehemsföräldrarnas behov i eftervården blir synliga. Familjehemsföräldrars uppdrag i eftervården behöver även utvecklas och förstärkas. / The purpose of the essay is to gain an increased knowledge and in-depth understanding of the use of aftercare in the practice of adolescents aged 18 - 23, who have been placed in a family home, through foster parents stories. To achieve the aim of the study, a qualitative research approach has been used and the empirical material has been developed through qualitative interviews. The study was conducted by six semistructured interviews of eight foster parents in total. During the interviews, thematic areas were indicative: foster parents view of “support and help after leaving care” a.k.a. aftercare, foster parents perception of adolescent need for aftercare and the foster parents view of their function in the aftercare. The empirin was analyzed based on concepts within Mead´s symbolic interactionism and Bowly´s theory of attachment. The result shows that foster parents see the need for a long term support for this target group, but believes that the existing support after leaving care cannot be called aftercare. Our conclusion is that there are major shortcomings in the aftercare of adolescents who have been placed in foster families, and that efforts that are available are not functionally designed for this target group. In order for this to change, it is necessary that the adolescents and foster parents needs of the aftercare are highlighted. The foster parents assignments in the aftercare need also to be developed and strengthened.

This paper is a qualitative study about how personnel in Homes for Care and Accommodation work with mental health issues among unaccompanied children. The purpose with this study is to identify how they are working with mental health issues and explore how the personnel would like to work if their resources were unlimited. Interviews have been used as a qualitative method in this study and a social constructionist approach has been applied. The theoretical perspective in this study is salutogenesis and this perspective has been the stepping stone during the analysis of the gathered material. A reflexive analysis of the empirical data has been made and the result is presented in several themes connected to the experience of the personnel. The result and analysis show that it is not the duty of the accommodations to work with mental health issues but still, in practice, this have become their responsibility. The methods used are mainly focusing on building relationships with and structure around the adolescents. Conversations are the most important tool when working with mental health issues. The result also presents that clear information, more help from professionals and more education are items the respondents wishes that they had access to. In the discussion, reasoning is around who has the responsibility for mental health among unaccompanied children and how an increased sense of context could be a proposition for trying to decrease mental health issues among unaccompanied children. / Detta är en kvalitativ studie som berör hur personal på Hem för Vård och Boende arbetar med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn. Syftet med studien är att identifiera på vilka sätt personal arbetar med psykisk ohälsa samt undersöka hur de skulle vilja arbeta om det fanns tillgång till obegränsat med resurser. I studien har djupintervjuer använts som datainsamlingsmetod och en socialkonstruktionistisk ansats har applicerats. Den teoretiska utgångspunkten i studien är salutogenes och har därmed tillämpats vid analys av det insamlade materialet. En reflexiv analys av empirin har genomförts och resultatet presenteras i olika teman kopplade till personalens upplevelser. I resultat och analys framkommer att respondenterna anser att det inte ligger i boendenas uppdrag att arbeta med psykisk ohälsa men att det i praktiken fallit på deras lott. Metoder som tillämpas i det vardagliga arbetet går främst ut på att bygga relationer med och skapa struktur kring ungdomarna. Samtal är det viktigaste redskapet i arbetet med psykisk ohälsa. Vidare visar resultatet att tydligare information, mer professionell hjälp och mer utbildning ligger på respondenternas önskelista. I diskussionen förs ett resonemang kring vem som egentligen har ansvaret för att arbeta med psykisk ohälsa hos ensamkommande barn och ungdomar samt att en ökad känsla av sammanhang kan vara ett förslag till minskad psykisk ohälsa hos ensamkommande ungdomar.

The purpose of the study was to investigate the health promotion work for the children and young at Rapatac from an employee perspective. A qualitative method was used. Interviews with six employees at Rapatac were conducted using semi-structured questions. Data was analyzed by coding and forming categories and subcategories. Results showed that respondents' concept of health promoting work had both similarities and differences. There was an agreement on the complexity of health promotion, on the importance of promoting safety and on the lifestyle perspective in health promotion. The organization worked in various ways to implement health promotion initiatives for children and young people through activities, education, empowerment and supportive environments. Results also pointed to the need to develop collaboration with schools and families, staff competence and resources to improve health promotion strategies. In conclusion, respondents perceived health-promoting work as complex, were aware of the ongoing health promoting work in the organization and identified potential areas for improvement. / Syftet med studien var att undersöka det hälsofrämjande arbetet riktat mot barn och unga på Rapatac utifrån medarbetarnas perspektiv. Metoden för studien var kvalitativ och genomfördes på Rapatac med sex medarbetare. Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data analyserades för att hitta meningsbärande enheter som kodades och delades in i subkategorier och huvudkategorier. Resultat visade att respondenternas hade en förståelse om hälsofrämjande arbete med både likheter och skillnader. Det rådde en samsyn i beskrivningarna av hälsofrämjande arbete som komplext, vikten av trygghetsfrämjande arbete och levnadsvanor. Organisationen arbetade på olika sätt att implementera hälsofrämjande insatser för barn och unga genom aktiviteter, utbildning, empowerment och stödjande miljöer. I studiens resultat framkom även några utvecklingsområden, bland annat samarbete med skolor och familjer, kompetensutveckling för personalen samt resurser för att förbättra verksamhetens hälsofrämjande strategi. Slutsatsen var att det hälsofrämjande arbetet uppfattades som komplext, att det fanns en medvetenhet om verksamhetens pågående hälsofrämjande arbete och flera områden med utvecklingspotential identifierades.

Syftet med denna studie är att bidra till ny kunskapsutveckling relaterad till berättelser om hur skolpersonal kan bemöta elever med substansbruk och hur dessa bemötande kan påverka deras möjligheter till utbildning samt självutveckling.  Studiens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med tidigare högstadieelever som hade ett substansbruk när de gick på högstadiet och skolpersonal som har mött elever som har haft ett substansbruk. Ur resultatet kunde tre olika bemötanden urskiljas: skolpersonal som tog avstånd från elever som brukade narkotika; skolpersonal som öppet fördömde och tillrättavisade eleverna; skolpersonal som upplevdes öppna och villiga att hjälpa elever som brukade narkotika. Resultatet analyserades utifrån Meads (2015) ”the social self”. I analysen framställs det att de två första beteendena kan göra att eleverna får en mer negativ attityd till skolan, när elever upplever att de antingen blir ignorerade eller negativt bemötta kan det stärka deras negativa attityd till skolan och det kan hindra deras förutsättningar att ta till sig utbildning. Det tredje och sista bemötandet kan göra att eleverna får en mer positiv attityd till skolan som ökar deras möjligheter att ta till sig utbildning. Analysen av intervjuerna visar att skolpersonal som var personliga med eleverna och öppna för att lyssna in deras tankar kan ha större möjligheter att nå fram till eleverna. Resultatet av deltagarnas intervjuer visade detta och dessutom att det som eleverna lärde sig av skolpersonalen följde med dem många år senare och var en del i att de slutade bruka narkotika. / <p>Magisteruppsats pedagogik med inriktning mot Socialpedagogik</p>

Fysisk inaktivitet har under de senaste decennierna ökat i samhället medan den fysiska aktiviteten har varit nedåtgående hos barn och ungdomar. Detta kan bidra till försämrad folkhälsa. Att vara fysiskt aktiv för med sig flera positiva effekter för hälsan, både fysiska och psykiska. En idrottsförening kan ge bra möjligheter till att vara fysiskt aktiv för barn och ungdomar. En plats där de kan känna sig inkluderade i en gemenskap och minska utanförskapet. Ur ett samhällsperspektiv kan den fysiska aktiviteten och föreningslivet fungera som en skyddsfaktor, trots detta har inte alla möjligheten till att inkluderas i en förening på grund av ojämlika förutsättningar i samhället. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka hur olika aktörer i Eskilstuna kommun arbetar med inkludering inom barn- och ungdomsidrotten.  I studien tillämpades en kvalitativ metod och där ett målstyrt urval av sex olika informanter intervjuades, alla med anknytning till föreningsidrotten. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av att intervjuerna transkriberades sedan användes en manifest innehållsanalys.  Resultatet visar på att idrottsföreningar upplever sig ha betydelse för psykiskt och fysiskt välbefinnande hos barn och ungdomar. Med god samverkan och samarbete mellan aktörer och föreningar kan det bidra till att fler barn och ungdomar kan inkluderas till idrottsföreningarna. Slutsatser är det finns flera utmaningar och förbättringsområden för att föreningsidrotten ska kunna ha potential att öppna upp för att fler barn och ungdomar ska kunna inkluderas. / In recent decades, physical inactivity has increased in society, while physical activity has been decreasing in children and young people. This has contributed to deteriorating public health. Being physically active brings with it many positive effects for health, both physical and psychological. A sports association can supply good opportunities to be physically active for children and young people, a place where they can feel included in a community and reduce exclusion. From a societal perspective, physical activity and associational life can act as a protective factor. Despite this, not everyone has the opportunity to be included in an association due to various unequal conditions in society. With this as a background, the purpose of the study is to investigate how different actors in Eskilstuna municipality work with inclusion in children's and youth sports. In the study, a qualitative method was applied and where a targeted selection of six different informants were interviewed, all with connections to club sports. The collected material was analysed with the interviews being transcribed, then a manifest content analysis was used. The results show that there are various factors such as, for example, that sports associations are important for the psychological and physical well-being of children and young people. With good collaboration and cooperation between actors and associations, it can contribute to more children and young people being included in sports associations. Conclusions are there are several challenges and areas for improvement so that club sports can have the potential to open up so that more children and young people can be included.

Självskadebeteende är ett växande folkhälsoproblem hos barn-och ungdomar som orsakar lidande hos gruppen. När ett barn eller en ungdom kontaktar vården för stöd remitteras personen till barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Patientgruppen kan genomgå ett lidande i väntan på behandling och interventioner. Självskadebeteende i ung ålder ökar risken för suicid flera år efter vilket innebär att det behövs stöd, bedömning och tidiga insatser för att förebygga detta. Sjuksköterskor som möter patientgruppen har ett stort ansvar och kompetens för att minska riskbeteenden och främja friskfaktorer. Studier visar betydelsen av att minska lidandet hos patientgrupper där sjuksköterskans förutsättningar för detta tidigare inte belysts. Studien belyser vilka förutsättningar sjuksköterskan har att minska lidandet i mötet med barn- och ungdomar med självskadebeteende. Syftet var att belysa sjuksköterskors inom barn och ungdomspsykiatrins upplevda möjligheter att minska lidandet genom att stödja barn och ungdomar med ett självskadebeteende. En intervjustudie med semistrukturerade frågor. Nio sjuksköterskor deltog i studien. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjuerna. Tre huvudkategorier framträder i resultatet, “Genom tillit och förtroende skapas ett helhetsperspektiv “, “Den upplevda vikten av kunskap” och “Upplevelsen av utmaningar och begränsningar” som utmynnande i åtta subkategorier. Sjuksköterskor som möter patientgruppen visar resultatet är ovärderliga i sin yrkesroll för att minska lidandet genom stödsamtal, helhetsbedömningar och kunskapsspridning. Brist av resurser och tidspress hindrar sjuksköterskorna till att minska lidandet. I resultatdiskussionen framkommer vikten av tid till stödsamtal för att kunna lindra lidande samt vikten av att involvera familjen i vården. Att arbeta efter livsvärldsperspektivet och personcentrerat ökar möjligheten att minska lidandet. / Self-harming behavior in children and young people is a growing public health issue, often leading to significant suffering. When seeking support, these individuals are referred to child and youth psychiatry (BUP), where delays in treatment can exacerbate their distress. Early intervention is crucial as self-harming at a young age increases the risk of future suicide. Nurses play a pivotal role in reducing risk behaviors and promoting protective factors for this patient group. This study explores nurses' perceptions of their ability to support children and adolescents with self-harming behavior within child and adolescent psychiatry. Using semi-structured interviews with nine nurses, a qualitative content analysis revealed three main categories: "Through trust and confidence a holistic perspective is created," "The perceived importance of knowledge," and "The experience of challenges and limitations," with eight subcategories emerging from these themes. The findings highlight the essential role of nurses in mitigating suffering through supportive conversations, comprehensive assessments, and knowledge sharing. However, resource shortages and time constraints significantly hinder their effectiveness. The discussion emphasizes the need for adequate time for supportive conversations and involving the family in care to alleviate suffering. Adopting a lifeworld perspective and person-centered approach can enhance the potential for reducing suffering in this vulnerable group.