Syftet med denna kvantitativa studie är att få en inblick i huruvida lärare på skolor i Mellansverige tillämpar digitala verktyg och hur inställningen till läromedlen ser ut inom yrkesgruppen. För att uppnå studiens syfte formulerades fyra frågeställningar. Materialet består av en digital enkät som delades ut till ca 500 rektorer och lärare. Det viktigaste resultatet var att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till digitala verktyg och att samtliga lärare använder sig av verktygen i undervisningen. Studiens slutsats är att digitala verktyg ger möjlighet till en varierad undervisning, men att lärare anser att de är i behov av fortbildning för att utöka kompetensen om digitala verktyg. / The purpose of this quantitative study is to gain an insight into whether teachers at schools in central Sweden apply digital tools and what the attitude to the teaching materials looks like within the professional group. To achieve the purpose of the study, four questions were formulated. The material consists of a digital survey that was distributed to about 500 principals and teachers. The most important result was that most of the teachers have a positive attitude towards digital tools and that all teachers use the tools in teaching. The study's conclusion is that digital tools provide the opportunity for varied teaching, but that teachers believe that they are in need of continuing education to expand the competence on digital tools.

Det är lagstadgat att arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sänka riskerna för ohälsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder på att detta inte fungerar tillfredställande i många skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlägga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i två utvalda kommunala grundskolor.   Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frågeställningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkät kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna.   Resultat visar att de båda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs på ett likartat sätt och att arbetsmiljöproblemen till stor del är likartade. Bilden är samstämmig från de båda verksamheterna att organiseringen inte förmår att fånga upp och hantera alla betydande risker. Slutsatserna från studien är att det finns bristande arbetsmiljökunskap hos alla aktörer som har uppgifter i arbetsmiljöarbetet. / Swedish employers are obliged by law to systematically plan, direct and control activities so that the working environment meets the prescribed requirements. However, evidence indicates that this work is not performed satisfactorily in many schools. This case study aims at mapping out and clarifying how measures towards planning, directing and controlling activities are organized in two public compulsory schools.   The overall purpose of the study is to shed light on elements and conditions that hinder a successful implementation of work environment measures. Our main research questions are: Does the way the municipalities have organized the working environment measures reach the requirements in the law and how controls and follow-ups are performed. Data was collected through the municipalities’ steering documents together with a survey in combination with follow-up interviews with key figures.   Results show that the working environment measures in both schools are organized and performed in similar ways and that the problems reported to a large extent are the same. The unanimous picture shows an organization that is not capable of identifying and handling all important risks. Conclusions from the study indicate that there is a lack of knowledge concerning working environments measures on all levels in the organizations.

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna. Vi fann också att ämnesintegration förekom mellan matematik och många andra ämnen, men aldrig mellan matematik och idrott.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur studenter, i speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, upplever handledningen under sin VFU. Dessutom syftar studien till att få en bild av hur yrkesverksamma speciallärare, i särskolan, ser på samarbetet med högskolan samt få deras syn på handledning av blivande speciallärare. Som metod har en enkätstudie med blivande speciallärare och en intervjustudie med fem verksamma speciallärare på särskolan genomförts. Analysförfarandet utgår från hermeneutisk fenomenologisk ansats med fokus på relationell pedagogik. Analysen utgår från frågorna hur och vad studenterna och intervjupersonerna säger om handledning och samarbete.Resultatet visar att tid till reflektion och bemötande är två viktiga faktorer i handledning. Det har också framkommit att samarbetet kan utvecklas genom att högskolan ger tydligare direktiv gällande mål för studenters VFU och att högskolan får tillgång att forska i skolans verksamhet. Speciallärarna i verksamheten vill få ta del av ny forskning och fortbildning i ett samarbete. Kunskap om speciallärarprofessionen är viktig och när det gäller studenter som läser till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är fördjupade kunskaper om barn på tidig utvecklingsnivå något som behöver utvecklas. En ny yrkesprofession, nämligen förstelärare, är en grupp som eventuellt skulle kunna ha handledning som del i uppdraget, eftersom tre av fem intervjupersoner redan har det uppdraget och är dessutom intresserade av att handleda studenter.Det finns potentiella utvecklingsområden inom VFU i speciallärarutbildningen, inriktning utvecklingsstörning, där kunskap från denna studie kan bidra med att höja kvalitén på VFU:n i speciallärarutbildningen samt att utveckla och sprida kunskap om handledning i VFU, det vill säga hur yrkesteoretisk handledning som studenten möter på sin VFU bör se ut, såväl som vikten av samarbete mellan högskola och särskola. Mer forskning behövs. / The purpose of this study is to make visible how the students, in the special education teacher training program, focusing on intellectual disability, and experience supervision during their “working integration learning” (WIL). In addition, the study aims to get a picture of cooperation between the University and supervising teachers in school for children with intellectual disabilities as well as their views on the supervising of students. The methods employed were a questionnaire with the preparing special education teachers and interviews with five special education teachers at the school who took responsibility for supervision. The analysis upon the theoretical traditions of hermeneutist phenomenology with focus on relational pedagogy with an emphasis on what students and interviewed teachers say about supervision and cooperation.The results show that more time for reflection and a good treatment from the supervisor are two important factors in supervising preparing special educators. It also emerged that cooperation can be improved if the university provides clearer direction regarding goals for the students during WIL and the university provides access for prospective teachers to do research for science lessons. Special education teachers in the school for children with intellectual disabilities want to explore new research and training in a new partnership. Knowledge of the special education teaching profession is important and when it comes to students studying special education with an emphasis in intellectual disabilities, they need to acquire a deeper knowledge of children at early stages of development. An emerging position in schools is the head teacher or “first” teacher who might have supervision of preparing teachers assigned as a part of their job description. Three of the five teachers interviewed have supervision as a part of their work assignment and are interested in supervising preparing students.There are potential growth areas within the special education teachers regarding WIL, focusing children with intellectual disabilities, where the knowledge from this study may help to raise the quality of the WIL, and to develop and disseminate knowledge about supervision in the WIL as well as the importance of cooperation between universities and special schools. More research needs.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer. / The survey's aim is to find out how pupils consider laboratory experiments, within the matter of physics. We want to map pupil's views about the group work within it. Thus it can have importance for the pupil's activity and learning. In total 250 pupils in the compulsory education's latter classes and upper secondary pupils that study the matter of physics participated in the questionnaire survey. The result in the survey shows that the students think that it is interesting with laboratory work, they see to a certain extent links between their everyday existence and physics education and they think that they learn more through laboratory work. These views agree well with what didactics research considers being purposes with laboratory work.

För den här studien har fem semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare i religionskunskap vid högstadiet för att undersöka deras förståelse av sitt ämne och dess syfte. Två ämnesförståelser identifierades, identitetsorienterad ämnesförståelse samt kritiskt orienterad ämnesförståelse. I ett nästa steg analyserades ett urval av lärarnas examinationsuppgifter för att se vilken ämnesförståelse som återfanns i dem. Identitetsorienterad, kritiskt orienterad samt en bildningsorienterad ämnesförståelse påträffades. Studien har även undersökt vilka faktorer som, utöver lärarnas syn på ämnet, påverkar det urval och den metod lärarna väljer. Tre huvudfaktorer kunde urskiljas: elevförutsättningar, organisatoriska förutsättningar samt individuella förutsättningar. Undersökningen kommer även fram till att lärare med hög ämneskompetens är mer benägna till samtidsrelevant undervisning än lärare med lägre ämneskompetens. / For this study, five semi-structured interviews were conducted with five teachers of religious studies at the secondary level to elucidate their understanding of the subject and its purpose. Two understandings of the subject were identified: identity-oriented subject understanding and critically oriented subject understanding. In a subsequent step, a selection of the teachers' examination tasks was analysed to see which understanding of the subjectwas revealed in them. Identity-oriented, critically oriented, and also an educational-oriented subject understanding were discovered in them. The study also examined factors that, in addition to the teachers' views on the subject, influence the selection and method chosen by the teachers. Three main factors were discerned: student prerequisites, organizational prerequisites, and individual prerequisites. The investigation also concludes that teachers with high subject competence are more inclined towards teaching that is relevant to contemporary issues compared to teachers with lower subject competence.

En esta tesina se reporta una investigación sobre las expectativas y la motivación que los alumnos tienen en la escuela obligatoria, noveno grado, con respecto a la asignatura de español como lengua extranjera. El estudio se basa en un cuestionario y cinco entrevistas. El resultado, que ha sido analizado en base en la teoría de las expectativas y la teoría de la motivación, se presenta con la ayuda de gráficos de barras y muestra que las expectativas de los alumnos cambian a medida que cambian sus notas a lo largo de los años que estudian. Así pues, algunos resultados indican que la mitad de los alumnos están motivados para aprender más español, ya que el interés por viajar es una motivación que aporta más allá del objetivo y de las metas establecidas en el plan de estudio. También la relación entre el profesor y el alumno es un factor importante que contribuye a cumplir con las expectativas que crea el alumno. Con una buena relación y comunicación se pueden cumplir las expectativas y conducir a una actitud positiva. Una actitud positiva a menudo afecta positivamente la motivación de los alumnos y puede conducir a la continuación de los estudios en la asignatura. / This study investigated the expectations and motivations of ninth grade students towards learning Spanish as a foreign language. The study is based on one questionnaire and five interviews. The analyzed results are based on the expectancy theory and the motivation theory and are presented in columns to show that the students’ expectations gradually change alongside their advancement through the grades during the years they spend studying the subject. The results indicate that half of the students are more motivated to expend their knowledge of Spanish, travelling being the main driver contributing to a rise in motivation, rather than the curriculum´s purpose and goals. An additional contributing factor to raise motivation among students was found to be how well the relations between teacher and student are developed and maintained. A well maintained relationship between teacher and student, with room for communication and expectations leads to a positive attitude towards the subject. A positive attitude often leads to motivational gains towards expanding its knowledge in the subject.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om de vanligaste läromedlen som verksamma lärare inom svenskämnet för grundskolans årskurser 1–3 använder. Studien blev uppdelad i två delar, där den första delen innefattade att insamla information kring de tre mest förekommande läromedlen i undervisningen. I denna del användes webbenkät som metod. Andra delen av studien behandlade en innehållsanalys av läromedlen i förhållande till läroplanen. Studien genomfördes genom användandet utav teorierna positivistiska perspektivet och hermeneutik. Resultatet av den första delen av studien presenterade de tre mest förekommande läromedlen som lärare väljer till sin läs- och skrivundervisning. Det presenterades även resultat kring varför de väljer just dessa läromedel. Den andra delen av studien resulterade i att läromedlen lärare använder som innefattar både läs- och skrivböcker korrelerar med fler innehållspunkter i läroplanen än vad läsförståelseläromedlen gör. Att hitta läromedel som passar läraren och dess krav, kräver att läraren kritiskt granskar läromedlet i förhållande med läroplanen. / The purpose of this study was to increase knowledge of the most common teaching aids used by active teachers in the Swedish subject for compulsory school grades 1-3. The study was divided into two parts, where the first part consists of collecting information about the three main teaching materials in the education. In this part, online surveys were used as a method. The second part of the study dealt with a content analysis of the teaching materials in relation to the curriculum. To carry out the study, the theories positivist perspective and hermeneutics were used. The results of the first part of the study present the three most common teaching aids that teachers choose for their reading and writing lessons. Results are also presented about why they choose these particular teaching materials. The second part of the study resulted in the teaching aids used by teachers, which include both reading and writing books, correlate with more content points in the curriculum than the reading comprehension teaching aids do. Finding teaching materials that suit the teacher and its requirements, requires the teacher to critically examine the teaching material in relation to the curriculum.

This qualitative study mainly addresses and examines the impact digital tools have on pupilsin education concerning their comprehension and also the pupils' own perception of the useof digital tools. The study is based on a phenomenological and hermeneutic approach withfocus on two questions: “How can the use of digital tools affect pupils’ understanding ofscience education?” and “What opinions emerge in the pupils’ descriptions of the use ofdigital tools in science education?”. The questions are answered through analysing andinterpreting the response from a survey and interview and comparing them to previousresearch. The results, among other things, are that the effects on pupils' comprehension of theteaching in connection with the use of digital tools are both positive and negative. Thepositive opinions of the pupils show that teaching with digital tools makes learning more funand easy. Digital tools enable faster understanding of scientific concepts and can give thepupils quicker feedback from the teacher. Negative opinions, on the other hand, show that useof digital tools cause distractions during class that in turn lead to stress. Some pupils indicatethat the education becomes uniform when it includes digital tools. The study concludes thatthe opinions of the pupils are diverse, but that digital tools are mostly considered to have apositive impact on learning in science education.

In this study, we examine how teachers in compulsory school for pupils with ID describes their knowledge assessment process and knowledge assessment practices. The purpose of the study is to contribute knowledge about knowledge assessment as an ideological practice in compulsory school for pupils with ID. Schiro´s (2013) teaching ideologies serve as the theoretical perspective in the analysis of the data. The study is a qualitative interview study conducted through ten semi-structured interviews with teachers working in compulsory school for pupils with ID. The study is based on the following research questions: • How do teachers describe the assessment practice in compulsory school for pupils with ID focusing on syllabus in subjects? • How do teachers describe the assessment process? • What traces of teaching ideologies are visible in the teachers' descriptions of knowledge assessment? From the study´s three research questions, the results shows that knowledge assessment is a cyclical process where several aspects interact and influence how the assessment is conducted and understood by the teachers. It is a complex and significant task for teachers to carry out, contributing to both students´ knowledge progression and the development of teaching. For the special education profession, knowledge assessment and grading are key areas highlighted in the degree ordinance. The special education teacher is also expected to serve as a qualified dialogue partner on matters related to learning and knowledge development for students with intellectual disabilities. / I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskola beskriver sin kunskapsbedömningsprocess och kunskapsbedömningspraktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om kunskapsbedömning som ideologisk praktik i anpassad grundskola. Som teoretiskt perspektiv i studien används Schiros (2013) undervisningsideologier i analysen av empirin. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i anpassad grundskola. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver lärare bedömningspraktiken i anpassad grundskolas inriktning ämne? • Hur beskriver lärare bedömningsprocessen? • Vilka spår av undervisningsideologierna synliggörs i lärarnas beskrivningar av kunskapsbedömning? Utifrån studiens tre frågeställningar visar resultatet att kunskapsbedömning är en cyklisk process där flera aspekter samverkar och påverkar hur kunskapsbedömningen bedrivs och förstås av lärarna. Det är en komplex och betydelsefull arbetsuppgift för lärare att genomföra,som bidrar till både elevernas kunskapsprogression och undervisningens utveckling. För speciallärarprofessionen är kunskapsbedömning och betygsättning en av de punkter som återfinns i examensförordningen. Specialläraren ska även agera som en kvalificerad samtalspartner när det handlar om lärande och kunskapsutveckling för elever med en intellektuell funktionsnedsättning.