En grafisk designer är van att arbeta i en klassisk rak metod, och skapa sina designlösningar med tanke på användaren i tron om att de är experter på att visuellt kommunicera. Samhället kräver dock mer hållbara och användbara produkter och tjänster, vilket tyder på att slutanvändarintegrering kan vara en lösning som ger bred feedback på en potentiell lösningsmetod. En grafisk designers uppgift är att visualisera sin uppdragsgivares uppdrag, göra en målgruppsanalys och leverera en produkt eller tjänst efter en brief; detta inom designerns konstnärliga stil samt expertis. Hur blir det då att inkorporera en slutanvändare i en process där man som grafiker ofta gör individuella beslut? Denna uppsats undersöker vilket värde slutanvändarintegrering skapar och i vilken grad det används idag inom brädspelsbranchens skapandeprocess. Uppsatsen utmanar också genom att presentera barriärer för implementering av en slutanvändar-baserad designmodell. Med utgångspunkt i ett intervjumaterial destilleras ett standardiserat arbetsflöde för brädspelsdesign fram, vilket leder till en bättre förståelse för när och hur slutanvändaren framgångsrikt kan inkorporeras i processen. Detta jämförs sedan med egenutförda användarcentrerade designmetoder där brädspelet ”Green Guardians” har designats men hjälp av speltestningsgrupper bestående av slutanvändare. Intervjumaterialet ger en bred och generell förståelse för hur brädspel skapas, med ett fokus på vad moderatorn studerar under ett speltestningstillfälle. Det sammanfattade resultatet redovisar integrering av slutanvändare som en vital och tillförlitlig del av skapandeprocessen av brädspel. Däremot finns för lite forskning på hur teori och metod tillämpas i praktiken. Dessutom påvisar resultatet att det inte är vanligt att få feedback om brädspelets grafiska utformning och utmanar denna teori med påståenden om att den grafiska designern ser sig som expert, och att kommunikationsproblem kan stå som barriär. Uppsatsen ger därför förslag på hur interaktionen kan förbättras mellan moderator och speltestare för att brädspelet ska utvecklas optimalt.

Denna uppsats handlar om människors inflytande i kommunal planeringoch hur detta har påverkats av covid-19 pandemin. Frågan är viktig ur ett större perspektiv då förutsättningarna för ett socialt hållbart samhälle bygger på jämställdhet, jämlikhet och delaktighet i samhällets utveckling, vilket kan påverkas av pandemins restriktioner. Genom att kartlägga hur planeringsförvaltning på tre olika stora kommuner har förändrat sitt arbete med medborgardialoger under pandemin vill man förstå hur förändringarna har påverkat kommunikationen mellan planeringsförvaltning och medborgare. Insamling av empiri har skett via kvalitativa intervjuer där informanterna arbeter i direkt anknytning till planeringsprocesser på förvaltning och besitter kunskap och erfarenhet inom uppsatsens ämne. Resultatet av uppsatsen visar att samtliga planeringsförvaltningar har ställt om till ett helt digitalt arbeter i kommunikationen med medborgarna, detta har både positiva och negativa konsekvenser. Digitalt skapas mer flexibla och tidseffektiva möten, det öppnar upp för ett ökat deltagande framförallt hos yngre, samtidigt som det också skapar begränsningar för äldre och de som inte talar språket, det är också svårare att få in synpunkter från medborgarna över digitala möten. Fullständig digitalisering av dialogen med medborgarna tenderar till en ökad risk för envägskommunikation samt att vissa grupper exkluderas från deltagandet. / This essay is about people´s influence in municipal planning and how this has been affected by covid-19 pandemic. The issue is important from a larger prespective as the conditions for a socially sustainable society, builds on equality and participation in development of society, which can be affected by the restrictions of a pandemic. By analyzing how planning administration in three diffrent large municipalities has changed its work with citizen dialogues during the pandemic, they want to understand how the changes have affected the communication between planning administration and citizens. Empirical data collection has been done by qualitative inrerviews. Interviewees all works as civil servants with knowledge and experience in the field of municipal development and processes connected to it. Analysis in this essay indicates that all interviewed administrations have adapted digital platforms for communicating with citizens, resulting in both positive and negative factors. Digital platforms create flexible and efficient meetings, which opens up for increased participation, especially among younger people. At the same time as it also creates restrictions for the elderly and those who do not speak the language. It is also more difficult to get views from citizens during digital meetings, which can affect representativeness. Compared to physical meetings digital meetings generate less citizen input. Complete digitalization of the citizen dialogue tends to increase the risk of one-way communication and to exclude certain groups from participation.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelevers aktivitetsmönster påverkas i samband med studier hemifrån genom fjärr- och distans. En kvantitativ, deskriptiv studie utfördes för att samla in data genom en egenkonstruerad enkät. Det var totalt 10 frågor och enkäten skapades med inspiration från det arbetsterapeutiska instrumentet bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS). Studien tillämpade en blandning mellan ett bekvämlighetsurval och snöbolls urval. 37 gymnasieelever deltog i studien. Data analyserades i mjukvaruprogrammet Statistical Package for the Social Science (SPSS), resultat presenterades genom deskriptiv statistik. Resultatet visar att gymnasielever föredrar studier i skolan över studier genom fjärr- och distans. Det framkommer att deltagarna spenderar mer tid på studier utöver lektioner (läxor, inlärning, uppgifter etc.) när de studerar genom fjärr- och distans än vad de vanligtvis gör när de studerar i skolan. Slutsatsen för studien är att fjärr- och distansstudier har en påverkan på gymnasieelevers aktivitetsmönster. / The purpose of the study was to investigate how high school student’s patterns of activity is affected in connection with studies through distance from home. A quantitative, descriptive study was performed to collect data through a self-designed questionnaire. There was a total of 10 questions and the questionnaire was created with inspiration from the occupational therapy instrument assessment of adaptations in the school environment (BAS). The study applied a mixture between a convenience selection and a snowball selection. 37 high school students participated in the study. Data was analyzed in the software program Statistical Package for the Social Science (SPSS), results were presented through descriptive statistics. The results showed that high school students prefer studies in school over studies through distance. It appears that the participants spend more time on studies in addition to lessons (homework, learning, assignments, etc.) when they study by distance than they usually do when they study in school. The conclusion is that distance studies have an impact on high school student’s patterns of activity.

Syftet med vår studie är att undersöka hur manliga lärare ser på maskuliniteter och om manliga lågstadielärares syn på maskulinitet och praktiker i relation till dessa skiljer sig från manliga gymnasielärares. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare och fem gymnasielärare. Teorin som genomgående appliceras i analysen är Connells teori om hegemonisk maskulinitet som används för att synliggöra hur hegemoniska ideal påverkar lärarnas förhållningssätt till maskulinitet och femininitet. Goffmans teorier rörande roller och personliga fasader används för att synliggöra hur lärare möter krav på maskulinitet i lärarrollen, och slutligen används Goffmans teori om stigma i analysen.  Studiens resultat visar att det finns likheter och skillnader mellan lågstadielärare och gymnasielärare, samt inom respektive grupp där samtliga lärare resonerar på olika sätt. Hos lågstadielärarna hittar vi större krav på mjukare maskulinitet i yrkesrollen jämfört med gymnasielärarna. Dock delar de flesta lärare en positionering av underordning till hegemoniska ideal då de på olika sätt praktiserar och/eller lär ut mjukare maskulina ideal. Komplexitet i förhållningssätten till maskuliniteter är synlig i vårt slutresultat då positionering gentemot hegemoniska ideal inte är statisk, utan något som förändras beroende på vem läraren interagerar med, där maskulinitetspraktiker sker utifrån elevernas behov.

Arbetets syfte är att undersöka hur deltagande processer med inslag av teknologin Internet of Things (IoT) formar den samtida konsten. Detta genom en fallstudie av projektet Över sundet. Som metod används deltagande observationer och semi-strukturerade intervjuer, då författaren är en av projektets processledare och curators. Över sundet är ett samarbete mellan Helsingborgs stad, Helsingör kommun och två konstnärsgrupper. Tillsammans med städernas invånare ska konstnärerna skapa en ljusinstallation som använder sig av IoT. Med hjälp av teori angående etik, deltagande konst och pedagogik från Claire Bishop visar arbetets analys att projektets process är användbar och positiv men kan likväl gynna konstprojekt utan fokus på teknik. Arbetets analys använder sig också av Lev Manovichs begrepp ”culture interface” och drar slutsatsen att ljusinstallationen är en hybrid av kulturformer. En annan slutsats är att installationen formas av de datakällor som städernas invånare bidrar med. Utan invånarnas data och medskapande roll, berättar konstinstallationen inget narrativ.

The purpose of this study was to identify certain experiences among Swedish scholars towards their use of Wikipedia. The goal was to create a deeper understanding of how audiences with academic professions experience Wikipedia as a place to share knowledge with other individuals. This study was done through the perspectives of the ANT theory (Latour, 2005) and the User-Gratification theory (Katz et al., 1973). The method of choice was a mixed method research where the primary choice of method was qualitative interviews with seven Swedish scholars and one expert interview consisting of an employee at the Swedish Wikimedia foundation. This material was analyzed through a thematic analysis. Some of the findings from the interview was also analyzed through a computational network analysis to provide deeper insight into the concept of Wikipedia.    The research showed that there is a variated view on the scholar’s role on Wikipedia. While some of the participants criticized the structure in which the information was produced, some raised awareness into the importance to provide society with reliable and scientific knowledge in which important decisions can be based on. Different actors within the network of Wikipedia were identified which provided a deeper insight into the variety of individuals and non-human elements that work together to generate content on Wikipedia. A few of these actors and their relationships between one another was also visualized during the study. This provided even further analytical insight to Wikipedia as a platform. The overall view among the participants showed that there is a lack of incitement on how and why scholars should contribute to Wikipedia in Sweden. The results also showed that there are a variety of ways in which the platform of Wikipedia can be viewed depending on personal use the website. The cultural approach to Wikipedia was discussed in the context to how Wikipedia can provide society with information and how this might act as a form of cultural heritage online. / Syftet med denna studie var att identifiera vissa erfarenheter bland svenska forskares användning av Wikipedia. Målet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur mediepubliker med akademiska yrken upplever Wikipedia som en plats att dela kunskap med andra individer. Studien genomfördes med hjälp av de olika perspektiven som de teoretiska utgångspunkterna ANT teorin (Latour, 2005) och användare-belönings teorin (Katz et al., 1973) bidrog med. Valet av metod blev en blandad metodforskning där det primära metodvalet var kvalitativa intervjuer med sju olika svenska akademiker och en expertintervju med en anställd på Wikimedia Sverige. Det insamlande materialet blev sedan analyserat genom en tematisk analys. Vissa delar av det insamlade materialet blev senare också analyserat genom en nätverksanalys av data för att bidra med djupare kunskap kring konceptet Wikipedia.    Studien visade att det finns en varierad syn på forskarens roll på Wikipedia. Medan vissa deltagare kritiserade strukturen som informationen produceras i, utryckte sig andra kring vikten av att bidra med trovärdig kunskap till samhället som sedan kan ligga till grund för olika beslut. Olika aktörer inom Wikipedia identifierades vilket också bidrog till en djupare insikt i den variation av individer och icke-mänskliga element som jobbar tillsammans för att skapa material på Wikipedia. Vissa av dessa aktörers relationer med varandra identifierades också genom olika typer av visuella element som framställdes under studien. Detta bidrog således också med en djupare analytisk insikt kring Wikipedia som plattform. Den allmänna synen bidrog också med insikt i den bristen på incitament kring hur och varför forskare bör bidra med sin forskning på Wikipedia i Sverige. Resultaten visade också att det finns en mängd olika sätt individer kan skapa sin bild av Wikipedia genom sitt personliga bruk av plattformen. Den kulturella approachen till Wikipedia diskuterades också genom kontexten hur plattformen kan bidra samhället med information och hur detta kan uppfattas som ett kulturellt arv online.

Participatory Sensing Systems (PSS) are a type of Mobile Crowdsensing System where users voluntarily participate in contributing information. Task initiators create tasks, targeting specific data that needs to be gathered by the users’ device sensors. Such systems have been designed with different requirements, such as data trustworthiness, accountability, and incentives, in a secure and private way. However, it is complex to protect user privacy without affecting the performance of the rest of the system. For example, with task assignment, either the user authenticates anonymously, or discloses its sensors for an efficient allocation. If the user identity is hidden from the system, it could receive a task it cannot perform. This thesis aims to design an anonymous authentication model for PSS based on privacy-preserving attribute-based signatures. The proposed solution allows the Participatory Sensing System to enforce sensor requirements for efficient task allocation. In addition to the design, experiments measuring the performance of the operations are included in the thesis, to prove it is suitable for real-world scenarios. / Participatory Sensing Systems (PSS) är en typ av mobilt Crowdsensing-system där användare frivilligt deltar i att bidra med information. Aktivitetsinitiatorer skapar uppgifter, inriktade på specifik data som behöver samlas in av användarnas enhetssensorer. Sådana system har utformats med olika krav, såsom datatillförlitlighet, ansvarighet och incitament, på ett säkert och privat sätt. Det är dock komplicerat att skydda användarnas integritet utan att påverka prestandan för resten av systemet. Till exempel, med uppgiftstilldelning, antingen autentiserar användaren anonymt eller avslöjar sina sensorer för en effektiv tilldelning. Om användaridentiteten är dold från systemet kan den få en uppgift som den inte kan utföra. Denna avhandling syftar till att designa en anonym autentiseringsmodell för PSS baserad på integritetsbevarande attributbaserade signaturer. Den föreslagna lösningen gör det möjligt för Participatory Sensing System att upprätthålla sensorkrav för effektiv uppgiftsallokering. Utöver designen ingår experiment som mäter verksamhetens prestanda i avhandlingen, för att bevisa att den är lämplig för verkliga scenarier.

This study investigates the individual experience of viewing fan art and creative works within fandom, as well as the community’s potential to be a place for learning or to develop creative skills. I approach the fandom of Final Fantasy XIV, a massive multiplayer online game, on the online platform Tumblr, asking for fans’ experience with creative content and community connections. Through inspiration by Henry Jenkins, Olga Goriunova, Kristina Busse, and others, we learn the intricacies of what criteria defines communities, their adaptation to the expansion of the internet and how art has previously been used through online connections. What it is like to be an artist in a space so full of the influx of viewer opinions, other artists and their works, and the invisible ideals created by the communities. Fandom and online community studies are currently an expanding area of interest within the humanities with much still to learn. This study provides a picture of what fandom looks like from the perspective of the fans who actively participate in the culture. Fans find fan art and creative works within fandom to be more personal, inspiring, and a way to find likeminded individuals to connect with. At the same time fans are very aware of the issues fan art and the fandom has, both in terms of ethical and political questions. I believe this study sets up the potential to consider a multitude of future studies that can provide to a better understanding of the fandom culture and visual arts that occur online.

This research is based on a pilot study, conducted on a marketer from an unnamed company within the tech industry (the anonymity is used because of the integrity of the interview subjects of both the pilot study and this study). The company deals with B2B (Business to business) transactions, and the marketing in this is somewhat different from the typical B2C (business to consumer) type of marketing. One of these things is the type of strategic communication that comes with event planning and hosting. In the aftermath of the covid-19 pandemic, events and the attendance at these have changed, for marketers in the tech industry. The researched marketers have experienced how their audience's attitudes have changed, and they are struggling to know which path to choose. This study will dive into what these challenges are, and how the marketers approach the challenges, as well as discuss different forms of participation.  The methodological approach for answering these questions is a combination of interview sessions with marketers from a specific, industry-leading company, as well as a participant observation from my internship at this company. The interview sessions gave a further foundation for what the participant observation indicated, as well as providing some interesting takes on how the marketers both experience their audience, and how they engage them during events - physical, digital, and hybrid such.  Further, the study highlights marketing differences in B2B and B2C industries, personal experiences from event hosting, and theories on both hybrid spaces and participatory culture - something that, in a new digital era, is vital to be able to navigate, to excel in marketing. / Denna undersökning grundar sig i en pilotstudie, som utfördes på en marknadsförare från ett icke-namngivet företag i IT-branschen (anonymiteten här används för att värna om integriteten hos respondenterna både från pilotstudien samt denna studie). Företaget är verksamt inom B2B (Business to business), och marknadsföringen här skiljer sig något från den mer typiska B2C (Business to consumer) -marknadsföringen. En del i detta är den strategiska kommunikationen som kommer av eventplanering och -värdskap. I efterdyningarna av coronapandemin har event och deltagandet på dessa förändrats, något som upplevs av marknadsförare i IT-branschen. De undersökta marknadsförarna har upplevt hur attityden hos deras publik har förändrats, och de tampas med att veta vilken väg de ska välja. Denna studie kommer att dyka in i vad dessa utmaningar är, och hur marknadsförarna handskas med dessa, samt diskutera olika former av deltagande.  Det metodologiska tillvägagångssättet för att besvara dessa frågor består av en kombination av intervjuer med ett antal marknadsförare från ett specifikt företag inom denna bransch, och även en deltagarobservation från min praktikperiod hos samma företag. Intervjuerna gav ytterligare grund åt vad deltagarobservationen indikerade, samt gav några intressanta synpunkter på hur marknadsförarna inom företaget både upplever sin publik, och hur de engagerar dem under event - såväl fysiska, som digitala eller hybridevent.  Studien kommer ytterligare uppmärksamma några stora skillnader i marknadsföringen i B2B- och B2C-branscher, personliga erfarenheter från att vara värd för event, och teorier om hybridutrymmen och deltagarkultur - något som, i en ny digital tidsålder, är avgörande för att kunna navigera i, och lyckas med marknadsföring.

The purpose with our research is to identify which factors that affects the participation during home defence exercises, our hope is that our research will lead to an increased participation. Our hermeneutist stand has meant that we have considered background and context in our research. Through aninductive approach and a qualitative research design have we gone from empiricism to identify which factors that have an impact on participation during home defence exercises. Our conclusions show that the conditions vary within the MR N, in upper Norrland the weak demographics and comprehensive business development has a big impact. The lack of experienced training officers is extensive and will likely increase. By coordinating available resources, the training conditions would improve, and the opportunity for local training increase, which likely would get a higher participation then central education. The dissatisfaction with compensation in the Swedish ore regions will likely decrease with the new compensations level from 2023. In contrast, current compensation for house inspections and security interviews is too low for the current workload. The voluntary organisations (FFO) current limited ability to recruit and train in solders in upper Norrland is problematic and will probably mean an increased workload for the MR-groups. / Syftet med vår forskning är att identifiera vilka faktorer som påverkar deltagandet vid hemvärnsövningar och utbildningar. Vår förhoppning är att forskningen skall leda till ökat deltaganden vid hemvärnsövningar. Vårt hermeneutiska ställningstagande har inneburit att vi har tagit stor hänsyn till bakgrund och sammanhang vid vår forskning. Genom en induktiv ansats och kvalitativ forskningsdesign har vi gått ifrån empiri till att identifiera vilka faktorer som påverkar deltagandet vid hemvärnsövningar. Våra slutsatser visar att förutsättningarna för hemvärnsförbanden inom MR N varierar, i övre Norrland påverkas hemvärnsförbanden i stor omfattning av en svag demografi och omfattande företagsutveckling. Bristen på erfarna utbildningsofficerare är stor och kommer sannolikt att öka de kommande åren. Genom samordning av tillgängliga resurser skulle förutsättningarna förbättras, Lokala utbildningar som är anpassade för hemvärnsförbandens behov skulle sannolikt få ett högre deltagande än centrala utbildningar. Missnöjet avseende ersättningsnivåer vid övningar och utbildningar är störst inom Malmfälten, med höjningen av sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) från 2023 bör de ekonomiska konsekvenserna för hemvärnsoldaterna inte bli så stora som de antyder. Däremot är nuvarande befattningspeng inte tillräcklig för de chefer som måste genomföra flertalet bostadsbesiktningar och säkerhetsprövning. Sannolikt har även tidsåtgången en stor betydelse, ersättning för egen bil och utlägg utbetalas men för den ökade tidsåtgången sker ingen ersättning. Frivilliga försvarsorganisationerna (FFO) begränsade förmåga att rekrytera och genomföra befattningsutbildning i övre Norrland är ett problematisk. Troligtvis kommer MR-grupperna behöva genomföra befattningsutbildningar för att omhänderta behovet, något som de i nuläget inte är organiserade för.