Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010. Med en djupgående analys av materialet vill vi se hur de båda partiledarna framställs, om det är några skillnader mellan framställningen av de båda, samt om det fanns någon skillnad mellan tidningarna i hur de framställde Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Metod: Vår undersökning har utförts genom en kvalitativ semiologisk bildanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och hur de gestaltade Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i valet 2010. Urvalet har gjorts genom en denotativ genomgång av det totala antalet bilder på de båda där de figurerat på tidningens framsida med tillhörande sidor till artikeln inne i tidningen. Sedan har vi konnotativt analyserat ett representativt urval av bilder av de bilder som vi gick igenom i föregående steg. Den semiotiska bildanalysen fokuserar på konnotationer med miljöer, symboler och tecken samt de känslor betraktaren får beroende på den kulturella bakgrund betraktaren har.   Slutsats: Det går att se skillnader i framställningen av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Skillnaden ses tydligast i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Överlag så är bilderna och rubrikerna om henne negativt vinklade och handlar mer om henne som person än om den politik som hon framför. Fredrik Reinfeldts politik får också stå tillbaka till förmån för artiklar om honom, men i de bilder han syns så är de till stor grad positiva. Redan tidigt i valspurten utmålas Reinfeldt som en vinnare av de båda kvällstidningarna, vilket fortsätter synas hela vägen till valdagen.  Kvällstidningarna gestaltar kampen mellan Reinfeldt och Sahlin mer som spel än sak, något som dagstidningarna inte gör till lika stor grad. Dagstidningarna tar upp sakfrågorna oftare än kvällstidningarna, men bildmässigt använder de sig av liknande bildspråk som kvällstidningarna. Bilderna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet  är också de till Reinfeldts fördel, respektive Sahlins nackdel. Bilderna kan analyseras på ett djupare plan än kvällstidningarna som ofta förankrar sina bilder i en rubrik för att tolkningen av bilden ska bli mer stängd. Bilderna i dagstidningarna är mer ödesmättade och genomtänkta, och framställer ofta Reinfeldt som en vinnare, men Sahlin som en ensam förlorare.

<p>The aim of this thesis is to study how words denoting age are used in newspaper texts. I have chosen mainly to study the following Swedish focus words for females and males of different ages (<em>flicka, kvinna, tjej, dam; pojke, man, kille</em> and <em>herre</em>) as they relate to age. Furthermore, age lexemes – different variations of Swedish expressions of age – are investigated and finally also a number of new Swedish expressions that are used to describe age – <em>kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior</em> and what I call “plus gradings” – e.g. 50 +.</p><p>The study is particularly concerned with where and how age is referred to and how the chosen focus words relate in different ways to age and sex – and finally also with how these things have changed over time. I have examined newspaper corpora from three separate years – 1965, 1987 and 2000. My theoretical perspective is social constructivist, age being understood as something that is constructed and negotiated in language use. As for method, I adopt a corpus linguistic approach – large corpora and quantitative language patterns in frequencies and lexical content. Thus, my investigation is aimed at the focus words, the age lexemes and the terms in their linguistic contexts, primarily as regards adjective attributes, lexical relations and collocations.</p><p>My conclusion is that the examined expressions occur in different contexts and are used in different ways, but are not always related to age or age differentiation. I have noticed a couple of tendencies; one relates to vagueness when it comes to age and one relates to a semantic division of labour. The focus words are both used as synonyms and as oppositions, and they refer to referents belonging to different age groups. At the same time there is a clear division of labour between them in that variation in many contexts relates more to subject and contextual pattern than to different chronological ages. Ihave also noticed that chronological age is generally used when something is unusual, deviant or when the context has to do with crime, sports, (change of or debut in) a profession, birthday announcements etc.</p> / <p>Den här avhandlingen undersöker hur ålder används språkligt i tidningstext. Utgångspunkten är hur ålder har förändrats. Framförallt är det fokusorden <em>flicka, pojke, man, kvinna, kille, tjej, dam</em> och <em>herre</em> som i relation till ålder undersöks i avhandlingen. Därutöver studeras ålderslexem - olika variationer av de språkliga uttrycken ålder och år och slutligen även ett antal nya begrepp som förekommer i relation till ålder – <em>kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior</em> och det jag kallar för plusgraderingar – t ex 50 +.</p><p>Frågor jag ställer mig har med var och hur ålder förekommer och hur de utvalda fokusorden relateras på olika sätt till ålder och till kön – och slutligen hur detta har förändrats över tid. Jag har studerat tidningskorpusar från tre olika årtal – 1965, 1987 och 2000. Teoretiskt utgår jag från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där ålder ses som någonting som konstrueras och förhandlas i språkanvändningen. Metodologiskt utgår jag från ett korpuslingvistiskt synsätt - stora textkorpusar och kvantitativa språkliga mönster i frekvenser och lexikalt innehåll. Jag studerar alltså fokusorden, ålderslexemen och de nya begreppen i sina språkliga kontexter, och då framförallt adjektivattribut, lexikala relationer och kollokationer.</p><p>Jag kommer fram till att de olika språkliga uttrycken förekommer i olika typer av kontexter och på olika sätt, men att det långt ifrån alltid har med ålder eller med åldersdifferentiering att göra. Två olika tendenser är tydliga som har med åldersvaghet och arbetsfördelning att göra. De olika fokusorden både likställs och differentieras, och de används om referenter i olika ålderskategorier. Samtidigt är det en tydlig arbetsfördelning mellan dem där variationen i många sammanhang har mer med ämnen och innehållsliga mönster att göra, än med olika kronologiska åldrar. Jag har också kunnat konstatera att kronologisk ålder generellt används när någonting är ovanligt eller avvikande utifrån en åldersnorm eller när kontexterna har med idrott, debut eller byte av profession, födelse- och dödsannonser etc.</p>

<p>Denna studie fäster intresset vid de senaste årens ökade uppmärksamhet runt femomenet hedersrelaterat våld. En uppmärksamhet som tagit sig uttryck i exempelvis statliga satsningar och offentlig debatt.</p><p>Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att studera det samtal som förts i den medierade offentligheten, för att däri finna uttryck för idéer och ståndpunkter om hur staten skall reagera på hedersrelaterat våld.</p><p>För att kunna uppnå det övergripande syftet var det nödvändigt att med hjälp av tidigare teori konstruera ett analysinstrument, detta är studiens andra syfte. Analysverktyget som användes i undersökningen bestod av fyra olika socialpolitiska åtgärder för att komma till rätta med hedersvåld: reglering typ 1, reglering typ 2, exit (ingenting alls) och dialog. De socialpolitiska åtgärderna i analysverktyget betraktas som operationaliserade visioner om det multikulturella samhället. Det multikulturella samhällsidealet assimilationism, där det ivras för gemensamma värderingar och där gruppens betydelse tonas ner, ligger bakom den socialpolitiska åtgärden reglering typ 1. Kosmopolitism är det multikulturella ideal vilket åtgärdsformen reglering typ 2 är en yttring av. Här betonas tolerans för skillnader och mänskliga rättigheter, men ovilja inför omständigheter då individer ställs inför gruppers tvång till anpassning och underkastelse. Den multikulturella formen som benämns fragmentiserad pluralism och där gruppgemenskap, respekt för grupprättigheter och gruppers särart är viktiga ståndpunkter, reflekteras i interventionsformen exit (ingenting alls). I den sista varianten av multikulturalism, interaktiv pluralism, påtalas betydelsen av samspel mellan grupper och ömsesidig förståelse av olikheter, interventionsformen som speglar denna form av multikulturalism är dialog.</p><p>Ett ytterligare mindre syfte med licentiatavhandlingen består i att belysa hur socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld lyfts fram i medierna.</p><p>Licentiatavhandlingen är vetenskapsteoretiskt grundad i kritisk realism och teoretiskt är studien förankrad i tankegångar om multikulturalism. Speciellt betydelsefulla är de teoretiska diskussioner där man fokuserar på konflikten mellan jämställdhetsideal och frihetsideal i multikulturella västerländska stater. Följande frågor söker jag svar på: I vilken omfattning återspeglas olika multikulturella idéer, i form av åtgärder eller socialpolitiska interventioner mot dem som utför hedersrelaterat våld, i den medierade offentligheten? Vilken betydelse har faktorer som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt på vilka socialpolitiska interventioner som lyfts fram? Hur ser skillnaden mellan olika aktörer ut vad gäller vilken socialpolitisk åtgärd som lyfts fram och finns det skillnad mellan aktörer i vilken omfattning som de förekommer i tidningsartiklarna? I vilken mån har dikotomin multikulturalism/assimilationism någon bäring och relevans i den svenska debatten om hedersvåld? I vilken grad och på vilket sätt skildras socialtjänsten i debatten om hedersrelaterat våld?</p><p>Empirin består i grunden av 1755 artiklar ur fem av Sveriges största dagstidningar (i några av analyserna har endast vissa delar av detta material används). Tidningsartiklarna har behandlats utifrån den textanalysiska metoden innehållsanalys. Som hjälp har använts ett speciellt datorprogram (QDA Miner) som utvecklats bl.a. för detta ändamål. Vissa delar av analysen har utförts genom manuell kodning medan andra delar har datorn genom instruktioner automatiskt sökt och hämtat specifika ord. Viss enklare deskriptiv statistisk beräkning har skett. Resultaten redovisas i frekvenstabeller och i vissa fall även med exemplifierande citat hämtade från tidningsartiklarna.</p><p>Resultaten i studien visar att: (1) intresset för hedersvåld har ökat de senaste åren och att detta tycks ha sammanfallit med de två hedersmorden på Fadime Sahindal och Pela Atroshi; (2) det går att påvisa fyra olika former av socialpolitiska åtgärder i artikelmaterialet samt att en av dessa, reglering typ 2 (dvs. den kosmopolitiska visionen) tycks ha en särställning genom att vara den mest förekommande, även då man testar mot variabler som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt; (3) dikotomin multikulturalism/ assimilationism stämmer dåligt i de sammanhang där hedersrelaterat våld diskuteras; (4) de socialpolitiska åtgärderna förefaller oftast vara reaktiva; (5) politiker och debattörer utgör aktörer som man oftast finner bakom uttalanden om socialpolitiska åtgärder; och slutligen (6) socialtjänsten nämns i ringa grad i förhållande till andra myndigheter samt framställs i tämligen negativ dager.</p><p>En central implikation av studiens resultat är att resta krav på statliga ingripanden mot dem som utövar hedersvåld inte nödvändigtvis innebär en assimilationistisk ståndpunkt. Den springande punkten är hur ”kraven på ingripanden” motiveras. Ur en assimilationistisk ståndpunkt ämnas statliga åtgärder mynna ut i en delad ”livsstil”, medan det utifrån en kosmopolitisk ståndpunkt snarare handlar om att åtgärderna skall säkerställa efterlevnad av lagar och mänskliga rättigheter. Det gäller således att inte förväxla dessa två på ytan lika men ändå i grunden olika ställningstaganden.</p> / <p>This study focuses its interest on recent years’ increased attention, in Sweden, to the phenomenon of honour violence. The attention has taken the shape of, for example, government actions and public debate.</p><p>The overall purpose of this dissertation is to study the discourses that have been held in the public sphere and therein find expressions of ideas and positions regarding how the state should react to honour violence. To achieve the overall objective, it was necessary to use previous theories to construct an analytical tool. The analytical tool consists of four different sociopolitical measures used to handle honour violence: regulation type 1, regulation type 2, exit (nothing) and dialogue. In the analysis tool, the various types of intervention are regarded as operational visions of the multicultural society. The multicultural ideal assimilation, which eagerly supports common values and where the group’s importance is toned down, is behind the sociopolitical action regulation type 1. Cosmopolitanism is the multicultural ideal of which regulation type 2 is a manifestation. It stresses tolerance for differences and human rights, but is reluctant to accept circumstances in which individuals are forced to submit to group pressure. For fragmented pluralism, group solidarity and respect for the rights of the group are important and this view is reflected in the intervention exit (nothing). The final version of multiculturalism, interactive pluralism, calls attention to the importance of interaction between groups and mutual understanding of differences. The intervention which mirrors this form of multiculturalism is a dialogue.</p><p>A further objective of this study is to highlight how social work with honour violence is presented in the media.</p><p>The dissertation has its epistemological basis in the critical realism and theoretically the study is rooted in ideas about multiculturalism. Especially important have been the theoretical discussions focused on the conflict between equality and liberty in multicultural western states. Among other things I have searched for answers to the following questions: To what extent are the different multicultural ideas reflected as action or social policy interventions against perpetrators of honour violence, in the mediated public sphere? Does the dichotomy multiculturalism/assimilation have any bearing and relevance in the Swedish debate on honour violence or are there second positions behind the binary split? To what extent and by what means are the social services described in the debate on honour violence?</p><p>The empirical material basically consists of 1755 articles taken from five of Sweden's largest daily newspapers (in some of the analyses, only certain parts of this material are used). The news articles have been treated on the basis of a content analytical method. To help, a special computer program (QDA Miner), developed among other things for this purpose, has been used. Some parts of the analysis have been carried out by manual coding while other parts are made by computer automated searching and downloading of specific words. Some simple descriptive statistical calculations have been made. The results are reported in frequency tables and, in some cases, with illustrative quotations from the newspaper articles.</p><p>The results of the study show that: (1) there has been an increasing interest in honour violence the last few years and this seems to coincide with the two honour killings of Fadime Sahindal and Pela Atroshi, (2) it is possible to detect four different forms of social action, and one of them, regulation type 2 (that is the cosmopolitan vision), seems to have a special status in that it is most common, (3) dichotomy multiculturalism/assimilation hardly corresponds to the context in which the honour violence is discussed (4) the social policy measures most often seem to be reactive, (5) agents behind the statements on social policy are most often politicians and commentators, and finally, (6) social services, in relation to other authorities, are mentioned rarely and presented in a fairly negative way.</p><p>A key implication of the study results is that when people called for government action against those who practice honour violence, this does not necessarily mean they have an assimilationistic view. The key question is how “demand for intervention” is justified. From an assimilationistic standpoint, governmental actions should lead to a single "lifestyle," while they from a cosmopolitan viewpoint should rather ensure compliance with laws and human rights. It is therefore important not to confuse these two perspectives.</p>

This essay has, through the use of a comparative and qualitative method, set out to compare two Swedish newspapers; Svenska Dagbladet (SvD) and Dagens Nyheter (DN) and to discover if there were any significant differences between the way they reported on the assassination of Arch-duke Frans Ferdinand in Sarajevo in 1914 as well as the subsequent July crisis and the start of World War I. It looks at what may have caused these differences as well as if the papers took a stance for or against any of the belligerent countries. The results of this study show that while there are minor differences, mostly in the editorial parts of the paper and the choice of smaller stories, most of the reporting tends to be very similar and contains the same major stories and events. The papers also both tend to view Serbia negatively and Germany and England positively. The few differences in opinion appears to be the cause of the paper’s different political positions and this is mostly expressed in the editorial section.

Syftet med studien är att generera förståelse för hur verkligheten konstrueras genom skriftliga politiska debattartiklar. Diskursen som undersöks i studien är de gränskontroller som Sveriges regering införde den 18 december 2015. I studien undersöks vilka typer av argument som används och hur de bidrar till konstruktionen av problemet samt hur diskursen förändras över tid. Studien har avgränsats till svenska nyhetstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den studerade perioden är halvårsperioden kring beslutsdatumet för gränskontroller. Studien är kvalitativ och har utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Den metodologiska och teoretiska ansatsen är diskursanalys. Studiens resultat genererade tre typer av diskurser: pragmatiska och humanistiska argument, välfärd kontra öppenhet samt ad hominem-argument och fokus på ansvar. Diskursens förändring över tid delades in i tre perioder: från att svenska gränskontroller var avlägset, till fokus på terrorattentaten i Paris, till fokus på svenska gränskontroller.

This study has analysed how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet are using rhetorical instruments in their Facebook posts. To examine this, 50 posts from each newspaper has been chosen based on the number of interactions. The posts were divided into three parts: text, image and headline and have been analysed separately. Initially the images were analysed semiotics to make it possible to analyse all three parts by the neo-classical analysis model. This has been investigated for the reason to find out if the convergence has had an impact on the language Swedish newspapers are using on Facebook. This study has four issues: how is the rhetorical appeals used in the Facebook posts? How is the stylistic devices used in the Facebook posts? What rhetorical patterns are possible to identify by the analysed material? And how can these patterns be interpreted in the context of convergence theory? This study is based on theories about rhetoric, semiotic and convergence. The results of the study show that the convergence has contributed to how Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet have adapted the language to the changed media landscape on the internet that is increasingly based on emotions. Using emotions, the newspapers can make the audience interact. / Denna uppsats har undersökt hur dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för sig retoriskt på sina Facebook-sidor. För att ta reda på detta har 50 inlägg från respektive tidning valts ut utifrån antalet interaktioner. Inläggen har delats upp i tre delar: inläggstext, bild och rubrik och dessa har analyserats var för sig. Till en början analyserades bilderna semiotiskt för att sedan analysera de tre delarna retoriskt enligt den neo-klassiska analysmodellen. Detta har undersökts för att ta reda på om och hur konvergensen påverkar hur traditionella medier för sig språkligt på Facebook. Undersökningen har fyra frågeställningar: hur används retoriska argumentationsmedel i Facebook-inläggen? Hur används retoriska stilfigurer i Facebook-inläggen? Vilka retoriska mönster kan urskiljas i det analyserade materialet? Samt hur kan dessa mönster tolkas i samband med konvergensteorin? Denna undersökning utgår från teorier om retorik, semiotik och konvergens. Resultatet visar att konvergensen har bidragit till hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har anpassat språket efter det förändrade medielandskapet på internet som i allt större utsträckning blir alltmer känslobaserat. Genom att tidningarna på olika sätt uttrycker sig känslomässigt lockar det till att publiken interagerar med innehållet.

När Svenska Akademien år 2016 tilldelade Bob Dylan nobelpriset i litteratur väcktes en enorm debatt i svenska tidningar rörande frågan ifall priset kan tilldelas en musiker och ifall låttexten går att betrakta som litteratur. I denna uppsats undersöks vilka argumenten i debatten var för och emot låttexten som litteratur. Utöver detta analyseras även vilka litteraturideal debattörerna baserade sina argument på. Materialet för studien är artiklar ur svenska tidningar publicerade år 2016-2018 och debatten analyseras med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus fältteori för att påvisa hur det litterära fältets aktörer reagerade på Akademiens val av Dylan och en textform utanför det konventionella litteraturbegreppet. Studiens resultat visar att det i debatten förekom åtta argument för eller emot att Bob Dylans låttexter är litteratur. De till priset negativt inställda kritikerna menade att hindren för låttexten att vara litteratur är dess beroende av sin ljudande form, dess stora popularitet och publikframgång, den separata marknaden och de säregna marknadsförutsättningarna för låttexter gentemot den konventionella litteraturen. De positiva kritikerna menade istället att låttexten är litteratur på grund av likheten med antikens och romantikens lyrik och poesi, intertextualiteten och likheten med modernismen, dess estetiska kvalitéer och rim, samt dess emancipatoriska innehåll. Utöver detta påvisar undersökningen att Svenska Akademiens val av Bob Dylan tolkades av tidningarnas kulturskribenter som att institutionen försökte bredda litteraturbegreppet till att även innefatta låttexter.  För att försvara det litterära fältets autonomi användes strategier av de positiva kritikerna som att försöka förknippa Dylan med litterärt kapital och låttexterna med konsekrerade verk ur den västerländska kanon. De negativa kritikerna anklagade Svenska Akademiens val för att vara för kommersiellt samt hänvisade till värnandet om det skrivna ordet och den smala kulturen. Avslutningsvis ges låttexter och det litteratursamhälle som omgärdar dem som förslag på forskningsobjekt för framtida litteratursociologisk forskning.

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en värdefull funktion för fri åsiktsbildning i en väl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar på hur debattsidan förändrats under de senaste 25 åren med utgångspunkt i kön (vem får oftast komma till tals på debattsidan, kvinnor eller män? – och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare). Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helåret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjälp av konstruerade veckor har sju dagar per år slumpmässigt valts ut. Resultaten visar att av våra författare (n = 498) är 75,3 procent av de undersökta författarna män, och 24,7 procent är kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män minskar. Politiker är den största yrkesgruppen, och andelen politiker ökar ytterligare. Forskarna har legat på en relativt jämn nivå medan företagen publiceras på DN Debatt i allt högre grad. / The daily discussion feature ”DN Debatt” within the Swedish newspaper Dagens Nyheter has been one of the country’s most influencial opinion formers since the 1980’s. With the starting point in theories within media and communication, we hade studied this important institution with focus on how the gender distribution and the authors’ professional roles – for example politicians, researchers and journalists – have changed over the last 25 years. The results show that of our total population of authors (n = 498), 75,3 percent are men and 24,7 percent are women. The difference between men and women is decreasing. The professional roles that dominate our study are politicians, followed by researchers, journalists, CEOs and other representatives from companies, authorities and organizations. The ”common man” without some kind of established professional role is not published on DN Debatt.

The aim of this study was to examine the representation over time of the Swedish social service in the national daily press. More specifically, its aim was to compare the years 1997, 2007 and 2017 and examine any differences and patterns in the reporting due to social changes in society. As this study was based on quantitative content analysis, all articles published in four of the largest national papers during those years, containing the word ”socialtjänsten” [the social service] were read. A code schedule with six themes were made to be used when reading the articles. The themes were: 1) Name of the newspaper. 2) Year of publication. 3) Character of article; news or editorial. 4) Field of social service; e.g. ’child welfare’. 5) Level of analysis; micro, meso or macro. 6) Rating of the social service; positive, negative or neutral. The analysis was based on three media theories; agenda setting, news valuation and framing. As a conclusion the valuation of the social service seems to be pretty much the same over the years; almost two of five articles has a negative valuation of the social service and three of five articles has a neutral valuation of the social service. In relation to that approximately two of one hundred articles has a positive valuation of the social service. Editorial material tends to valuate the social service more negative than news material. The level of analysis seems to have changed to fewer articles on a micro-level in 2017 than in 1997. The five most common fields associated with the social service are youth criminality, child welfare, social service as an organisation, economic aid and migration.

The purpose of this essay is to examine how and what two Swedish newspapers wrote about the Molotov-Ribbentrop pact and the initial invasion of Poland during the Second World War. Additionally this works also seeks to find any major differences between the two newspaper coverage of the events studied. To achieve this goal a qualitative and comparative method was applied to the source material, which consist of the newspapers Nya WermlandsTidningen (NWT) and Dagens Nyheter (DN) during the period from August 23 to the eight of September. The theory which was applied is a variant of critical discourse analysis. The results of the essay can be summarized as follows: Both NWT and DN provided and adequate coverage of the events, although they often reported on the same events and with the same sources they used different headlines and sometimes reached different conclusions. In regards to the comparative study this reveals that largely they reported on minor differences and that most of the major stories are similar.