<p>There is an ongoing discussion in Sweden about child perspective and child’s perspective.</p><p>The municipalities’ family law units are required to include these perspectives in their investigations. But how do they affect the outcome of custody investigations? This essay addresses that issue. I have looked at how much say children have and how much they participate in their custody investigations. I have studied fourteen children, from seven custody investigations, what their views are and how children are presented in these investigations.</p><p>I use a social constructionist theory according to which the way children are viewed is constructed through interactions between people. This essay uses the terms “showing” and “telling” to see how children get their say. In a showing text it is the child who tells the story. In a telling text it is the narrator who is telling us about the child.</p><p>Nine of the children give a clear opinion of which parent they want to live with and how much they want to see the other parent. Eight of the investigations use a showing text to describe the children. These children’s opinions have a greater impact on the investigation than the ones described with a telling text.</p>

Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes. Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta. Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen. Informanterna tror på ett ökat samarbete mellan yrkesverksamma journalister och användare i framtiden. De hävdar samtidigt att användarnas material inte får ta allt för stor plats och på så sätt konkurrera ut redaktionsmaterialet. Vidare menar de att yrkesprofessionen och de kunskaper som den omfattar är en av grundpelarna i tidningens funktion och så bör det förbli. I diskussionen använder vi oss av begrepp som offentlighet och deltagande samt resonemang kring det förändrade mediesammanhanget och den journalistiska yrkesprofessionen. / Since the eighteenth century user contribution has been a crucial part of newspaper production. Without the participation from the public there hasn’t been a newspaper at all. The professionalization of the publicist role became the starting point who changed how people valued user contribution. Societal change and the technical development has then led to the society we have today – a place where media organizations find themselves in a greater need for user participation to survive. The purpose of this study is therefore to examine how three local news papers reason about and react to user generated content and also to find out what possibilities the users have to participate. Thru semi structured interviews with the legally responsible publisher for each news paper and two journalists from each editorial staff our result shows that the news papers have a positive attitude towards user generated content in general. The informants say that the technological development have been both an improvement and inhibitory in the relationship to the readers. They believe in an increased cooperation in the future but at the same time emphasize the fact that user generated content can’t be allowed to take too much place and become a rival to the journalistic material. The informants also say that the knowledge they posses thru their journalistic education is the main core in their work as well as in the idea and function of the news paper. That is the way it should remain. We use terms and theories about the public sphere, participation, media convergence and the journalistic profession in our discussion.

<p>Small and medium-sized enterprises badly need new knowledge. Their need is constantly increasing due to the market demand for custom-designed products, which means companies must be more flexible. Wood processing companies are having difficulty establishing contact with academia in order to meet this need.</p><p>In investigating the form and content of research collaboration, nine situations have been studied with the aid of participatory observation to determine what characterises situations where learning occurs. Situations where researchers collaborate with operators and production managers have been selected because of the key role that those in such positions play when research findings are to be applied in the wood & timber industry. Analytical tools of a pedagogic/didactic nature have been used when interpreting the material.</p><p>The results show what is needed if research collaboration is to succeed. Both parties must have room for reflection, and must give due consideration to the basic assumptions and problem areas they have in common. Enterprises must be sophisticated enough to collaborate with academia. In approaching their task, researchers must emphasise dialogue, equal standing and respect, and they must seek to ensure that collaboration proceeds in the right direction. In the case of small and medium-sized enterprises, a link between the researcher and the company is often required.</p> / <p>Små och medelstora företag har ett stort behov av ny kunskap. Behovet ökar kontinuerligt pga. marknadens krav på kundanpassning vilket medför krav på större flexibilitet hos företagen. De träbearbetande företagen har svårigheter att komma i kontakt med akademin för att tillgodose detta behov.</p><p>För att undersöka former och innehåll vid forskningssamverkan har nio situationer studerats med hjälp av deltagande observation för att utreda vad som kännetecknar de situationer där lärande uppstår. Situationer där forskare samverkar med operatörer och med produktionschefer har valts ut på grund av dessa yrkesgruppers nyckelposition när det gäller tillämpning av forskningsresultat i träindustrin. Analysverktyg med pedagogisk/didaktisk anknytning har använts vid tolkningen av materialet.</p><p>Resultaten visar förutsättningar och villkor för en lyckad forskningssamverkan. Det måste finnas ett utrymme för reflektion för de som samverkar liksom att gemensamma utgångspunkter och problemområden måste uppmärksammas i samverkan. Det måste finnas en mogenhet hos företag för att kunna samverka med akademin. Forskarens arbetssätt måste präglas av dialog, jämbördighet och respekt och forskaren har ett ansvar för att samverkansprocessen går i rätt riktning. För små och medelstora företag är en länk mellan forskningen och företaget ofta nödvändig.</p>

This thesis provides a study of an open source software project that focuses on the software development of an e-service in a municipal context. The focus is on environmental factors that either limit or promote the motivation to participate in the open source project, the "Parent-Teacher Meeting" project, a web-based communication and information channel whose purpose is to enhance the contacts between schools and parents. The empirical context is situated at the point where traditional information systems (IS) development meets new perspectives regarding organizational structures and boundaries and, as such, provides example of ongoing cross-organizational activities that break current local organizational standards. The objective of this study is to gain a deeper understanding of motivational factors for participation and adopts a sociocultural view on the topic motivation to participate. The empirical material was collected through interviews, conversations, and meetings. Being a subproject (i.e. an initiative to develop an open source software application) within a triple helix project I found an extensive number of stakeholders. The choice was made to focus on the application development; thereby a central group of participants within the development project team was found and these became the focus within the study. Moreover, I have, in this thesis, chosen to conduct a contextual description of the participants and the course of events that lead to the start of the project of study. This has been done so as to present the context, which is the focus for this study, to the reader and to be able to use these descriptions within the analysis. I have, methodologically, approached the problem from a descriptive angle with an interpretative character using a qualitative case study design. Within the thesis, the means by which the case study has been conducted is presented; i.e. the decision regarding research focus, design, and my role as researcher. In relation to the data collection, the main source has been semi-structured interviews, which is consistent with an interpretive case study character and in which my intent is to highlight conditions and events that are important to both groups within the development team. To support the investigation of those factors that can explain and assist with the interpretation of my empirical data, my description and interpretations are built on a theoretical framework based on concepts from IS theories and theories relating to human motivation. The framework, self-determination theory (SDT), is used as a lens to direct the focus onto the situated conditions that influence how individuals experience their participation within the software development project. Given the theoretical basis of an analytical comparison of ideal types of software development constructs, together with influences from motivational theories, the analytical framework used for collecting occurrences of motivational behavior and sociocultural conditions has been constructed. After the findings and my interpretation of them with the assistance of my analytical framework have been presented, a discussion and conclusions are then detailed. The conclusions of the study are argued as being relevant as an explanation for the understanding of intrinsic and internalized extrinsic motivation to participate in a hybrid open source projects. The study contributes to our understanding of some of the challenges that are to be considered when putting together and managing systems or software development processes. In this way, the study may provide some basis for improving and meeting new demands regarding how development is adopted in a mixed scenario and this provides valuable knowledge to both practice and IS research. / Grunden för denna avhandling är en studie av ett öppen källkodsutvecklingsprojekt av en kommunal e-tjänst. Fokus ligger på ett sociokulturellt perspektiv på kontextuella faktorer vilka endera hindrar eller främjar motivation för deltagande. Öppen källkodsprojektet ”Föräldramötet” är en webbaserad kommunikations- och informationskanal vars syfte är att öka och förbättra kontakten mellan hem och skola. Denna empiriska kontext är situerad i en punkt där traditionell IS-utveckling möter nya perspektiv på organisationsstrukturer och gränser samt därigenom ger exempel på pågående tvärorganisatoriska aktiviteter vilka bryter mot nuvarande interna organisationsstandarder. Målet för denna studie är att nå en djupare förståelse för deltagandets motivationsfaktorer och anammar ett sociokulturellt perspektiv på ämnet deltagandemotivation. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer, konversationer samt möten. Då Föräldramötetprojektet är ett underprojekt i ett trippelhelixsammanhang visade det sig initialt finnas ett stort antal intressenter. Det gjordes ett val att fokusera på applikationsutvecklingen; genom vilket en central grupp av deltagare inom utvecklingsprojektet identifierades vilka kom att komma i fokus för denna studie. Vidare har jag i denna avhandling valt att göra en kontextuell beskrivning av deltagarna och den händelsekedja som lett fram till bildandet av det studerade projektet. Detta gjordes för att i enlighet med denna studies fokus belysa sammanhanget för läsaren samt för att använda den inom min analys. Jag har närmat mig problemet från en deskriptiv synvinkel med en tolkande karaktär användande mig av en kvalitativ fallstudiemetod. Inom avhandlingen beskrivs tillvägagångssättet för fallstudiens utförande, t.ex. hur beslut fattats angående forskningsfokus, fallstudiedesign och vad min roll som forskare inneburit. I relation till datainsamlingen, har den huvudsakliga källan varit halvstrukturerade intervjuer. Dessa har varit i konsekvens med en uttolkande fallstudiemetod och har i enlighet med min avsikt utformats för att belysa villkor och händelser som har varit betydande för bägge grupperingarna inom projektgruppen. För att stödja undersökningen av de faktorer som kan förklara och hjälpa med tolkningen av mina empiriska data, har jag byggt mina beskrivningar och tolkningar på ett teoretiskt ramverk baserat på koncept från IS-teorier och teorier relaterade till mänsklig motivation. Det teoretiska ramverket ”self-determination theory” (SDT), används som en lins för att rikta brännpunkten mot de villkor som styr hur individer upplever deras deltagande inom det studerade mjukvaruutvecklingsprojektet. Givet den teoretiska bas, som bygger på analytisk karaktärisering av idealtyper av mjukvaruutvecklingsmodeller sammantaget med influenser från motivationsteorier, har ett analytiskt ramverk, för att inhämta instanser av motiverat beteende och sociokulturella villkor, utvecklats. Efter att ha redogjort för upptäckterna och mina tolkningar av dem, med hjälp av mitt analytiska ramverk, presenteras en detaljerad diskussion med slutsatser. Jag argumenterar för att dessa slutsatser är relevanta som en förklaring för förståelsen av inre samt internaliserad yttre motivation för deltagande inom detta öppen källkodsprojekt av hybridnatur. Studien bidrar till vår förståelse för vissa av de utmaningar som måste beaktas när man ska hantera system eller utvecklingsprocesser. På detta sätt kan studien bidra med en bas för att förbättra och möta nya krav på hur utveckling bedrivs i blandade miljöer och även med kunskap för både praktik och IS-forskning. / PECOI

Järnvägsstationer är att betrakta som offentliga platser och regleras av transportpolitiska målsättningar om jämställdhet och tillgänglighet för alla (Prop. 2008/09:93). Trots det saknas forskning om hur genus påverkar resenärer vid deras vardagliga vistelser på järnvägsstationer. Det övergripande syftet med denna avhandling är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur manliga och kvinnliga resenärer i sin vardag använder och upplever järnvägsstationer som fysiska platser och sociala rum. Det empiriska materialet baseras på resedagböcker, intervjuer med resenärer, deltagande observationer och intervjuer med planerare och förvaltare av järnvägsstationer. Kimstad pendeltågsstation, Norrköpings järnvägsstation och Stockholms Centralstation ingår i studien. I avhandlingen kombineras olika teorier som gör det möjligt att betrakta genus som rytm. Genom detta teoretiska ramverk undersöks hur genusmaktordningen återverkar i tid, rum och mobilitet. Resultaten av studien visar att resenärer är påverkade av genusmaktordningen, som återfinns såväl i kollektiva föreställningar som i materialiserade objekt som möter resenärer när de vistas på järnvägsstationerna. Sammanfattningsvis visar studien att såväl manliga som kvinnliga resenärer påverkas av denna maktordning. Även om denna ordning påverkar alla tycks kvinnor vara de som påverkas mest negativt, eftersom de genom en manlig normerad blick betraktas som antingen ärbara eller sexuellt tillgängliga objekt, därutöver att de är tvungna att förhålla sig till risken att utsättas för sexualiserat våld från män. Av dessa anledningar tenderar kvinnors livsrum att inskränkas, oavsett ålder och plats. / Railway stations are perceived as public spaces and are regulated by national transport goals of equality and accessibility for all (Prop. 2008/09:93). However, hardly any research has looked at how gender affects commuters in their daily life at railway stations. The overriding aim of this study is to examine how male and female commuters use and experience railway stations as gendered physical places and social spaces, during their daily travels. The empirical material is based on travel diaries, interviews with male and female commuters, participant observations inspired by auto-ethnography and interviews with planners and managers of the railway stations. Stations included in the study are Kimstad commuter rail station, Norrköping railway station and Stockholm Central station (all in Sweden). In this thesis this combination of theories makes it possible to define gender as rhythm. Through this theoretical frame the thesis analyses gendered power relations of bodies in time, space and mobility. Results from the study show that individuals are affected by gendered power relations that dwell in collective believes and in shape of materialized objects that encounter the commuter when visiting the railway station. In conclusion the study shows that both female and male commuters are affected by gender power relations while visiting railway stations. Even though they affect all, women seem to be most negatively affected by these power relations, since women by gender as rhythms are considered as either objects of decency or as sexually available to heterosexual men. Further, female bodies negotiate the risk of encountering sexual violence therefore gender as rythm tend to decrease the extent of women’s everyday living spaces, regardless of age and place.

There is an ongoing discussion in Sweden about child perspective and child’s perspective. The municipalities’ family law units are required to include these perspectives in their investigations. But how do they affect the outcome of custody investigations? This essay addresses that issue. I have looked at how much say children have and how much they participate in their custody investigations. I have studied fourteen children, from seven custody investigations, what their views are and how children are presented in these investigations. I use a social constructionist theory according to which the way children are viewed is constructed through interactions between people. This essay uses the terms “showing” and “telling” to see how children get their say. In a showing text it is the child who tells the story. In a telling text it is the narrator who is telling us about the child. Nine of the children give a clear opinion of which parent they want to live with and how much they want to see the other parent. Eight of the investigations use a showing text to describe the children. These children’s opinions have a greater impact on the investigation than the ones described with a telling text.

The aim of the study is to investigate how young men constructing identities in talk about their own use of violence. The study is based on a fieldwork at a youth detention home in Sweden. The data consists of individual interviews and video recordings of the treatment programme Aggression Replacement Training (ART). Detailed analyses have been made of conversations between the young men, between the young men and the trainers, and of the narratives generated in the individual interviews. The study has a social constructionist approach to identity, which is seen as constructed in a joint achievement in social interaction. An important analytical perspective in the study is how social categories and subcategories are constructed. The study has a particular focus on gender, primarily masculinity, but age and ethnicity are also being emphasised. The analysis draws on four empirical studies. It is shown how the young men construct a preferred self-presentation when talking about violent events. The narratives on violence are either based on experiences or talked about as a hypothetical use of violence. Violence based on personal experience is problematized and legitimized in terms of self-defence, defending friends, restraint and justified violence. Narratives of violence are shown to be interactional resources available to the young men. When talking about violence, the young men can be seen to regulate social relations, and to position themselves in relation to particular discourses of masculinity. The specific understanding of what it entails to be a man enables the use of violence with respect to social categorizations such as age, ethnicity or criminal identity. It is also argued that the treatment programme ART may, at times, facilitate maintaining a criminal identity. / Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur unga män konstruerar identiteter kring berättelser om eget våldsutövande. Den bygger på en studie gjord vid ett särskilt ungdomshem i Sverige. Såväl enskilda intervjuer som videoinspelningar av behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training (ART) har utgjort analysmaterialet. Ingående analyser har gjorts av samtalen mellan de unga männen, mellan de unga männen och behandlingspersonalen, och berättelserna i de enskilda intervjuerna. Avhandlingen bygger på en socialkonstruktionistisk ansats där identitet analyseras i social interaktion med andra. Ett viktigt analytiskt perspektiv i studien är hur sociala kategorier och underkategorier skapas. Ett särskilt fokus ligger på genus och då främst maskulinitet, men även ålder och etnicitet lyfts fram som viktiga perspektiv. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Studien visar hur de unga männen konstruerar en positiv självpresentation när de talar om våldshändelser. Våldsberättelserna är antingen erfarenhetsbaserade eller utgår ifrån tal om hypotetiskt våld. Det erfarenhetsbaserade våldet problematiseras och legitimeras genom att talas om som självförsvar, försvar av kompisar, återhållsamt eller rättmätigt. Studien visar att våldsberättelser är interaktionella resurser för de unga männen. Genom att tala om våld reglerar de sociala relationer och positionerar sig i relation till vissa maskulinitetsdiskurser. Den specifika förståelsen av vad det innebär att vara en man, möjliggör användandet av våld avhängigt andra sociala kategorier, så som ålder, etnicitet och kriminell identitet. Studien indikerar också att behandlingsprogrammet ART ger möjlighet att underlätta upprätthållandet av en kriminell identitet. / <p>Due to copyright matters, have the articles, published in chapter 4, 5, 6 and 7, been removed.</p>

The Syrian Muslim Brotherhood has since the start of the Syrian uprising in March 2011 moved from a low-key position in exile to become one of the main actors in the political opposition. There appears to be a consensus among researchers today on the democratic commitment of the Syrian Brotherhood. However, ambiguity remains regarding its commitment towards gender equality, women’s rights and participation. This essay focuses on the gender discourse of the Syrian Brotherhood’s leadership, according to its policy-documents, from 2004 – 2013. By applying a critical discourse analysis, a movement from a more Islamist, exclusionary discourse in 2004 towards a more inclusive, feminist inspired discourse in 2013 becomes apparent. Nonetheless, traditional gender roles linger and more Islamist and pan-Arab, pan-Islamic discourses are not distant features. The movement of the gender discourse towards greater inclusion confirms claims made by democratic theorists on inclusion and moderation.

När det kommer till allmänt skapande så anser jag att det handlar mycket om att komma på idéer. Att ta vara på sina vardagliga möten och sin omgivning runt omkring sig kan vara användbart material för att bli inspirerad och motiverad till att skapa något. Från arkitekter som ritar hus till tekniker som skapar inom medieteknik, så har många idéer inspirerats från någon grund, för att sedan fått existens. I mitt fall har jag inspirerats av Walt Disney’s Fantasia (1940) och fått idéen att testa skapa en metod om hur karaktärer kan frambringas med stöd av instrumentalmusik. Oavsett när det kommer till film, spel eller litteraturer så har karaktärer en oerhört stor betydelse i alla typer av berättelser. Det finns till visshet en mångfald olika sätt hur karaktärer kan skapas och jag har haft som mål att skapa en egen metod för de som är i behov eller har intresse av skapa karaktärer. I detta kandidatarbete kommer mitt tillvägagångssätt presenteras om hur jag har skapat tre olika karaktärer med hjälp av tre olika instrumentallåtar. I detta kandidatarbete kommer det presenteras forskning om hur vi kan uppleva musik, användbar information om karaktärsskapande och vilka metoder jag har använt mig av under min karaktärprocess. I slutet har tre stycken grundkaraktärer frambringats med hjälp från mina tre utvalda instrumentallåtar, och en gestaltning kommer introducera förslag om hur karaktärerna kan se ut. / I think when it comes to overall creation, it's a lot about getting ideas. When it comes to finding ideas, I think it’s about paying attention to your everyday meetings and surroundings to find useful materials that can be inspiring and create motivation to design. From architects who draw houses, to technicians who create in media technology, so have many ideas been inspired for some kind of basic. In my case, I have been inspired by Walt Disney’s Fantasia (1940) and got the idea of ​​trying to create a method about how characters can be produced with help from instrumental music. When it comes to movies, games or literatures, characters have a enormous importance in all kinds of stories. There are surely a variety of ways in how characters can be created, and my goal in this bachelor thesis have been to create an usable method for those who are in need or have interest in creating characters. In this bachelor thesis, my approach will be presented, about how I’ve created three different characters with help of using three different instrumental songs. In this bachelor thesis will research be presented on how we can experience music, useful information about character creation, and the methods that have been used in my character process. In the end, three different basic characters will be presented with various personalities and a design will introduce proposals on how the characters might look like.

The aim of this inquiry is to investigate which ideals of democracy that three proposals for strengtening the democracy in the European Union consists of and to judge if the desired effects of the proposals are reachable. The method that is used is an analysis of ideas and contents. Theories that are used are deliberative and particiapatory ideals of democracy. The theories are used to investigate if the ideas in the proposals correspond to the ideals of deliberative and participatory democracy. The major result is that the proposals fail to fulfil the ideas of the theories. The reason is that the proposals are lacking ideas of how to make the citizens more aware and active in politics. The point of departure in the proposals is that the European Union will be more democratic if the people are brought in to the politics, but they do not suggest how people should form opinions through communication and become conscious and competent in political issues through participation. It is also likely that the effects of the proposals not are reachable to all the citizens. Only the ones who have an interest in communicating and participating in European politics will be gained by the proposals.