Titel: Ledarskap i den kreativa processen: En studie om dataspelsföretag Problem: I dagsläget finns det brister på studier som fokuserar på olika ledarskapsperspektivs påverkan på kreativitet inom arbetsgrupper. Hur ledarskap formas och ledarskapets roll i den kreativa processen saknas det information om, speciellt inom kreativt intensiva industrier. Stor del av tidigare forskning fokuserar på länder som USA och Japan, men inte Sverige. Dataspelsindustrin är en snabbföränderlig industri, därmed finns det flera utmaningar och affärsmöjligheter som organisationer möjligtvis saknar kunskap om. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur ledarskapet ser ut i den kreativa processen i dataspelsföretag. Samtidigt vill vi bidra med kunskap och förståelse om ledarskapets inflytande på den kreativa processen. Metod: Undersökningen utgick från samhällsvetenskapligt tolkningsperspektiv med en kvalitativ forskningsstrategi.  Fenomenologisk ansats har använts för att fånga intervjupersonernas upplevelser av ledarskapet i den kreativa processen i dataspelsindustrin med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen var abduktiv då forskarna pendlade konstant mellan data och kända teorier vid sökandet efter de mest sannolika förklaringarna. Vid bearbetning av data användes en fenomenografisk dataanalysmodell. Slutsats: Olika ledarskapsperspektiv fungerar olika under olika omständigheter. Enligt den teoretiska referensramen utesluter inte en ledarskapsteori nödvändigtvis en annan utan aspekter av olika ledarskapsteorier går att kombinera. Eftersom att det finns många olika typer av dataspelsföretag är det viktigt att förstå den egna organisationen och vara öppen för att plocka aspekter från olika ledarskapsteorier och skräddarsy ett ledarskapsperspektiv som passar organisationens kontext. / Title: Leadership in the creative process: A study about small computer game companies. Problem: Currently there is a lack of studies that focus on different leadership perspectives effect on creativity within groups. There is a lack of information about how leadership shapes and the leadership’s role in the creative process, especially in creative intensive industries. A big part of previous research focuses on countries like USA and Japan, but not Sweden. The computer game industry is a fast changing industry, therefore there are many challenges and business opportunities that organizations might lack knowledge about. Purpose: The purpose of this essay is to gain an understanding for what leadership in the creative process in small computer game companies look like. At the same time we want contribute knowledge and understanding about the leadership's influence on the creative process. Method: The study is based on a interpretive social science perspective with a qualitative research strategy. A phenomenological approach has been used to capture the respondent's’ experience of leadership in the creative process in the computer game industry with the help of semi structured interviews. The research approach was abductive due to the researchers constantly going between data and known theories when searching after the most probable explanations. During processing of data a phenomenographic data analysis model was used. Conclusion: Different leadership perspectives work differently under different circumstances. According to the theoretical framework leadership theories does not necessarily exclude one from another, rather aspects from different leadership theories are combinable. Since there are many kinds of computer game companies it is imperative to understand one’s own organization and to be open to pick aspects from different leadership theories to tailor a leadership perspective that fits the organization's context.

Bemanningsbranschen är en växande bransch som präglas av en speciell trepartsrelation mellan konsultchef, kund och konsult. Inom denna trepartsrelation formas ett samledarskap mellan konsultchef och kund som tillsammans har ett delat ansvar över en eller flera konsulter. Syftet med denna studie är att förklara samledarskapet inom bemanningsbranschen i Jönköping. Vidare syftar studien till att undersöka samledarskapets konsekvenser i förhållande till relationen mellan kund och konsult. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som utgår från en induktiv ansats. Studiens datainsamling grundas i semistrukturerade intervjuer med konsultchefer som arbetar på bemanningsföretag i Jönköping. Bidraget är således intressant eftersom den skildrar konsultchefers personliga erfarenheter. Genom studien har det identifierats teman och förhållningssätt som är nödvändiga för ett fungerande samledarskap. Identifierade teman har genererats genom tematisering i form av kodningsarbete där återkommande begrepp och uppfattningar har kategoriserats för att slutligen presentera ett sammanfattat resultat. De teman som diskuteras är samledarskapet mellan konsultchef och kund, anpassad stöttning, anpassning till kund, situationsanpassat ledarskap, situationsanpassad kommunikation samt kommunicerade förväntningar. Även konsekvenserna av samledarskapet i förhållande till relationen mellan kund och konsult diskuteras genom situationsanpassad ansvarsfördelning, förtroende i förhållande till relationen med kund samt engagemang i förhållande till relationen med konsult. Sammanfattningsvis mynnar det ut i att konsultchefers samledarskap präglas av situationsanpassning och kundens dikterande villkor i relationen. Konsekvenserna av samledarskapet i förhållande till relationen mellan kund och konsult blir förtroende i förhållande till kund och engagemang i förhållande till konsult. / The staffing industry is a growing line of business characterized by a special trilateral relationship between the consultant manager, the client and consultant. Within this trilateral relationship a co-leadership is formed between the consultant manager and the client whom exercise a shared responsibility for one or several consultants. The purpose of this study is to explain the co-leadership in the staffing industry in Jönköping. Furthermore, this study aims to examine the consequences of co-leadership in terms of the relationship to the client and consultant. The thesis is based on a qualitative case study based on an inductive approach. The data collection of the study is built on the form of semi-structured interviews with consultant managers working in the staffing industry in Jönköping. Thus, the contribution is interesting since it portrays consultant managers personal experiences. The study has identified themes that are necessary for a functioning co-leadership. Themes have been generated through thematization in form of coding work where recurrent concepts and perceptions have been categorized to finally present a summarized result. Topics discussed include co-leadership between the consultant manager and the client, customized support, customization for the client, situation-based leadership, situational communication as well as communicated expectations. The consequences of co-leadership in terms of the relationship between the customer and consultant are also discussed through situation-based division of responsibilities, trust in the relationship with the client as well as commitment in relationship with the consultant. In summary, consultant managers co-leadership is characterized by situation adaptation and the client's dictating conditions in the relationship. The consequences of co-leadership are trust in relation to the client and commitment in relation to the consultant.

Det blir allt mer vanligt med delat ledarskap inom vården. Det finns en del forskning om chefers upplevelser av delat ledarskap, men inte så mycket från medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ha två chefer med delat ledarskap. Metoden som användes var kvalitativ metod med induktiv ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sex informanter från två olika sjukhus i Sverige. Det insamlade materialet transkriberades, analyserades och kategoriserades genom innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet visade att medarbetare hade en positiv syn på att ha två chefer med delat ledarskap. De upplevde att dem fick stöttning i det dagliga arbetet, att cheferna arbetade som ett team, att chefernas erfarenheter och bakgrunder gynnade medarbetarna samt att det fanns en hög tillgänglighet på avdelningen. Några svårigheter som identifierades var ansvarsfördelningen mellan cheferna samt att kommunikationen mellan cheferna gjorde att saker ibland föll mellan stolarna. Utifrån resultatet anser författarna att det behövs vidare forskning för att belysa chefernas upplevelse av kommunikation och ansvarsfördelning inom delat ledarskap samt mer forskning kring hur medarbetarna gynnas av ett delat ledarskap.

An organization’s culture is constantly changing as the organization goes through new challenges and growth. The evolution of the culture will occur naturally, however, it can also be managed and steered in the direction desired by the leaders in the organization. When managing culture change, the leadership is essential for the changes to be established and embedded in the organization. This leadership can take many forms and constellations, and finding a suitable one can be essential. This thesis is an inductive case study aiming to investigate what benefits a shared leadership constellation can entail for the leaders in the organization, what the attitudes towards the constellation are, and how the culture better can be managed by changing to said constellation. The case study is conducted at a manufacturing company in Enköping which has recently expanded its operations significantly. Through this, the culture has not kept up with the changes in the organizations, leading to a vaguely defined culture and plenty of subcultures. The results are found from combining organizational culture theory and leadership theory focusing on shared leadership. The findings suggest that there is potential for the implementation of a shared leadership constellation to both be beneficial for the group of managers and the culture change work that is to be implemented. / En organisations kultur förändras ständigt när organisationen går igenom tillväxt och nya utmaningar. Utvecklingen av kulturen kan ske naturligt, men den kan också hanteras och styras i den riktning som anges av ledarna i organisationen. När man hanterar kulturförändringar är ledarskapet essentiellt för att förändringarna ska etableras och förankras i organisationen som avsett. Detta ledarskap kan anta många olika former och konstellationer, och att hitta rätt form kan vara väsentligt för att den avsedda kulturen ska uppnås. Det här examensarbetet är en induktiv fallstudie som syftar till att undersöka vilka fördelar en delad ledarskapskonstellation kan innebära för ledarna i organisationen, hur attityden mot konstellationen är och hur kulturen bättre kan hanteras genom att byta till denna konstellation. Fallstudien är gjord på ett tillverkande företag i Enköping som nyligen utökat sin verksamhet avsevärt. Genom detta har kulturen inte skalats upp i takt med förändringarna i organisationen, vilket lett till en vagt definierad kultur och ett flertal subkulturer. Resultaten har uppnåtts genom att kombinera organisationskulturteori och ledarskapsteori med fokus på delat ledarskap. Resultaten tyder på att det finns potential för implementeringen av en delad ledarskapskonstellation att både vara till nytta för chefsgruppen, såväl som det kulturförändringsarbete som ska genomföras.

Att vara chef idag inom vård och omsorg kan innebära höga krav på prestation i verksamhetens olika delar så som ekonomi i balans och goda arbetsförhållanden för att ha nöjda medarbetare. Chefer har därför många gånger en arbetssituation där krav och resurser är i obalans, stress och svårigheter att prestera enligt behov är ett problem. Det visar sig också i studier att chefer saknar socialt stöd och handledning i sin chefsroll och beskriver även ett bristfälligt administrativt stöd. Ett sätt för chefer att få en mer hållbar arbetssituation kan därför vara att dela på uppgifterna med en annan chefskollega, på så sätt blir arbetsbördan mindre tung och upplevelsen av ensamhet minskar. Det är dock viktigt att samarbetet mellan cheferna fungerar och att det finns en bra balans mellan egenskaper och kemi. Studiens syfte är att jämföra skillnader avseende upplevelser av stress och ensamhet hos chefer i enskilt och i delat ledarskap inom äldreomsorg. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Avseende upplevelsen av ensamhet fanns en signifikant skillnad mellan de chefer som är verksamma inom delat respektive enskilt ledarskap. Upplevelsen av ensamhet var mindre hos chefer i delat ledarskap. Däremot fanns det inte någon signifikant skillnad i upplevelse av stress mellan chefer i enskilt och i delat ledarskap. Det fanns dock en hög grad av stress i båda grupperna vilket skulle kunna indikera att det är chefsrollen och stress som hänger ihop och därmed att det inte minskar stressnivån att dela chefsrollen med en annan chefskollega.

Aim: The overall aim of this thesis is to follow up, describe and generate a tentative theory on ongoing processes of change in health care. This will be done at a macro level, through the study of hospital mergers as well as a micro level through studies of shared leadership. Method: ”Hospital Mergers” is based on a qualitative approach; Grounded Theory, with interviews of health professionals (I, II). ”Shared leadership” considered a change of the leadership model with interviews (III-IV) and questionnaires (V) as methods for data collection. Health professionals’ conceptions of leadership were described by a phenomenographical approach (III). In addition, two nurse managers’ experiences of working together as equal partners within a shared leadership model have also been presented by Grounded Theory (IV). In the last paper (V), a quantitative method has been used by means of a questionnaire. Some of these questions are included in the QPSNordic focusing on health professionals’ approach to work, leadership and shared leadership. Results: Participation and balancing involvement in a change process was emphasised by the health professionals. Leadership was highlighted as an important factor for healthcare organisations in change. Nurse leadership was seen as an ideal image by the health professionals and emphasised the importance for being present and available in order to provide support and feedback to improve practice. Supportive ”two-getherness” in a shared leadership are described as a relationship based on trust and confidence. Shared leadership made it possible to share responsibilities and tasks, which gave nurse managers a good working environment. Health professionals believe that shared leadership contributes to increased availability of committed nurse managers in day-to-day work. Conclusion: Two empirical models; committed leadership and supporting ”two-getherness” were developed. Committed leadership is built on participation through support in a caring culture. Supporting ”two-getherness” uses concepts such as common value and confident relationship. Moreover, the theory of Caritative Leadership was further developed from another perspective which is that of the relationship between managers. This relationship is known as supporting ”two-getherness”. / Syfte: Avhandlingen syftar till att följa upp, beskriva samt generera tentativ teori om pågående förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården på såväl makronivå genom studier av sjukhusfusioner som mikronivå genom studier av delat ledarskap. Metod: ”Sjukhusfusioner” beskriver två genomförda sjukhussammanslagningar utifrån en kvalitativ ansats, Grounded Theory med intervjuer av vårdpersonal (I, II). ”Delat ledarskap” utgår från en förändrad ledarskapsmodell på en intensivvårdsavdelning med intervjuer (III-IV) samt frågeformulär (V) som datainsamlingsmetod. Vårdpersonalens uppfattningar av ledarskap redovisas genom en fenomenografisk ansats (III). Vidare beskrivs två avdelningschefers upplevelser av att ha arbetat i ett delat ledarskap genom Grounded Theory (IV). I den sista delstudien (V) används en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär. En del av dessa frågor ingår i instrumentet QPSNordic som belyser vårdpersonalens åsikter om arbete, ledarskap och delat ledarskap. Resultat: Vårdpersonalen uttryckte behov av delaktighet och balans mellan olika behov och krav i ett förändringsarbete. Ledarskapets betydelse lyftes fram som en framgångsfaktor för att utveckla hälso- och sjukvårdsorganisationer i förändring. Vårdpersonalens idealbild av sjuksköterskans ledarskap utgjordes av en chef som var närvarande och tillgänglig i den dagliga verksamheten. Begreppet stödjande tvåsamhet lyftes fram som kärnan i delat ledarskap. Stödjande tvåsamhet, en tillitsfull relation mellan avdelningscheferna, bidrog till en god arbetsmiljö då ansvar och befogenheter delades av aktuellt ledarpar. Vårdpersonalen hade en positiv syn på sitt arbete och ledarskapet. De ansåg att det delade ledarskapet ökade avdelningschefernas möjligheter att vara engagerade och tillgängliga i det dagliga arbetet. Konklusion: Resultatet har bildat underlag för två empiriskt grundade modeller; engagerat ledarskap och stödjande tvåsamhet. Engagerat ledarskap utgår från begreppen delaktighet och stöd i en vårdande kultur. Stödjande tvåsamhet bygger på en gemensam värdegrund och olikheter i kompetens hos ledarparet som ligger till grund för utveckling av en tillitsfull relation. Vidare har teorin om det caritativa ledarskapet vidareutvecklats genom begreppet stödjande tvåsamhet som belyser relationen chef till chef i en vårdande kultur.

Syfte: Avhandlingen syftar till att följa upp, beskriva samt generera tentativ teori om pågående förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården på såväl makronivå genom studier av sjukhusfusioner som mikronivå genom studier av delat ledarskap. Metod: ”Sjukhusfusioner” beskriver två genomförda sjukhussammanslagningar utifrån en kvalitativ ansats, Grounded Theory med intervjuer av vårdpersonal (I, II). ”Delat ledarskap” utgår från en förändrad ledarskapsmodell på en intensivvårdsavdelning med intervjuer (III-IV) samt frågeformulär (V) som datainsamlingsmetod. Vårdpersonalens uppfattningar av ledarskap redovisas genom en fenomenografisk ansats (III). Vidare beskrivs två avdelningschefers upplevelser av att ha arbetat i ett delat ledarskap genom Grounded Theory (IV). I den sista delstudien (V) används en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär. En del av dessa frågor ingår i instrumentet QPSNordic som belyser vårdpersonalens åsikter om arbete, ledarskap och delat ledarskap. Resultat: Vårdpersonalen uttryckte behov av delaktighet och balans mellan olika behov och krav i ett förändringsarbete. Ledarskapets betydelse lyftes fram som en framgångsfaktor för att utveckla hälso- och sjukvårdsorganisationer i förändring. Vårdpersonalens idealbild av sjuksköterskans ledarskap utgjordes av en chef som var närvarande och tillgänglig i den dagliga verksamheten. Begreppet stödjande tvåsamhet lyftes fram som kärnan i delat ledarskap. Stödjande tvåsamhet, en tillitsfull relation mellan avdelningscheferna, bidrog till en god arbetsmiljö då ansvar och befogenheter delades av aktuellt ledarpar. Vårdpersonalen hade en positiv syn på sitt arbete och ledarskapet. De ansåg att det delade ledarskapet ökade avdelningschefernas möjligheter att vara engagerade och tillgängliga i det dagliga arbetet. Konklusion: Resultatet har bildat underlag för två empiriskt grundade modeller; engagerat ledarskap och stödjande tvåsamhet. Engagerat ledarskap utgår från begreppen delaktighet och stöd i en vårdande kultur. Stödjande tvåsamhet bygger på en gemensam värdegrund och olikheter i kompetens hos ledarparet som ligger till grund för utveckling av en tillitsfull relation. Vidare har teorin om det caritativa ledarskapet vidareutvecklats genom begreppet stödjande tvåsamhet som belyser relationen chef till chef i en vårdande kultur. / Aim: The overall aim of this thesis is to follow up, describe and generate a tentative theory on ongoing processes of change in health care. This will be done at a macro level, through the study of hospital mergers as well as a micro level through studies of shared leadership. Method: ”Hospital Mergers” is based on a qualitative approach; Grounded Theory, with interviews of health professionals (I, II). ”Shared leadership” considered a change of the leadership model with interviews (III-IV) and questionnaires (V) as methods for data collection. Health professionals’ conceptions of leadership were described by a phenomenographical approach (III). In addition, two nurse managers’ experiences of working together as equal partners within a shared leadership model have also been presented by Grounded Theory (IV). In the last paper (V), a quantitative method has been used by means of a questionnaire. Some of these questions are included in the QPSNordic focusing on health professionals’ approach to work, leadership and shared leadership. Results: Participation and balancing involvement in a change process was emphasised by the health professionals. Leadership was highlighted as an important factor for healthcare organisations in change. Nurse leadership was seen as an ideal image by the health professionals and emphasised the importance for being present and available in order to provide support and feedback to improve practice. Supportive ”two-getherness” in a shared leadership are described as a relationship based on trust and confidence. Shared leadership made it possible to share responsibilities and tasks, which gave nurse managers a good working environment. Health professionals believe that shared leadership contributes to increased availability of committed nurse managers in day-to-day work. Conclusion: Two empirical models; committed leadership and supporting ”two-getherness” were developed. Committed leadership is built on participation through support in a caring culture. Supporting ”two-getherness” uses concepts such as common value and confident relationship. Moreover, the theory of Caritative Leadership was further developed from another perspective which is that of the relationship between managers. This relationship is known as supporting ”two-getherness”.

Att vara ledare inom den offentliga sektorn vid en mottagning på ett akutsjukhus mitt under en rådande pandemi skapar svårigheter. Då arbetet måste fortsätta fungera som vanligt i organisationen, trots den stora globala spridningen av Covid-19-viruset. I fokus ligger mottagningens två enhetschefer och deras arbete att leda sin arbetsgrupp för en trygg och säker arbetsplats som också ska vara patientsäkert. Störst fokus i uppsatsen ligger på hur enhetscheferna och medarbetarna arbetade under våren år 2020. Uppsatsen utgår från genomförda intervjuer två enhetscheferna och deras syn på hur det har varit att leda sin arbetsgrupp under en pandemi. Det har även gjorts en enkätundersökning, som syftade till att integrera medarbetarnas syner på ledarskapet då bredden av tillfrågade bidrar till en intressant aspekt i uppsatsen. Studiens syfte är att få en förståelse kring om ledarskapet förändras under en kris och hur ledarna tillsammans med medarbetarna tar sig an en sådan uppgift. Studien är baserad på kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Resultatet av studien visar att enhetscheferna ansåg att kommunikationen var den största svårigheten och förändringen på mottagningen. Genom att alltid ha öppna kontorsdörrar ville de visa sina medarbetare att de var välkomna in, exempelvis om de kände sig oroliga eller hade ett ämne att diskutera. Enhetschefernas tanke med detta var att de bidrar till en gemenskap då alla fysiska möten varit inställda och mycket social kontakt fått stå tillbaka under pandemin. Detta på grund av de restriktioner som funnits angående hur många personer som får samlas i grupp. / Being a leader in the public sector at a ward in an emergency hospital in the midst of a prevailing pandemic creates difficulties. The work must continue to function as usual in the organization, despite the large global spread of the Covid-19 virus. The focus is on the ward's two unit managers and their work to lead their working group for a safe and secure workplace that must also be patient-safe. The biggest focus in the essay is on how the unit managers and employees worked during the spring of 2020. The essay is based on conducted interviews with the two unit managers and their views on what it has been like to lead their working group during a pandemic. A survey was also conducted, which aimed to integrate employees' views on leadership as the width contributes to an interesting aspect of the essay. The purpose of the study is to gain an understanding of whether leadership changes during a crisis and how leaders, together with employees, take on such a task. The study is based on qualitative and quantitative research methods. The results of the study show that the unit managers considered that communication was the biggest difficulty and change in the ward. By always having open office doors, they wanted to show their employees that they were welcome, for example if they felt worried or had a topic to discuss. The unit managers' idea with this was that they contribute to a community when all physical meetings have been canceled and a lot of social contact has been left behind during the pandemic. This is due to the restrictions that have existed regarding how many people can gather in a group.

In rapidly changing environments organization and management theories have to consider more flexible approaches to match the demands (1) (2). Agile methods attempt to enable flexible efficient ways of working in team structures (1). In this thesis we empirically study a model from a constructivist approach in an attempt to contribute to knowledge on the eternal problem of people working efficiently in the structure of teams. Social processes are argued to have a major impact on the general application of agile methods (3). However, the practitioners of agile methods tend to focus more on the physical and technical infrastructure as enablers of successful teamwork rather than the social processes of team development (4). Hence, without knowing how the social processes of a team affects the usage of agile methods for team development, an organization is at risk of becoming less efficient over time without realizing why (5) (6).Therefore it is essential to study how an agile method for team development affects and influences the social processes within a team in order to understand how it can be used for efficient teamwork. The purpose of this thesis was to study how an agile method for team development can aid a software development team to improve their way of working. We empirically tested a team-level workshop-based agile method for team development, SHC, in a case study at the Swedish Police Authority IT Department. This included 14 focus group sessions with seven development teams. We posed the following main research question to fulfill the purpose of the study: how can the use of an agile method for team development help software development teams improve theirway of working? We conclude that there are several ways in which an agile method for team development can help teams improve their way of working, and that these depend on the unique social processes within each team. The purpose of the study was fulfilled by the findings of how an agile method can serve teams in different stages of team development by fulfilling different purposes, how it can assist a team in taking action, as well as the potential it has to enable Shared Leadership. / I snabbt föränderliga miljöer måste organisations-och management-teorier ta hänsyn till mer flexibla angreppssätt för att möta kraven (1) (2). Agila metoder har som mål att möjliggöra flexibla och effektiva arbetssätt i teamstrukturer (1). I denna uppsats studerar vi empiriskt en modell ur ett konstruktivistiskt perspektiv i ett försök att bidra till kunskapen om det eviga problemet i att arbeta effektivt i teamstrukturer. Sociala processer anses ha en stor påverkan på den generella appliceringen av agila metoder (3). Utövare av agila metoder tenderar dock att fokusera mer på den fysiska och tekniska infrastrukturen som mögliggörare för effektivt teamwork snarare än de sociala processerna kring teamutveckling (4). Om en organisation alltså inte vet hur de sociala processerna hos ett team påverkar användandet av en agil metod så riskerar organisationen att bli mindre effektiv över tid utan att inse varför (5) (6). Därför är det essentiellt att studera hur en agil metod för teamutveckling påverkar och influerar de sociala processerna inom ett team, för att förstå hur metoden kan användas  för effektivt teamarbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur en agil metod för teamutveckling kan hjälpa ett mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt. Empiriskt testade vi en workshop-baserad agil metod på team-nivå, SHC, i en fallstudie på Polismyndighetens IT-avdelning. Denna inkluderade 14 fokusgruppsessioner med 7 olika utvecklingsteam. Vi ställde följande huvudsakliga forskningsfråga: hur kan användandet av en agil metod för teamutveckling hjälpa mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt? Vi nådde slutsatsen att det finns flera sätt som en agil metod för teamutveckling kan hjälpa team att förbättra sitt arbetssätt, och att dessa sätt beror på de unika sociala processerna inom teamet. Syftet med studien uppfylldes av slutsatserna kring hur en agil metod kan stödja team i olika stadier av teamutveckling genom att fylla olika syften, hur en agil metod kan stödja ett team i att agera, samt potentialen metoden har i att möjliggöra delat ledarskap.