Denna rapport har undersökt hur interaktivitet, genom interaktiva barnböcker på mobila enheter med pekskärm, kan påverka engagemanget för läsande hos barn i tre till fem års ålder. Detta har gjorts genom att en interaktiv barnbok skapades och deltagande observationer sedan utfördes vid sex tillfällen på tre förskolor där barnen fick testa den utvecklade produkten. De deltagande observationerna kompletterades sedan med åsikter om digitalt lärande från förskollärare på respektive förskola genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet från undersökningen visar på en tendens till att engagemanget hos barnen kan ökas genom att införa interaktivitet i barnböcker genom att leverera dessa på mobila enheter med pekskärm. Undersökningen är dock gjord i för liten skala samt att produkten och undersökningen innehåller för många brister för att kunna ställa upp en faktisk teori. Istället ställs en hypotes upp som skulle behöva testas vidare under längre tid och i en mer rigorös undersökning. / This paper has researched how interactivity, through interactive children’s books on mobile devices with touch screen, can affect the involvement in reading for children in the ages three to five years old. This has been done by creating an interactive children’s book and then conducting participative observations over six occasions at three different preschools where the children got to test the developed product. The observations were then supplemented with opinions on digital learning from preschool teachers from each of the schools through the use of semi-structured interviews. The result from this research shows a tendency that the involvement of the kids can be increased by introducing interactivity to children’s books by the use of mobile devices with touch screen. However the research is at too small a scale and both the product and the research contain too many flaws for an actual theory to be constructed. Instead a hypothesis is constructed that would need to be evaluated during a longer period of time and through more rigorous research.

Syftet med denna litteraturanalys är att undersöka vilken didaktisk potential det finns att använda nyskriven barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete.  För att undersöka detta studeras fem utvalda mellanåldersböcker som riktar sig främst till barn i årskurs 4–6. Studien har sin utgångspunkt i att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag vilket många lärare upplever som otydligt. Den motiveras med att värdegrundsarbete visat sig fungera bättre på skolor som arbetar målmedvetet och integrerar värdegrundsarbetet i undervisningen. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Den visar också att värdegrundsarbete är ett problematiskt begrepp eftersom det är svårt att definiera och upplevs otydligt bland lärare. Vid analysen har samtliga fem böcker lästs i sin helhet och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja innehållsdelar som teman, motiv, handling och karaktärer för att se vilken didaktisk potential det finns att använda dem i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån samtliga av de fem utvalda mellanåldersböckerna då alla innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra den didaktiska potentialen som finns i litteraturen.

The dissertation examines how the Swedish cultural code, contained in books by Astrid Lindgren, was transferred into the Polish linguistic and cultural domain. The research reveals how the Polish cultural filter affected the image of Swedish reality in the translations. The analysis took into account the transfer of both verbal and visual aspects of the cultural elements. A smooth transfer was achieved in the following sphere: changes in the linguistic code between interlocutors from different social strata; the way in which people from the privileged classes were addressed; the transfer of the verbal folklore of children. The folklore of Swedish and Polish children was shown to be more or less congruent, which may indicate the existence of a universal, transnational children’s code. The reconstruction of intertextual references was achieved in relation to the Bible. References to world literature succeeded in crossing the cultural border only partially. The complexity of the cultural code of the original led to an exoticization of the translated text. The colloquial language and dialect of the original, reflecting the structure of Swedish society failed to find its way into the translations. Emotionality in the form of expression, typical of Polish culture, caused the translations to be characterized by the use of diminutives. The emphasis on the emotional element is also visible in the enormous diversification of the verba dicendi in the translations, which also makes the text more expressive. The linguistic and stylistic conventions of the target language (i.e. Polish) caused the translations to depart from Lindgren’s simple and repetitive style. The addition of footnotes in the translations demonstrates the strong didactic tendencies in literature for children in Polish culture. They did not enrich the text of the translation, however, with any new information. The transfer of the visual element in the first translations was characterized by polonization and folkoricization. Scenes that show children at work and portray village life were subjected to a form of purification, so that the small-town milieu—in contrast to the village—was shown to advantage through its visualization. The typical rural buildings and the costumes of their inmates were transmitted via a strategy of folkloricization: by drawing on the relatively well-regarded peasant culture of the Podhale region of Poland.

Dans une perspective développementale et en prolongement des travaux sur la psychogénèse de l’écrit, la recherche présentée dans cette thèse étudie la rencontre précoce entre le jeune enfant et le livre, médiatisée par la lecture à voix haute adressée par l’adulte lecteur. Les pratiques familiales autour du livre jeunesse ont été évaluées à partir de questionnaires remplis par les parents pour 165 enfants. Les interactions ont été observées pour 67 dyadesenfant(s)/parent(s) lors de trois rencontres. 75 enfants ont suivi des ateliers mensuels de lecture avec variation du mode d’interaction de l’adulte lecteur, neutre ou participatif. Les résultats obtenus situent l’avènement moyen de l’usage canonique du livre aux 17 mois de l’enfant. Le stade de construction canonique du livre fait varier le statut du livre pour l’enfant, passant d’un objet à manipuler à un objet support de lecture partagée. Pour le parent, le stade canonique de son enfant n’a pas d’influence sur le statut qu’il reconnaît au livre, qui fait l’objet, pour une majorité de parents, d’une distinction franche d’avec le jeu. L’enfant adapte son mode de communication et fait varier son niveau d’engagement dans l’activité selon le type de participation, neutre ou participatif, induit par l’adulte. Nos observations et analyses ont permis de dégager trois profils d’enfants et de parents dans la rencontre précoce avec l’objet livre selon leur mode de communication, le statut reconnu au livre, les pratiques familiales et l’engagement dans l’activité. La rencontre précoce entre l’enfant et le livre, portée par l’adulte, apparaît comme une étape nécessaire dans les débuts de la psychogénèse de l’écrit. / Through a developmental perspective and in the wake of previous works about the psychogenesis of writing, the research presented in this doctoral dissertation studies the early encounters between the child and the book, mediated by the reading aloud of the adult. The family practices regarding children’s books have been assessed from questionnaires filled out by parents for 165 children. The interactions have been observed for 67 child(ren)/parent(s) dyads on three separate occasions. 75 children have attended monthly reading workshops involving different modes of interaction with the adult reader, from neutral to participatory. The results thus obtained set the average advent of canonical book use around the child’s seventeenth month. The book’s canonical construction phase alters the book status in the eyes of the child, from an object to manipulate to one of support for shared reading. For the parents, the child’s canonical phase has no influence on the status they grant the book, as the majority of parents distinguish clearly reading from playing. The child adapts its mode of communication and its involvement in the activity based on the adult’s degree of participation, from neutral to participatory. Our observations and analyses during the early encounters with the book object have outlined three profiles of children and parents, based on their mode of communication, the status granted to the book, family practices and the involvement in the activity. Carried by the adult, the early encounters between the child and the book appear as necessary steps toward the psychogenesis of writing.

The aim of the study is to apply a paratext analysis to investigate what it is in thepackaging of books that can appear attractive to children and what are the distinctiveshared features of popular pupil choices among books. The analysis consists of anexamination of each book and then a comparative section. The analytical categories arethe title and subtitle, author’s name, publisher’s information, cover pictures, the backcover, the spine, the format of the book, endpapers, and the series emblem. Thetheoretical premises are hermeneutics and semiotic interpretations of signs. The studyproceeds from Genette’s concepts of paratext, peritext and epitext. A prominent common feature of the books was series emblems in the form ofmain titles and colours. Another significant conclusion is that the cover often depictssome climactic event in the content of the book. The content and the cover mustharmonize so that the reader will not feel disappointed. The didactic conclusions are thatteachers must have a good understanding of the effect a book cover can have on pupils.Often teachers try to motivate pupils by telling them about the exciting content, but ifthe pupil is not motivated by the paratext, the threshold will be too high. It is of greatrelevance that teachers offer pupils several different books with varying paratexts.

The purpose of this work is to investigate and shed light on how children’s literature is used in the after – school center, if there are any conversations with children’s literature as a starting point and if children’s literature and conversation from the books are used as tools to let students process issues concerning themselves, their lives and their thoughts. The servey was conducted in the form of a web-based questionnaire and the questionnaire responses were then analyzed from three different theoretical perspectives: a socio-cultural perspective, an environmental psychological perspective and Aidan Chamber’s model The Reading Circle. From the point of view of the socio-cultural perspective, communication and language are in focus and the interplay between the common thinking and the individual’s thinking is a prerequisite for development and learning. This perspective is set in relation to how conversation about read books can become tools for students’ development. The environmental psychological perspective in this work is about how noise affects students’ concentration and analytical ability, how the design of the room affects students’ views of both themselves and what the room should be used for and that the environment is also a matter of social impact. The reading circle offers a holistic perspective on the reading process, which is about choosing a book, reading the book, being able to reflect on and react to the book’s content, and then want to start over with the next book. Conclusions drawn from this study are that children’s literature is used in leisure centers to varying degrees, that the physical environment in the form of, for example, limited opportunities for quiet places affects the extent of student’s individual reading, and that books discussions and structured reflections based on children’s literature occur to a very limited extent. / Syftet med detta arbete är att undersöka och belysa hur barnlitteratur används i fritidshemmet, om det förekommer några samtal med barnlitteraturen som utgångspunkt och om barnlitteratur och samtal utifrån böckerna används som verktyg för att låta eleverna bearbeta frågor som berör dem själva, deras liv och deras tankar. Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkät och enkätsvaren har sedan analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv, ett miljöpsykologiskt perspektiv samt Aidan Chambers modell Läsandets cirkel. I det sociokulturella perspektivets utgångspunkt står kommunikation och språk i fokus och samspelet mellan det gemensamma tänkandet och den enskildes tänkande är en förutsättning för utveckling och lärande. Detta perspektiv sätts i relation till hur samtal omkring lästa böcker kan bli verktyg för elevernas utveckling. Det miljöpsykologiska perspektivet i detta arbete handlar om hur buller påverkar elevers koncentration och analysförmåga, hur rummets utformning påverkar elevernas syn på både sig själva och på vad rummet ska användas till samt att miljö även är en fråga om social påverkan. Läsandets cirkel erbjuder ett helhetsperspektiv på läsprocessen som handlar om att välja bok, att läsa boken, att få reflektera över och reagera på bokens innehåll, för att sedan vilja börja om med nästa bok. Slutsatser som dragits av denna undersökning är att barnlitteratur används i fritidshemmen i varierande grad, att den fysiska miljön i form av till exempel begränsade möjligheter till lugna platser påverkar omfattningen av elevers enskilda läsning, samt att boksamtal och strukturerade reflektionstillfällen utifrån barnlitteraturen förekommer i mycket begränsad omfattning.