Syftet med undersökningen är att få grepp om vad några bildlärare anser varaportfoliomodellens möjligheter och begränsningar som arbetsmetod inom bildämnet. Studienvill ge en djupare förståelse för hur lärare i skolan kan använda sig av och reflekterar överportfolion som en formativ bedömningsmetod och som undervisningsverktyg för attsynliggöra elevernas lärprocesser. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativaintervjuer där fyra bildlärare deltog i videointervjuer och mailintervjuer. Resultatet visar attbildlärarna ser möjligheter i portfoliomodellen vad det gäller synliggörande av elevernasestetiska lärprocesser och i bedömningsprocessen. Hinder för portfoliomodellen somundervisningsverktyg är att den är tidskrävande som modell och pedagogerna behöver göramycket individuell elevplanering och individuell återkoppling och stöttning. Ur ettsociokulturellt perspektiv med fokus på lärande visar studien att portfolion ha stor potentialför synlighet och delaktighet i både undervisnings- och bedömningsprocessen.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom kvalitativ intervjustudie undersöka hur bildlärare talar om att eleverna ska utveckla sin kreativa förmåga samt undersöka hur lärare talar om att lärmiljön kan ha betydelse för elevernas kreativa utveckling. Studien har berört årskurserna 4 - 6. De frågeställningar som studien ämnade besvara var: Hur talar lärare om elevers kreativa utveckling inom bildundervisningen? På vilket sätt talar lärare om att lärmiljön kan ha betydelse för elevers kreativa utveckling inom bildundervisningen? Undersökningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande för att hitta de ämnesdidaktiska arbetssätt som är relevanta i en skolmiljö. Studien visade att bildlärarna har olika syn på hur kreativitet uttrycks, och vad det är som utmärker detta. De intervjuade lärarna använder olika didaktiska strategier, för att stötta, uppmuntra elevers kreativitet och hjälpa eleverna vidare i sitt skapande. / <p>Bild</p>

Skolämnet bild framstår förmedelst de två senaste nationella ämnesutvärderingarna av grundskolan som ett ämne kantat av motstridiga ämneskonceptioner och undervisningspraktiker, primärt en åtskillnad mellan det estetiska och teoretiska. Dikotomiseringen mellan estetik och teori har historiska rötter och kan spåras in i vår samtid. Olika sätt på vilket ämnet framställs och tillskrivs egenskaper har ofta följt denna åtskillnad.Via kritisk diskursanalys enligt Norman Fairclough tillämpas en kvalitativ textanalys på 13 tidningsartiklar från varierande webtidningar varigenom syftet med examensarbetet, att undersöka, beskriva och analysera diskursiva konstruktioner och representationer av bildämnet som framträder på olika arenor där offentlig skoldebatt uppkommer besvaras. Genom diskursanalysen identifieras sju bärande diskurser inom analysenheten (tidningsartiklarna) includerande: den bilddidaktiska tillväxtdiskursen, den bilddidaktiska språkdiskursen, den specialpedagogiska bilddiskursen, den praktisk-estetiska bilddiskursen, den medieteknologiska bilddiskursen, den bilddidaktiska demokratidiskursen samt den bilddidaktiska terapidiskursen. Analysförfarandet disponeras enligt de identifierade diskurserna vilka inbördes struktureras enligt nivåerna i Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Slutligen analyseras samtliga diskurser inbegripna i den diskursiva praktiken mot den sociala praktiken varigenom resultatet sammanställs inför konklusionerna.I uppsatsens diskussionsdel diskuteras textanalys som (del)metod samtidigt som validitets- och reliabilitetsaspekter förknippade med den valda inriktiningen av diskursanalys diskuteras och problematiseras, varpå studiens genomförande avseende urval och avgränsning problematiseras. Sedermera vägs studiens resultat mot tidigare forskning och diskuteras slutligen i betydelse till vidare forskning och yrkespraktik.

I studien undersöks hur bildlärare kan arbeta med frågor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör även hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frågor kring sexualitet och relationer. Metoden är kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning är mest effektiv när den är ämnesintegrerad. I bildämnet finns det många olika ingångar och verktyg inom arbetsområdet som bl.a. skapar tillfällen att diskuterar relationer och värderingar, medvetgörandet av normer och stereotyper, samt uttryck och undersökande av den identiteter. Genom att använda sig av olika kreativa läroprocesser och horisontell mediering så kan elever förstå sin egen person och kropp, samt sig själv i relation till andra och till samhället. Detta är en god förutsättning för identitetsskapande och för ett kreativt och välfungerande liv.

No description available.

I studien undersöks användningen av digital portfolio i bildämnet och hur den digitala portfolion ingår i att synliggöra lärandeprocessen, samt hur den kan skapa en pågående dialog mellan elev och lärare. Vidare undersöks den digitala portfolions roll i elevers delaktighet i bedömningsprocessen. Metoden är kvalitativ och stödjer sig på halvstrukturerade intervjuer med pedogog och elever från högstadiet som använder sig av digital portfolio i bildämnet. Resultatet visar att både pedagog och elever ser möjligheterna med den digitala portfolion vad det gäller synliggörande av elevernas lärprocess i bild. Ett multimodalt arbetssätt är en framgångsfaktor som bidrar både till synligheteten av lärprocess och bedömningsprocess, samt främjar alternativa kommunikationsformer. Hinder i att uppnå en synlighet och delaktighet i lärandeprocessen och bedömningsprocessen kan dels bero på att den digitala portfolion kan betraktas av eleverna som för abstrakt och därmed också negligeras, eller att eleverna inte ser eller har förstått värdet i att dokumentera. Ytterligare en faktor som är nödvändig för att eleverna ska känna sig delaktiga i, bland annat bedömningsprocessen, är att pedagogens feedback måste vara kontinuerlig och effektiv. Ur ett socialkulturellt perspektiv, med fokus på design för lärande, visar sig den digitala portfolion ha stor potential för synlighet och delaktighet i både lär- och bedömningsprocessen. / The study examines the usage of digital portfolio in the art subject and how the digital portfolio is a part of making the learning process visible. It also investigates how it facilitates an ongoing dialogue between student and teacher. In addition, the study aims to investigate the digital portfolio’s roll in making students involved in the assessment proceqss. The method used in the study is qualitative and relies on half structured interviews with a teacher and students from a Swedish högstadie (8th and 9th grade) who use digital portfolio in the art subject. The result indicate that both the teacher and students alike see the possibilities with the digital portfolio concerning visibility of the students’ learning process in the art subject. A factor for success is a multimodal working practice which contributes both to the visibility of the learning process and assessment process, while also encouraging alternative communication channels. Obstacles in accomplishing visibility in the learning and assessment process can be attributed to the students’ perceiving the digital portfolio as too abstract, consequently neglecting it, or that the students do not see the value in documenting. Yet another factor necessary for students to feel involved, especially in the assessment process, is that the teacher’s feedback needs to be continuous and effective. From a sociocultural perspective, with a focus on design for learning, the digital portfolio has proved to have great potential for visibility and participation in both the learning and assessment process.