• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 57
  • 2
  • Tagged with
  • 59
  • 59
  • 21
  • 20
  • 13
  • 13
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

”Så länge politiker och journalister säger ”dagis” kan inte vår status höjas” : En intervjustudie med rektorer i förskolan om professionens förändrade yrkestitel

Hultman, Therése January 2021 (has links)
Syftet med aktuell studie är att undersöka vad den ändrade titeln från förskolechef tillrektor kan innebäraför yrkesuppdraget. I studien undersökshur yrkesuppdragethar definierats i läroplaner och styrdokument genom åren för att få en fördjupad förståelse för hur yrkesuppdragethar skrivits fram.Utgångspunkthar tagitsi den teoretiska ansatsen avFoucaults perspektiv på makt.I denkvalitativastudien harsju rektorer i förskolanintervjuats. Intervjuerna visar att förutsättningarna för uppdraget ser väldigt olika ut, med olika stora enheter och olika ledningsorganisation, vilket främst påverkar rektorernas möjlighet att verka som pedagogiska ledare. I studien lyftshur chefskapet i förskolan har beskrivits historiskt i styrdokument. Rektorerna i dennastudie menar att fortbildning för rektorer i förskolan i form av rektorsprogrammet blir en viktig del för att höja kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Men främst lyfter de att deras ändrade yrkestitel kan innebära ökad status för förskolan i allmänhetens ögon och att de själva kan mötasmer respektfullti och med denna titel. Effekterna av professionensförändrade yrkestiteltror de kan ta tid då det behöver implementeras på alla håll. Först och främst måste alla huvudmän använda sig av rätt benämning och sedan måste även samhället, med politiker och journalister i spetsen, använda rätt vokabulär när detkommer till förskolans kontext.
42

Tillsammans är man mindre ensam : om delat skolledarskap

Strandberg Zarotti, Victoria January 2019 (has links)
The present study thesis aims to contribute to increased knowledge about how a shared leadership in the school can be constructed and understood. The study's knowledge object is shared leadership in the school. The study objects are school leaders who work together as well as their ideas about how they jointly construct a shared leadership in the school. In the present study, school leaders refer to the persons at the school who are the head of the teachers and other staff, with the task of leading the school's activities. This can thus be a principal or an assistant principal. The thesis is based on a qualitative study with interviews of school leaders who work together in what can be described as shared leadership. The interviews were conducted in pairs using a technique that in Swedish school development research has come to be called an interview with a performance chart. In the interviews, the school leaders who participated in the study were given the opportunity to jointly design the leadership as they perceived it to be designed whitin their activities. The study describes, analyzes and discusses these social constructions. The starting point for the analysis and the subsequent discussion is linked to previous research on shared leadership and organizational theory's way of managing leadership in relation to the business's need for structures that enable both stability and change. Based on an organizational argument, I discuss how school leaders working in shared leadership distribute tasks among themselves and how this distribution affects work organization and development organization. On the basis of the social constructivist theory as a theory of science in the study, I have found hermeneutics useful to describe how I have interpreted my results. The result shows that the different pairs of leaders lead with different kinds of shared leadership: co-leadership, functional leadership and in some cases even a mixture of these. The time spent on building a shared base for shared leadership influences the form of shared leadership that was constructed. The more time that was devoted to talking to each other and creating a common foundation to stand on, the more the school leaders came to lead together in a so-called co-leadership. Unless joint time was allocated, there was a tendency to divide work tasks between themselves and lead through functional leadership.
43

Systerskap, ledarskap, gemenskap. : En studie om unga kvinnor och upplevelsen av att vara ledare.

Svedberg, Emma January 2009 (has links)
<p>Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.</p>
44

Systerskap, ledarskap, gemenskap. : En studie om unga kvinnor och upplevelsen av att vara ledare.

Svedberg, Emma January 2009 (has links)
Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.
45

Delat ledarskap : Amabulanspersonalens upplevelser

Olsson-Hermansson, Ida January 2023 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare inom ambulansen i Västra Götaland upplever delat ledarskap. Det är viktigt att ta reda på för att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats eftersom det är svårt att behålla och rekrytera personal inom hälso- och sjukvården idag. Det finns inte heller lika mycket forskning om medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap som om chefernas upplevelser av detta. Sju medarbetare till chefer med delat ledarskap intervjuas genom semistrukturerade forskningsintervjuer. Deltagarna är utbildade sjuksköterskor med påbyggnadsutbildning till ambulanssjuksköterskor samt påbyggnad till anestesisjuksköterska. Datamaterialet i denna studie analyseras utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys. Genom denna metod framkommer åtta subkategorier och två kategorier: starka relationer och arbetsfördelning. Resultatet visar, i linje med tidigare forskning, att tillgänglighet (Rosengren, Bondas, Nordholm &amp; Nordströms 2010) och närvaro (O’Toole, Galbraith &amp; Lawler III 2002) är en positiv effekt av delat ledarskap, men den visar också att det finns negativa konsekvenser av delat ledarskap i form av att det kan bli ojämlika diskussioner och maktförhållanden. Denna studie kan vara ett stöd för att skapa hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser, då även de utmaningar som delat ledarskap kan innebära synliggörs. För framtida forskning är det av intresse att studera delande chefers maktposition gentemot sina medarbetare.
46

Upplevelser av delat ledarskap hos första linjens chefer inom akutsjukvård : En kvalitativ intervjustudie

Fallmark, Camilla, Sjökvist, Sofia January 2019 (has links)
Tidigare forskning har visat att det är en upplevelse av hög arbetsbelastning och ansträngd psykosocial arbetsmiljö hos första linjens chefer inom dagens akutsjukvård. I ett flertal verksamheter har delat ledarskap införts som ett led i att möta de krav som ställs på första linjens chefer och samtidigt bedriva ett gott, effektivt men samtidigt hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Syftet med studien var att studera upplevelser av delat ledarskap hos första linjens chefer inom akutsjukvård. Metoden som användes i studien var en kvalitativ metod med induktiv ansats och inspiration av fenomenologi. Datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Nioinformanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier som beskrivs i resultatet. Resultatet visar att kommunikationen har en inverkan på hur det delade ledarskapet upplevs men också att det delade ledarskapet är komplext samt att den psykosociala arbetsmiljön är utmanande. Utifrån dessa faktorer behövs vidare forskning kring hur det delade ledarskapet kan utvecklas för att främja ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap.
47

Delat ledarskap från ett interorganisatoriskt perspektiv : En kvalitativ undersökning om relationen mellan konsultchefer vid bemanningsföretag och deras kontaktperson vid kundföretaget / Shared leadership from a interorganizational perspective : A qualitative study about the relationship between consultant managers in temporary work agencies and their contacts in the client company

Andersson, Liza, Kristiansson, Josefin January 2011 (has links)
Syftet med undersökningen är att studera och öka förståelsen för relationen mellan bemanningsföretagens konsultchefer och deras kontaktpersoner vid kundföretagen. Genom att beskriva och analysera hur kontakten mellan konsultchefer och kundföretag ser ut är målet att besvara följande frågor: vem som ansvarar för vad, hur ser konsultchefen respektive kundföretaget på sin och den andra partens roll samt hur de ser på den överlappning som uppstår i ansvar och ledning av konsulterna. Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har används för att samla in empiri. Fem personer intervjuades: tre konsultchefer på bemanningsföretag och två kontaktpersoner på kundföretag som hyr in personal av bemanningsföretag. I intervjuerna framkom att faktorer som har betydelse för hur relationen mellan konsultchef och hans eller hennes kontakt vid kundföretaget utvecklas är tid och volym på antalet konsulter som hyrs in. I vilken utsträckning konsultchef och kontaktpersonen vid kundföretaget delar ledarskap tycks hänga samman med om relationen över tid förblir formell eller om det tillkommer mer informellt utbyte. Undersökningen visar att när kundföretagen hyr in konsulter från samma bemanningsföretag under längre tid eller hyr in många konsulter finns större möjlighet till ömsesidigt utbyte i betydelsen att de kan diskutera fram beslut, dela på arbetsuppgifterna och ansvaret gentemot konsulterna samt byta erfarenheter som ökar lärandet. / The purpose of this study is to analyze and increase the understanding of the relationship between consultant managers in temporary work agencies (TWA) and their contacts in the client companies. The study aims to describe and analyze how they stay in contact with each other, who is responsible for what, how they view their own and the other's role and how they see the overlap that occurs in the responsibility and guidance of the agency workers. The study is qualitative and interviews were used to collect empirical data. Five people were interviewed: three consultant managers in TWA and two contacts who work in the client companies that hire TWA. The interviews revealed that the factors that are relevant to how the relationship between the consultant manager and his or her contact at the client company is developing are time and volume of the number of agency workers. The extent to which the consultant manager and contact person at the client company share leadership appears to be related to if the relationship over time remains a formality, or if there will be more informal exchange. The study shows that when the client companies hire agency workers from the same TWA for a longer time or hire many consultants, there are greater opportunities for mutual exchange in the sense that they can discuss the decisions, share tasks and responsibilities with regard to consultants, and share experiences that increase learning.
48

"Mer chef än ledare skulle jag säga" : En studie om ledarskap och motivation som är präglat av en trepartsrelation.

Boström, Evelina, Sandström, Anna January 2014 (has links)
Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för hur konsultchefers ledarskap blir präglat a trepartsrelationen som uppstår när det är två parter som är ansvariga för en konsult. Vi ville skapa oss en inblick i hur konsultcheferna leder sina konsulter och hur de arbetar för att motivera dem. Vidare ville vi skaffa oss en uppfattning över hur konsulterna upplever situationen. Metodik: Studien har genomförts i form av en fallstudie på två bemanningsföretag med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats. Data har samlats in genom en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer med personer på fallföretagen har genomförts. Slutsats och slutdiskussion: Genom studien har det framkommit att trepartsrelationen är ett komplext fenomen där chefen inte ses som den traditionella ledaren utan snarare som en administratör. Genom trepartsrelationen har det framkommit att problem kan uppstå då konsultchefernas roll blir likt medlare istället för chef. Konsulterna reflekterar inte över trepartsrelationen utan anser att gränserna är tydliga, däremot kan de inte alltid urskilja vilket företag de tillhör. Genom studien har det även kommit fram att konsultchefer och konsulter har olika bild över vad motivation är, vilket vi menar tyder på att de har olika förhållningsätt till fenomenet. Studien har även visat att motivation till arbetet inte är något som konsultcheferna lägger någon större vikt vid. Konsulterna beskriver att de strävar efter en heltidsanställning och menar på att de inte nödvändigtvis vill vara anställda som konsulter. Konsultcheferna menar på att en konsult som slutar är något positivt för företaget eftersom det resulterar i gott rykte för verksamheten. / Purpose: The purpose of this study was to create an understanding of how the temporary employee manager is characterized by the triangular relationship that occurs when there are two parties responsible for an employee. We also wanted to create a picture of how temporary employee manager manage to lead their temporary employees and how they work to motivate them. Further, we wanted to get an idea of how the temporary employees experience the situation. Methodology: The study was conducted in the form of a case study on two staffing companies on the basis of an inductive research approach. Data were collected through a qualitative method where seven semi-structured interviews with individuals on the companies that we studied. Conclusion and final discussion: The study has revealed that triangular relationship is a complex phenomenon in where the leader is seen more as an administrator more than a traditional manager. Through the study we have concluded that the triangular relationship have made that managers are seen as a mediator, this is something that temporary employees did not reflect over. But in other hand they have problem to know which company they belong to. The study has proved that the managers and employees have different ways to look at motivation. We can see that they have different approaches to the phenomenon. The study has also shown that motivation to work is not something that a temporary employee manager put any greater emphasis on. The temporary employees describe that they are looking for a full time job, and that they don’t necessary want to be a consultant. The managers see that an employee that quit is something good for the company, because it leads to a good reputation.
49

Evidensbaserat ledarskap : Enskildas och delande chefers väg till hållbarhet?

Bartholomäus, Christian, Sepic, Atif January 2018 (has links)
Dagens hälso- och sjukvård är präglad av föränderlighet. Kunskap om undersökningar och behandlingsmetoder hinner snabbt åldras och det utvecklas ständigt nya metoder och teorier för att effektivisera, förbättra, förkorta och underlätta för framför allt patienter men också för omvårdnadspersonal. Evidensbaserad vård har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse och spelar en stor roll i det dagliga arbetet med patienter. Evidensbaserad vård är också en utav sjuksköterskors kärnkompetenser och stimulerar till utveckling och behandling i enlighet med den senaste forskningen. Men till skillnad från tex sjuksköterskor som baserar sin kompetens på evidens, visar aktuell forskning att evidensbaserat ledarskap ännu inte är integrerat i ledarskapets dagliga arbete och implementeringen är hittills bristfällig. Studiens syfte är att jämföra om chefer som är verksamma inom delat ledarskap har bättre förutsättningar att arbeta evidensbaserat än de chefer som är verksamma inom enskilt ledarskap. Dessutom vill författarna undersöka om första linjens chefer känner till och är förtrogna med begreppet evidensbaserat ledarskap och i vilken utsträckning denna modell används för att skapa hållbara processer och beslut. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de cheferna som är verksamma inom delat resp. enskilt ledarskap med avseende på kunskaper samt användningen av evidensbaserat och hållbart ledarskap. Det som var avgörande utifrån studieresultaten var antalet medarbetare som chefer var direkt ansvariga för.
50

Mycket kan hända bara på att hämta en kaffekopp. : En kartläggning av attityder till och effekter av ett förstärkt ledarskap.

Bredberg, Veronika, Robertsson, Nina January 2017 (has links)
Vården är särskilt drabbad av hög sjukfrånvaro och speciellt dygnet-runt-verksamheter. Ett sätt att minska sjukfrånvaron är att minska antalet underställda medarbetare per chef. Syftet med denna studie är att kartlägga attityder till och effekter av ett förstärkt ledarskap samt se vilka organisatoriska förutsättningar som behövs för att kunna bedriva ett närvarande ledarskap. Denna uppsats är skriven på uppdrag av Umeå kommun och avser att studera det förstärkta ledarskapet på två särskilda boenden inom äldreomsorgen.Studien grundar sig på tidigare forskning inom området samt Karaseks teori om krav, kontroll stöd, friskfaktorer och Arbetsmiljöverkets föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4). I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med chefer, medarbetare och huvudskyddsombud. Resultatet i denna studie visar att de organisatoriska förutsättningar som krävs för att chefer ska kunna bedriva ett närvarande ledarskap avser bland annat chefsstöd, arbetsbelastning, samt är starkt påverkad av övriga förändringar inom organisationen. Det förstärkta ledarskapet upplevs i flera avseenden ha lett till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö, både av chefer och medarbetare. De upplever bland annat att trivseln blivit bättre samt att känslan av stöd ökat.

Page generated in 0.0666 seconds