I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65–84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor. Etnografiskt inspirerade fallstudier genomfördes hos fyra ej yrkesverksamma personer i åldrarna 65 till 75 år. Det empiriska arbetet har i huvudsak inneburit observationer tillsammans med deltagarna och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Momenten har genomförts i deltagarnas hem. I syfte att göra resultaten lättillgängliga har dessa utformats som porträtt skrivna i jagform. Tanken med porträtten är att de ska kunna användas som idé- och designstöd i samband med utveckling av teknik för personer i situationer som liknar deltagarnas. Praktiskt, estetiskt, symboliskt, socialt och affektivt bruk har varit utgångspunkter vid analysen som genomförts med porträtten som underlag. Ur analysen framträdde ett antal bruksvärden. Dessa avser de positiva eller negativa värden som bruk av någon teknik innebär för brukaren. Bruksvärden som umgänge, åtnjuta information och nöje, effektivitet och trygghet, avgör brukarens förhållande till tekniken. Några av slutsatserna i studien är: att trygghet är ett centralt bruksvärde deltagarna upplever i mobiltelefonbruket, att deltagarna har ett mycket begränsat intresse för hemdatorer, att barnen spelar, som anskaffare, påverkare och stöd, en viktig roll för deltagarna vad gäller tekniken i vardagen.

I denna uppsats undersöks internationella turisters informationsbehov före under och efter ett besök i Stockholms skärgård där fallet utgår från samverkansprojektet Stockholm Archipelago. Undersökningens syfte är att få en ökad förståelse för informationsbehov i relation till Stockholm Archipelagos utformning av digitala informationstjänster som skapar bruksvärde för turistupplevelsen i Stockholms skärgård. Undersökningen grundar sig på intervjuer med internationella turister och anställda inom ramen för projektet Stockholm Archipelago. Studien utgår från service-perspektivet; utifrån-och-in med fokus på förståelse för kundernas informationsbehov före, under och efter ett skärgårdsbesök. Undersökningen visar att turisternas gemensamma informationsbehov och att Stockholm Archipelagos digitala tjänster stödjer behoven men hur turisterna vill erhålla informationen skiljer sig åt. Detta för att bruksvärdet främst skapas genom digitala kanaler med användargenererat innehåll som är mer individanpassat. / This paper examines international tourists information needs before, during and after a visit in the Stockholm archipelago, where the case of analys is based on the collaborative project Stockholm Archipelago. The purpose is to gain a better understanding for the information needs in relation to Stockholm Archipelagos strategies towards digital information that creates value-in-use for the tourist experience in the Stockholm archipelago. The study is based on interviews with international tourists and people within the project Stockholm Archipelago. The study takes a service management-perspective; outside-in to understand customers' needs for information before, during and after a visit to the archipelago. The survey shows that tourists' information needs are the same and that Stockholm Archipelagos digital services supports the needs, but how the tourists want to receive information differs. This is because value-in-use is primarily created through digital channels with user-generated content that is more individualized.

Denna uppsats beskriver smart turism, undersöker utvecklingsmöjligheter på tekniskt medierade upplevelser och framställer en fallstudie av Nyköping som turistdestination med ett inbäddat fall Nyköpingshus. Studien baseras på en empirisk forskningsstrategi med kvalitativa undersökningsmetoder. Angreppssättet har en explorativ karaktär med fem olika kvalitativa datainsamlingstekniker. Studiens ramverk tar form i tre kompletterande perspektiv – leverantör, tjänst och konsument. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om smart turism och utvecklingsmöjligheter med tekniskt medierade upplevelser. Undersökningen skapar en helhetsbild av Nyköpings och Nyköpingshus nuläget och avslutar med ett nyläge samt identifierar hur smart turism i samband med tekniskt medierade upplevelser kan stödja nytt värdeskapande hos konsumenterna på en turistdestination. Undersökningen visar att smart turism beskrivs som ett paraplybegrepp som omfattar alla integrerade insatser på en turistdestination för att samla in, forma och kontrollera data som kommer från fysisk infrastruktur, sociala kontakter, statliga eller verksamhetskällor och mänskliga sinnen. För att utveckla en framgångsrik smart turistdestination krävs det tillgång till nödvändiga resurser och besökarnas engagemang genom tekniskt medierade upplevelser. De värdehöjande faktorerna av smarta turistupplevelser som ökar vinsten och prestige för destinationen är turistattraktioner, tillgänglighet, faciliteter, aktiviteter och tillhörande tjänster som medieras genom teknik. Den genomförda studien påvisar att Nyköping och Nyköpingshus har alla förutsättningar att bli ”smartare” i samband med tekniskt medierade turistupplevelser som skulle gynna alla parter – både turister och turistdestinationer. / This paper describes smart tourism, examines opportunities for development with smart experiences and provides a case study of Nyköping as a tourist destination with Nyköping castle as an embedded case. The study is based on empirical research strategy with qualitative research methods. The approach is explorative and uses five different data collection techniques. The structure of this study has three complementary perspectives – supplier, service and consumer. The purpose of this study is to contribute with new knowledge about smart tourism and development opportunities with technology mediated experiences. The survey creates an overall picture of Nyköping and Nyköping castle present situation and concludes with suggestions for development, as well, it identifies how smart tourism with technology mediated experiences can support the creation of new value-in-use for consumer on a tourist destination. The survey shows that smart tourism is described as an umbrella term that covers all integrated efforts of a tourist destination to gather, shape and control the data emerging from the physical infrastructure, social contacts, governmental or business sources and human minds. To develop a successful smart tourist destination requires access to the necessary resources and visitors’ engagement through technology mediated experiences. The value adding factors of smart experiences that increase profits and prestige for destination are tourist attractions, availability, facilities, activities and related services that are mediated through technology. The current study demonstrates that Nyköping and Nyköping castle has all prerequisites to become “smarter” in relation to technology mediated experiences that would benefit all parties – both tourists and tourist destinations.

This essay primarily focuses on the rental housing market in Sweden. The problem addressed is the housing shortage and the underlying factors contributing to the housing shortage we are facing. We consider research on this issue to be necessary for society. The essay takes into account the regulations and systems on which the market is built. We attempt to address the general issues in Sweden's rental housing market to answer our research question. We use Norway, Denmark, and Finland as reference points to understand how housing policies can be structured differently. This provides us with a good understanding of multiple systems and helps us reach a rational conclusion. The study employs a deductive approach with qualitative interviews to gain a thorough understanding of the subject, furthermore, building on interviews with knowledgeable respondents.The main aspects we focus on are the utility value system and land and planning processes. We consider these as central components of an inefficient system and part of the explanation for the housing shortage.

The focus of this thesis is on describing and analysing recently graduated physicians’ and engineers’ experiences of the relationship between the professional education programs and the respective professional practices. The aim is to explore the professionals’ reasons for their educational and career choices, what they learn in professional education, the demands they encounter in the workplace, and the perceived needs and opportunities for learning and further development in their professional practices. This study is based on a comparative design and the empirical data have been collected in interviews with physicians and master’s level engineers in information technology. The theoretical framework is structured around three parts, consisting of theories of professionalisation, theories concerned with the functions of higher education, and theories concerned with the concepts of knowledge, competence and qualifications. There is a close relationship between the process of professionalisation, the authority of the professions, the legitimacy of professional knowledge, and the higher education institutions. The results indicate that theory and practice are intimately integrated in the physicians’ professional education, whereas the engineers’ experiences of the educational program are characterised by little overlap between theory and practice. Furthermore, the physicians emphasise the importance of theoretical specialist knowledge and socio-communicative competence while the engineers instead stress the importance of generalist competence. The educational knowledge base is relatively static for both physicians and engineers. However, whereas there is a correspondence between the educational and the professional knowledge base in the case of the physicians they are only a loosely coupled in the case of the engineers. This can be attributed to the changing nature of the engineers’ professional knowledge base, which is characterised by constant change. The physicians regard their professional education as a rational preparation for the world of work. Although education does provide a general foundation for further professional development and learning, the engineers associate their professional education more with a symbolic ritual. For physicians, the formal credentials are a legal requirement to practise the profession. Education is regarded as constituting an important credential also for the engineers as it increases individual employability. The physicians tend to emphasise the use value of the educational program, while the engineers instead stress the exchange value of their educational program.

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism. Rimligtvis kan detta ha inneburit ett pristak vilket i sin tur det uppenbara efterfrågeöverskottet i teorin kan härledas till. De symptomatiska tillstånd som visat sig gällande i Stockholm kan därmed på många punkter förklaras av att lagen i praktiken har inneburit ett pristak.