In the public and political spheres, sustainability and Environmental, Social and Governance (ESG) have become an even more essential topic of conversation, as expressed through consumer behavior but also through more demands from policy makers. Changing consumption patterns and increasing sustainability requirements are in turn forcing businesses to adapt, something the vast majority of companies have also adopted in one way or another to demonstrate to their customers that they are sustainable. It is now more important than ever to integrate sustainability into their business and act according to a Circular Business Model (CBM). The UN Global Goals, Goal 9: Sustainable Industry, Innovation and Infrastructure (Agenda 2030, Goal 9), the Ecodesign Directive, the Restriction of Hazardous Substances Directive (RoHS Directive) and CSRD, are some requirements that act as tools to promote the circular economy and become particularly relevant for the lighting manufacturing industry which is the focus of the study. Meeting all sustainability requirements may be a greater challenge for Small and medium-sized enterprises (SMEs) that do not have the same resources as larger companies, the study therefore examines how small and medium-sized enterprises are affected by the sustainability requirements, as they constitute 99.9% of all companies in Sweden. Through qualitative methods, the study examines how rules, laws and values in society linked to sustainability affect SMEs. The study aims to identify through qualitative interviews and surveys what obstacles and challenges SMEs experience with today's sustainability requirements. Through an analysis supported by legitimacy theory and stakeholder theory, the study focuses on business development linked to sustainability. It also provides tools for policy makers to, for example, provide financial resources or offer tax breaks to give SMEs more opportunities and fewer obstacles to be ecologically sustainable. The report also highlights opportunities that may be important for SMEs to be aware of during their transition to a CBM. / I de allmänna och politiska rummen har hållbarhet och Environmental, Social and Governance (ESG) blivit ett än mer väsentligt samtalsämne. vilket uttrycks genom konsumenternas beteende men även genom fler krav från beslutsfattare. Förändrade konsumtionsmönster och allt fler hållbarhetskrav leder i sin tur till att företagen blir tvungna att anpassa sig, något de allra flesta företag också har anammat på ett eller annat sätt för att visa för sina kunder att de är hållbara. Det är nu viktigare än någonsin att integrera hållbarhet i sin verksamhet och agera efter en Circular Business Model (CBM). FNs globala mål, Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (Agenda 2030, mål 9), Ekodesigndirektivet, Restriction of Hazardous Substances Directive (RoHS-direktivet) och Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD-rapportering, är några krav som agerar verktyg för att främja cirkulär ekonomi och blir särskilt relevanta för belysnings tillverkningsbranschen som är studiens fokus. Att möta alla hållbarhetskrav kan tänkas vara en större utmaning för Small and medium-sized enterprises (SMEs) som inte har samma resurser som större företag, studien undersöker därför att hur små och medelstora företag påverkas av hållbarhetskraven, då de utgör 99.9% av alla företag i Sverige. Genom kvalitativa metoder undersöks hur regler, lagar och värderingar i samhället kopplat till hållbarhet påverkar SMEs. Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkäter identifiera vilka hinder och utmaningar SMEs upplever med dagens hållbarhetskrav. Genom en analys med stöd av legitimitetsteorin och intressentteorin fokuserar studien på affärsutveckling kopplat till hållbarhet. Den ger också verktyg till makthavare för att exempelvis kunna tillföra ekonomiska medel eller erbjuda skattelättnader för att ge SMEs fler möjligheter och färre hinder att vara ekologiskt hållbara. Rapporten belyser även möjligheter som kan vara viktiga för SMEs kännedom under deras övergång till en CBM.

Summaries in Afrikaans and English / Hedendaagse onderwys staan voor 'n omvattende voorligtings- en opleidingsopgawe om die jeug toe te rus om die arbeidsmark as entrepreneurs te betree. Onderwysers word toenemend voor die eis gestel om as fasiliteerders op te tree om leerlinge te begelei om beter by die eise van veranderende omstandighede, nuwe tegnologie en inligting aan te pas. In hierdie konteks vorm entrepreneurskapsgerigte onderwys een van die mees eietydse temas wat die onderwys moet aanspreek. Hoewel die voorsiening van entrepreneurskapsgerigte onderwys reeds in die nuwe Norme en standaarde vir onderwyseropleiding as 'n kruiskurrikulere aangeleentheid beskryf word, is die behoefte aan 'n omvattende entrepreneurskapsontwikkelingstrategie nog nie voldoende aangespreek nie. In 'n antwoord op hierdie leemte word 'n voorgestelde implementeringstrategie vir entrepreneurskapsgerigte onderwys in hierdie studie ontwikkel. In die verloop van die ondersoek moes daar deeglik rekening gehou word met aspekte soos: • die rol en betekenis van entrepreneurskap in die Suid-Afrikaanse skolekonteks; • faktore wat entrepreneuriese sukses of mislukking onderle; • die ontwikkeling van 'n positiewe entrepreneuriese ingesteldheid en entrepreneuriese vaardighede en • plaaslike en oorsese inisiatiewe om entrepreneurskap m die skoolkonteks te bevorder. In die empiriese ondersoek is die uitgangspunt gehuldig dat onderwysers se menings van deurslaggewende belang is om 'n entrepreneurskapsontwikkelingstrategie te rig. Onderwysers se menings is in elk van die volgende ondersoekvelde nagevors: • Onderwysers se toegerustheid om entrepreneurskapsgerigte onderwys aan leerlinge te voorsien; • Onderwysers se eie implementering van entrepreneurskapsgerigte onderwys; • Die behoefte by leerlinge aan entrepreneurskapsgerigte onderwys; • Onderwysers se geslaagdheid om entrepreneurskapsgerigte onderwys te implementeer; • Die aangewesenheid van entrepreneurskapsgerigte onderwys as 'n onderwyseropgawe. Die navorsingsresultate is aangewend om binne die raamwerk van die Suid-Afrikaanse skolekonteks en onderwysbeleid 'n strategie voor te stel om entrepreneurskapsgerigte onderwys te implementeer. Die onderwys kan hierdeur 'n aansienlike bydrae lewer om die jeug voor te berei om as volwaardige en verantwoordelike landsburgers hulle plek in die samelewing vol te staan. / Education today stands before the comprehensive task to empower our youth through appropriate guidance and training to enter the job market as entrepreneurs. Teachers are increasingly put to the task to act as facilitators in their guidance of the youth to adapt more effectively to changing circumstances, new technology and information. Within this context, education directed to entrepreneurship forms one of the most timely issues that education should address. Although the provision of education directed to entrepreneurship has been described as a cross curricular concern within the new Norms and standards for teacher education it does not provide in the need for a comprehensive strategy to develop entrepreneurship in education. In an answer to this deficiency, this study is directed to develop a proposed implementation strategy to enhance entrepreneurship in education. In the course of this investigation it was needed to thouroughly account with concerns such as: • the role and significance of entrepreneurship within the South African school context; • factors which underlie entrepreneurial success or failure; • the development of a positive entrepreneurial attitude and entrepreneurial skills and • local and foreign initiatives to enhance entrepreneurship within the school context. In the empirical investigation the v1ew is held that teachers opm10ns is of crucial importance to give direction towards a strategy to enhance entrepreneurship. Teachers views are examened within each of the following fields of investigation: • Teachers empoweredness to provide education directed to entrepreneurship to students. • Teachers own implementation of education directed to entrepreneurship • Students need for education directed to entrepreneurship. • Teachers sufficiency to implement education directed to entrepreneurship. • The appropriateness of education directed to entrepreneurship as a teacher concern. The results of the research is applied to propose an implementation strategy to enhance education directed to entrepreneurship within the framework of the South African school context and policy of education. The conclusion was reached that educators can greatly contribute to prepare our youth so that they can take up their positions in the community as responsible and able citizens. / Psychology of Education / D. Ed. (Psychology of Education)

Bakgrund och problemdiskussion: Mikro- och småföretag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige. 22.6 % av Sveriges företag klassificeras som mikroföretag och denna storleksklass har svårt att växa vidare. I denna storleksklass är viljan att växa vidare god, dock avtar den då antalet anställda inom en organisation ökar. Detta då komplexiteten att styra och kontrollera företaget ökar. När ett företag växer ökar behovet av formell ekonomistyrning och att utveckla det kommer främja ett företags långsiktiga tillväxt. Att inte införa formell ekonomistyrning kan orsaka att ett företag inte uppnår dess fulla tillväxtpotential och kan medföra stor skada inom ett företag. Syfte: Det övergripande syftet är att utveckla en konceptuell modell som beskriver och förklarar behovet av formell ekonomistyrning hos mikroföretag i tillväxt, vilket ska möjliggöras genom två delsyften. Metod: En kvalitativ forskningsansats med flerfallstudie ansågs lämplig för studiens forskningsfråga och syfte. För empiriinsamling valdes semi-strukturerade intervjuer och dokument. Slutsats: Behovet av att införa formell ekonomistyrning tilltar under ett företags tillväxt. I uppstarten behövs det för att ett företag ska överleva, sälja och ha möjlighet att utveckla en produkt. Vid ökad efterfråga växer behovet av formell ekonomistyrning för att kontrollera tillväxten och möjliggöra arbete mot de uppsatta målen. Under ett företags utveckling utökas dess organisation vilket ökar behovet av att vidareutveckla den formella ekonomistyrningen. / Background and discussion: Micro- and small enterprises have become increasingly important for the employment and economic growth in Sweden. 22.6 % of the Swedish companies are classified as micro-enterprises, and this size class has difficulties to grow on. The desire to continue to grow in this size class is good, however it decreases as the number of employees within an organization increases. This is because the complexity of managing and controlling the company increases. When a company grows, the need for formal management control increases and to develop it will promote a company’s long-term growth. To not introduce formal management control may cause the company to not achieve its full growth potential and can also cause great damage within a company. Purpose: The overall purpose is to develop a conceptual model that describes and explains the need for formal management control of micro-enterprises in growth, which will be enabled through two smaller purposes. Method: A qualitative approach with a multiple case study was considered appropriate for the study’s research question and purpose. For empirical data collection was semi-structured interviews and documents selected. Conclusion: The need to establish formal management control increases during a company’s growth. In the start-up is it needed for a company to survive, to sell and have the opportunity to develop a product. In case of increased demand is the need for formal management control growing to control the growth and facilitate work towards the established goals. During the development of the company its organization expands, which increases the need to further develop the formal management control.

Studiens syfte är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom vuxenutbildningens utbildning i svenska för invandrare (sfi) verkar tillsammans inom ramarna för verksamheten. Genom individuella intervjuer framkommer möjligheter och svårigheter. Empiri har bearbetats genom tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är en modell om samarbete, samordning och samverkan genom olika grader av vertikal respektive horisontal integrering av styrningsmekanismer och frivilliga initiativ. Resultatet visar att det förekommer en mängd olika tillfälliga samarbeten. De intervjuade ger exempel på yrkeskategorier som möts i det vardagliga arbetet. Dessutom sker arbete mellan olika yrkeskategorier i en mer samordnad form genom team. Vidare synliggörs respondenternas upplevelser av värdet av att samarbeta, exempelvis stärkta relationer och en bättre arbetsmiljö. Ett annat värde som lyfts fram är den ökade möjligheten för personal att identifiera behov av stöd hos eleverna, som leder till bättre anpassningar av undervisningen. Resultatet visar också hur verksamheten samordnas genom team, samt potential för samverkan. Samverkan mellan yrkeskategorier uppnås inte fullt ut idag inom sfi. Slutsatserna visar att det finns en samsyn hos chefer och övriga yrkeskategorier gällande vilka mekanismer som försvårar respektive möjliggör samverkan. Rutiner för samverkan saknas. Det medarbetarna också efterfrågar är någon som leder arbetet och beslutar att man ska samarbeta och hur det ska gå till. Det vill säga någon som bär ansvaret för att planera, genomföra och följa upp samverkan. / The aim of this study is to investigate how different occupational categories within adult education in Swedish for immigrants (SFI) interact within the framework of their common business. As a method for carrying out the study, I have used qualitative interviews. The data material presents opportunities and difficulties that appear around working together. The empirical material has been processed through thematic analysis. The theoretical starting point for the study is a model of different degrees of vertical and horizontal integration for understanding collaboration. The result shows that there are a variety of temporary collaborations. Through interviews the study give examples of professional categories that meet in everyday work. In addition, work takes place between different professional categories in a more coordinated form through teams. Furthermore, the respondents' experiences of the value of collaborating, such as strengthened relationships and a better working environment, are made visible. Another highlight that is mentioned is the increased possibility for staff to identify the need for support from the students, which leads to better adaptations of teaching. The result also shows how the business is coordinated through teams, and the potential for collaboration. Cooperation between professional categories is not fully achieved today within sfi. The conclusions show that there is a consensus among managers and other occupational categories considering which mechanisms make it difficult or possible to cooperate. There are no routines for collaboration today. What employees also demand is someone who leads the work, makes decisions and bears the responsibility of planning, implementing and following up the collaboration.

Den ökade globaliseringen och senaste finanskrisen ställer höga krav på uppföljning och medvetenhet av ett företags prestation. Business Intelligence (BI) är ett område vars syfte är att förbättra en organisations prestation genom analys av historisk data. BI är ett komplext område som inte bara handlar om tekniska lösningar, även om det är en förutsättning. För närvarande investeras det mycket i olika BI-lösningar och företagen behöver veta vad resurserna bör läggas på. I dagsläget finns det ingen modell som bedömer ett företags arbete med Business Intelligence utifrån ett flertal dimensioner. Syftet med den här studien var att utveckla en mognadsmodell för Business Intelligence och sedan jämföra de undersökta företagen Axfood, Scania och Systembolagets mognad. För att uppnå studiens syfte avsåg vi att besvara följande frågeställningar, ”Hur skulle en modell för att bedöma ett företags mognad inom Business Intelligence kunna se ut?” samt ”Vilka förutsättningar påverkar ett företags mognad inom Business Intelligence”. Mognadsmodellen (BIOMA) kom att bestå av fyra hörnstenar som i sin tur delades in i en eller flera underkategorier. Varje delkategori ger poäng som sedan infogas i ett koordinatsystem där axlarna motsvarar hörnstenarna och poängen utgår från origo. Att mäta ett företags mognad inom BI är komplext, då ett antal aspekter såsom organisationsstruktur, användarmedverkan samt klyftan mellan IT-avdelning och verksamhet kan påverka. Den teoretiska modellen är empiriskt testad. Respondenterna på respektive företag har bedömt hur långt de kommit inom varje hörnsten samt ge synpunkter på modellens utformning. Modellen har sedan förädlats utifrån det empiriska materialet. Vi anser att BIOMA har ett stort värde då det saknas en modell som visuellt och relativt enkelt beskriver ett företags mognad inom Business Intelligence. Modellen kan användas i olika syften, såsom benchmarking mellan processer och företag, säljstöd för konsulter samt vid förstudie för att klargöra ett företags nuläge. / The increased globalization and the recent financial crisis have put high demands on the monitoring and awareness of an organization's performance. Business Intelligence (BI) is an area which aims to improve this performance through analysis of historical data. BI is a complex question for organization’s because it involves more than just technical solutions for maximum performance. Organizations are currently investing in different BI solutions and a list of priorities has to be made to ensure balanced resource allocation within a BI-implementation. To this day no single business intelligence model exists that can adequately measure a company’s work from several perspectives. The purpose of this study was to develop a maturity model for BI and use it in a case study of three different well-known Swedish companies; Axfood, Scania and Systembolaget, to measure their BI-maturity. To achieve the purpose of the study, three distinct research questions arose; "What would a model for measuring a company’s Business Intelligence maturity look like? How would this model be constructed? And finally “What conditions could potentially affect an organization’s maturity in Business Intelligence?". The Maturity Model BIOMA (Business Intelligence Organizational Maturity Analysis) is made up of four categories, which in turn are divided into one or more sub-categories. A subcategory consists of several statements. Each statement carries a certain number of points. When the points are combined, the summarized amount is inserted into a coordinate system. Within this, the axies correspond to the pillars and the score is based on the origo-point. Measuring a company's BI-maturity is a complex research question, where a number of aspects such as organizational structure, end-user involvement, and the gap between IT department and business can be of great importance. BIOMA was empirically tested in the case study. The responders in each company judged their company based on the statements in each subcategory. Following this they made suggestions on ways to change the model. By applying these suggestions to the original material, the model was then redeveloped to create a final version. The model can be used for various purposes, such as processes within organizations or in benchmarking. It can also be used by consultants in Sales support as a pilot study for clarifying a company’s present BI-maturity. In this absence of a model that could visually describe a company’s BI maturity multidimensionally, we believe that BIOMA has substantial and existing business potential.

Summaries in Afrikaans and English / Hedendaagse onderwys staan voor 'n omvattende voorligtings- en opleidingsopgawe om die jeug toe te rus om die arbeidsmark as entrepreneurs te betree. Onderwysers word toenemend voor die eis gestel om as fasiliteerders op te tree om leerlinge te begelei om beter by die eise van veranderende omstandighede, nuwe tegnologie en inligting aan te pas. In hierdie konteks vorm entrepreneurskapsgerigte onderwys een van die mees eietydse temas wat die onderwys moet aanspreek. Hoewel die voorsiening van entrepreneurskapsgerigte onderwys reeds in die nuwe Norme en standaarde vir onderwyseropleiding as 'n kruiskurrikulere aangeleentheid beskryf word, is die behoefte aan 'n omvattende entrepreneurskapsontwikkelingstrategie nog nie voldoende aangespreek nie. In 'n antwoord op hierdie leemte word 'n voorgestelde implementeringstrategie vir entrepreneurskapsgerigte onderwys in hierdie studie ontwikkel. In die verloop van die ondersoek moes daar deeglik rekening gehou word met aspekte soos: • die rol en betekenis van entrepreneurskap in die Suid-Afrikaanse skolekonteks; • faktore wat entrepreneuriese sukses of mislukking onderle; • die ontwikkeling van 'n positiewe entrepreneuriese ingesteldheid en entrepreneuriese vaardighede en • plaaslike en oorsese inisiatiewe om entrepreneurskap m die skoolkonteks te bevorder. In die empiriese ondersoek is die uitgangspunt gehuldig dat onderwysers se menings van deurslaggewende belang is om 'n entrepreneurskapsontwikkelingstrategie te rig. Onderwysers se menings is in elk van die volgende ondersoekvelde nagevors: • Onderwysers se toegerustheid om entrepreneurskapsgerigte onderwys aan leerlinge te voorsien; • Onderwysers se eie implementering van entrepreneurskapsgerigte onderwys; • Die behoefte by leerlinge aan entrepreneurskapsgerigte onderwys; • Onderwysers se geslaagdheid om entrepreneurskapsgerigte onderwys te implementeer; • Die aangewesenheid van entrepreneurskapsgerigte onderwys as 'n onderwyseropgawe. Die navorsingsresultate is aangewend om binne die raamwerk van die Suid-Afrikaanse skolekonteks en onderwysbeleid 'n strategie voor te stel om entrepreneurskapsgerigte onderwys te implementeer. Die onderwys kan hierdeur 'n aansienlike bydrae lewer om die jeug voor te berei om as volwaardige en verantwoordelike landsburgers hulle plek in die samelewing vol te staan. / Education today stands before the comprehensive task to empower our youth through appropriate guidance and training to enter the job market as entrepreneurs. Teachers are increasingly put to the task to act as facilitators in their guidance of the youth to adapt more effectively to changing circumstances, new technology and information. Within this context, education directed to entrepreneurship forms one of the most timely issues that education should address. Although the provision of education directed to entrepreneurship has been described as a cross curricular concern within the new Norms and standards for teacher education it does not provide in the need for a comprehensive strategy to develop entrepreneurship in education. In an answer to this deficiency, this study is directed to develop a proposed implementation strategy to enhance entrepreneurship in education. In the course of this investigation it was needed to thouroughly account with concerns such as: • the role and significance of entrepreneurship within the South African school context; • factors which underlie entrepreneurial success or failure; • the development of a positive entrepreneurial attitude and entrepreneurial skills and • local and foreign initiatives to enhance entrepreneurship within the school context. In the empirical investigation the v1ew is held that teachers opm10ns is of crucial importance to give direction towards a strategy to enhance entrepreneurship. Teachers views are examened within each of the following fields of investigation: • Teachers empoweredness to provide education directed to entrepreneurship to students. • Teachers own implementation of education directed to entrepreneurship • Students need for education directed to entrepreneurship. • Teachers sufficiency to implement education directed to entrepreneurship. • The appropriateness of education directed to entrepreneurship as a teacher concern. The results of the research is applied to propose an implementation strategy to enhance education directed to entrepreneurship within the framework of the South African school context and policy of education. The conclusion was reached that educators can greatly contribute to prepare our youth so that they can take up their positions in the community as responsible and able citizens. / Psychology of Education / D. Ed. (Psychology of Education)

Många företag står idag inför en affärssituation med stigande konkurrens,krympande marknader, och ökade kundkrav. Framför allt sitter många fast i ett föråldrat sätt attdriva sin verksamhet på, som är dåligt anpassat för den allt tuffare marknaden. Den rekommenderadelösningen stavas ofta ”inför kvalitetstänk och börja jobba med förbättringar”. Det kandock vara lättare sagt än gjort för företag utan tidigare erfarenheter från en sådan strategi, ochmed eventuella betydande brister i sin ordinarie organisationsstruktur. Demotikos AB i Stockholmär ett exempel på ett sådant företag.Avsikten med detta examensarbete är att ta fram ett förbättringsprogram särskilt anpassat förDemotikos AB genom att analysera olika kvalitetsfilosofier och koncept, samt att göra en utförlignulägesanalys av företaget. Målet är att presentera ett förbättringsprogram tillsammans meden implementationsplan som är väl anpassad till företagets utgångsläge och förutsättningar ochsom samtidigt stämmer väl överens med rådande forskningslitteratur. Företaget har dessutom enönskan om att den insamlade kvalitetsinformationen i rapporten ska kunna ligga till grund för enkvalitetsintroduktionsutbildning för företagets anställda.Företagets behovsbild samt problemområden kartlades vi en nutidsanalys. Därefter utgick manfrån kartläggningen och jämförde den med vilka effekter olika förbättringsprogram kunde åstadkomma.Efter ett program hittades gick man vidare till att utvärdera olika arbetsmetoder ochverktyg. Till sist undersöktes en lämplig implementationsplan. / Many companies are today facing a business situation with rising competition,shrinking markets, and increasing customer demands. Above all, many are stuck with an outdatedapproach on how to run their business, an approach that is poorly adapted to the ever moredemanding market. The recommended solution is often spelled "implement a quality mindsetand start working with improvements". However, this can be much easier said than done forcompanies without any experience of such a strategy, as well as any significant deficiencies in itsregular organizational structure. Demotikos AB in Stockholm is an example of such a company.This thesis is aiming to produce an improvement program for Demotikos AB by analyzing differentquality philosophies and concepts, as well as making a detailed situation analysis of thecompany. The goal is to present an improvement program together with an implementation planthat is well adapted to the company’s current condition and at the same time consistent withcurrent research literature. The company also wish to be able to use the collected quality data inthe report as a basis for a quality introduction for its employees.The company’s needs as well as problem areas were identified, through a present day analysis.The result were compared it with what effects various improvement programs could present.After an appropriate program was found the project went on to evaluate various methods andtools. Finally, a suitable implementation plan examined.

Stabile und effiziente industrielle Reinigungsprozesse gehören zu den Schlüsseltechnologien in der heutigen komplexen Fertigung. Die Entwicklung neuer Prozessführungsstrategien, der Einsatz modernster Systeme bei der Überwachung des Reinigungserfolgs und der Prozessqualität sowie die Anpassung an die Anforderungen von Industrie 4.0 sind daher wichtige Schwerpunkte für zukünftige Reinigungstechnologien. Als Forum zum Erfahrungsaustausch und zur Diskussion neuer Ideen und Projekte zu diesen Themen - von der Prozessoptimierung über Reinigungstests mit verschiedenen Verfahren bis zur Analyse von Qualitätsproblemen – veranstalteten das Fraunhofer IVV Dresden und die Wirtschaftsförderung Sachsen GmbH (WFS) am 7. Juni 2018 die Projektwerkstatt 'Industrielle Reinigungstechnologien'. Zur Vorbereitung der Projektwerkstatt wurde eine Umfrage als Bestandteil der Anmeldung durchgeführt. In kurzen Fachvorträgen vermittelten Experten aus Forschung und Praxis einen Überblick über die neuesten Erkenntnisse und Zukunftstrends.:1. Dr. Uwe Lienig (Wirtschaftsförderung Sachsen GmbH): Industrielle Forschungsprojekte initiieren – Die Projektwerkstatt der WFS 2. Stephan Schammer (Continental Automotive GmbH): Sauberkeitskonzept bei der Continental Automotive GmbH in Limbach-Oberfrohna 3. Dr. Michael Flämmich (VACOM Vakuum Komponenten & Messtechnik GmbH): Bauteilsauberkeit – aktuelle Herausforderungen in der Prozesskette 4. Felix Schricker (Fraunhofer IVV Dresden): Lernfabrik Industrielle Bauteilreinigung - Entwicklung eines Test- & Schulungszentrums 5. Vico Seifert (Fraunhofer IVV Dresden): Lernfabrik Industrielle Bauteilreinigung - Angewandte F&E am Beispiel einer inlinefähigen Detektion lackbenetzungsstörender Substanzen

Die qualitätsgerechte, ressourcenschonende und effiziente Bauteilreinigung hat sich zu einem wichtigen Bestandteil der Produktion herausgebildet und ist zu einer qualitätsbestimmenden Schlüsseltechnologie für hochwertige Produkte geworden. Die Entwicklung neuer Prozessführungsstrategien, der Einsatz modernster Systeme bei der Überwachung des Reinigungserfolgs und der Prozessqualität sowie die Durchdringung mit Technologien der Digitalisierung sind wichtige Schwerpunkte für zukünftige und durchgängig qualitätsgesteuerte Reinigungstechnologien. Als Forum zum Erfahrungsaustausch und zur Diskussion neuer Ideen und Projekte zu diesen Themen - von der Digitalisierung von Prozessen über die intelligente Prozessführung mit innovativen Methoden bis zur Analyse von Qualitätsproblemen – veranstalteten das Fraunhofer IVV Dresden und die Wirtschaftsförderung Sachsen GmbH (WFS) am 14. März 2019 die 2. Projektwerkstatt Industrielle Bauteilreinigung. Zur Vorbereitung der 2. Projektwerkstatt wurde eine Umfrage durchgeführt. In kurzen Fachvorträgen vermittelten Experten aus Forschung und Praxis einen Überblick über die neuesten Erkenntnisse und Zukunftstrends. Im anschließenden Workshop tauschten die 33 Teilnehmer von insgesamt 22 Unternehmen und Forschungseinrichtungen ihre Erfahrungen zu den Themen Grenzen aktueller Reinigungsverfahren, Industrielle Standards der Bauteilreinigung, Bedarfsgerechte Digitalisierung von Reinigungsprozessen und Effizienzsteigerung mittels intelligenter Bauteiltrocknung aus. Im Zuge des offenen Erfahrungsaustausches wurden gemeinsam vielversprechende Zielstellungen und Lösungsansätze für öffentlich geförderte Forschungsvorhaben und bilaterale Industrieprojekte erarbeitet. Auf gleiche Weise entstanden bereits aus der Projektwerkstatt 2018 heraus konkrete Ansätze für Projekte. Diese thematisieren die Digitalisierung von Reinigungsprozessen im Kontext ganzer Fertigungsketten sowie die Entwicklung einer Systemlösung zur Inlinedetektion nicht-fluoreszierender filmischer Verunreinigungen und werden in Kürze auf den Weg gebracht.:1. Prof. Dr. Katja Mannschreck (Hochschule Heilbronn): Stabile Bauteilsauberkeit in der Produktion 2. Dr. Michael Flämmich (VACOM Vakuum Komponenten & Messtechnik GmbH): Teilereinigungsprozesse fähig und beherrscht: Six-Sigma-Methoden in der Anwendung 3. Dr. Thomas Dreyer (Weber Ultrasonics AG): Ultraschallreinigung als qualitätsrelevanter Prozess - Grundlagen und Parameterbestimmung 4. Markus Windisch (Fraunhofer IVV Dresden): Digitalisierung in der Bauteilreinigung: Chancen für die Qualitätssicherung 5. Dr. Uwe Lienig (Wirtschaftsförderung Sachsen GmbH): Innovationsprozesse in KMU unterstützen – Projektwerkstatt und Fördermöglichkeiten

The main aim of this licentiate thesis is to examine how local actors in a medium-sized Swedish municipality, Värnamo, in their role as decision-makers at the local arena, describe and explain the preconditions and strategies for local economic and social development. The analysis uses semi-structured interviews to reveal the connections between the local actors representations of social and economic structures and their representations of central and future strategic choices. The local actors are represented by a) firm owners or central firm managers, b) local politicians in the municipal executive board, c) civil servants in central positions and d) key actors connected to local and regional organizations. The methodological approach is based on discourse analysis. The overall aim of the study is to understand how local discourses are constructed and communicated. The analysis is deepened by relating the local discourses to relevant theoretical models in contemporary economic geography. The economic-geographical theoretical models used in the analysis focus on industrial districts, clusters and innovation systems. Path-dependency, social embeddedness and creative class are other concepts of importance to understand the formation of the local discourse. The analysis shows how local discourses are affected by the perceived globalization process while being at the same time linked to a) specific historical and environmental factors leading to predominant behavioral norms and values stating that you should be hard working, economical, cooperative and trustworthy and b) the relative location, which is conceived to be central regarding communications and regional service functions. This is combined with an image of a creative and innovative local/regional production system, based on traditions in manufacturing and trade. The foundations in manufacturing and trade are however challenged by new sectors like logistics, design, and higher education in cooperation with universities in the region.