I den här studien har vi studerat vilka möjligheter och begränsningar till inflytande och delaktighet engrupp pedagoger ger barnen under samlingar i förskolan. Studiens frågeställningar bidrog till att tareda på vilka situationer i samlingen som kan ge barn möjlighet eller begränsa barns inflytande ochdelaktighet. Hur går det att förstå realisering av demokratiuppdraget? Datamaterialet till studiensamlades in via observationer och pedagogers dagboksanteckningar. Dagboksanteckningarna bidrogtill att förstå hur pedagoger kan tänka kring demokratiuppdraget i förskolan samt lättare kunna tolkaoch förstå det pedagogerna gjorde under observationerna. I resultatet kom det fram att barnen fårmånga möjligheter, men under begränsade ramar. De gånger barnen hindras till att få inflytande ochdelaktighet beror det ofta på pedagogiskt planerat innehåll. Slutsatsen av denna studie är attpedagogerna har ofta ett planerat innehåll och barnen kan utifrån det få inflytande och delaktighet isamlingen. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Den här uppsatsen syftar till att undersöka attityder och möjligheter till representation av marginaliserade grupper i arkiven. Våra arkiv förvaltar vårt gemensamma kulturarv och anses utgöra vårt kollektiva minne. Problemet är dock att många grupper inte finns representerade i arkiven då materialet i arkiven bygger på normer och värderingar om vems historia som ansetts viktig att bevara samt vem som har haft makten att sätta avtryck. Marginaliserade grupper som befinner sig utanför normen och som saknar makt hamnar således utanför arkiven. De teoretiska perspektiven som uppsatsen grundar sig i är postmodern arkivteori och normkritik. Detta baserat på att det är normer som styr representationen i arkiven och att de grupper som syns och tar plats i arkiven är de grupper med makt. Postmodern arkivteori hävdar att arkivarien besitter en maktposition där hen kan exkludera eller inkludera vissa grupper men för att förhindra detta måste arkivarien acceptera sin egen roll och påverkan i skapandet av det kollektiva minnet. Jag har intervjuat sex arkivarier vid sex arkivinstitutioner. Målet med intervjuerna var att undersöka deras attityder kring representation, hur de eventuellt arbetar med representation i sina arkiv samt vilka möjligheter de har att faktiskt påverka representationen i arkiven. Jag har också studerat arkivlagen, rapporter och arkivutredningar med målet att undersöka huruvida de tar upp representation och inkludering samt vilka möjligheter som ges arkivinstitutioner att aktivt arbeta med inkludering och en bredare representation. Min slutsats är att det verkar finnas en medvetenhet och en vilja hos arkivarierna att förändra ojämlikheten i arkiven. Samtidigt känner de sig begränsade av styrningen och lagstiftningen. Jag föreslår därför att åtgärder behöver ske både på arkivnivå men också på en beslutfattande nivå för att arkiven aktivt ska kunna arbeta för en bredare representation. Arkiven bör själva göra en intersektionell analys av sitt arkivmaterial för att skapa en medvetenhet om ojämlikheten och ur en sådan analys arbeta vidare för ett mer normkritiskt arbete med normkritiska processer. På en beslutfattande nivå vore det av värde om de enskilda arkiven kunde få en mer erkänd position som en viktig del av kulturarvet, en mer reglerad finansiering till de enskilda arkiven samt att det ska ingå i de offentliga arkivens uppdrag att också sköta och värna om de enskilda arkiven. Det vore även av värde att de offentliga arkiven hade större möjlighet att arbeta med aktivt insamlande för att fylla de arkivluckor som finns i de enskilda arkiven.

This scientific essay describes a story of my professional experience. I am a future leisure-time teacher who sketches an event that shows how a mother of a student turns up with a visible bruise around her eye upon handing over her child. This causes a strong concern in my body, and there I make a report of the event with the help of feeling of power and visible signs. This leads to the student moving from the place and changing the school. This story that is experienced by the reader is a situation of how the student lived with violence in close relationship.  The theoretical perspectives that reinforce this essay are: the obligation to report, interculturality, the preschool's democracy, culture, cross-cultural, practical knowledge and violence. The results show that, using the theoretical perspectives contained in this scientific essay, a free-time teacher can create understanding and build on new experiences about similar situations.

Denna studie genomfördes i syfte att fördjupa kunskapen både i om hur skolans värdegrund kan ta sig uttryck i undervisningen på svenska F-3 skolor och i hur verksamma lärare reflekterar över vikten av värdegrundsarbete samt över sina egna arbetssätt. Genom att intervjua åtta lärare har vi undersökt hur de arbetar med skolans värdegrund samt hur de reflekterar över sitt eget värdegrundsarbete. Med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv har vi analyserat och kategoriserat insamlade data och sedan sammanfattat det i ett resultat. Resultatet påvisar både likheter och skillnader i värdegrundsarbetet och i hur lärare ser på värdegrunden. Lärares egen tolkning av värdegrunden är det som bestämmer hur värdegrundsarbetet får uttryck i undervisningen.

In agreement with Agenda 21, Baltic 21 Education and the UN decade for education for sustainable development 2005-2014, Sweden has agreed to reform its educational system in order to support a sustainable development. This thesis aims to examine the implications of education for sustainable development from the perspective of teachers of grade seven to nine by identifying the possibilities, difficulties and knowledge that exists around the concept today. This has been done by combining a literature review and a qualitative case-study, which was conducted through five indepth interviews with teachers. The purpose of these interviews was to identify a few different opinions regarding what sustainable development could imply in the reality of the school and classroom. The most important results derived from this study were: Firstly, that there exist problems in applying education for sustainable development in schools today. The reason for this is a lack of understanding of the need for dealing with sustainable development in schools, as well as a lack of understanding of what education for sustainable development implies for education. The second result of importance was that the teachers who took part in the case-study had knowledge and experiences that could easily be combined with education for sustainable development, but that there is a need for teacher education and training on several levels to increase the possibilities of successfully implementing education for sustainable development in the Swedish school-system. / I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare. Detta syftade till att identifiera några olika åsikter om vad perspektivet utbildning för hållbar utveckling kan innebära i skolans verklighet. De viktigaste resultaten som framkom ur denna studie var att det idag förekommer problem med att tillämpa utbildning för hållbar utveckling i skolvärlden. Detta beror dels på bristfällig förståelse för behovet av hållbar utveckling i skolan, och bristfällig förståelse för innebörden av utbildning för hållbar utveckling. Dessutom framkom att de intervjuade lärarna hade mycket kunskap och erfarenhet som är förenlig med utbildning för hållbar utveckling, men att det kommer att behövas lärarfortbildning och utbildning på olika nivåer för att lyckas integrera perspektivet i skolverksamheten.

This thesis studies three kinds of debate formats. Those are DN Debatt, SVT Debatt and Ring P1. The focus lies in the interrelations between these forums and how they interact with theri audience. Since debate is an essential tool for political and democratic practice, it is vital to study the movements and the realtions between these media formats. Some of the questions in this study are: What happens with a debate topic when it moves between the formats? In which way are the formats democratic and what does their communicative forms mean for political practice and citizen participation? The study shoes how the interpretation of a specific term can expand during a debate. The expanding of interpretations is possible in the space between all the conditions that control the debate as a medium; both structural and interactional.

Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.

Can a nation without being an independent state reach democracy? According to some researchers a democratization process cannot happen without having an independent state with control over their own territories. The Kurdish people without a given state are divided between four authoritarian states in the Middle east and in opposite to its neighbors' have Kurds ambition to become democratic always existed. The purpose pf this thesis was to analyze if Iraqi Kurdistan is heading towards democracy and to find what the driving factors behind the democratization process are. The thesis used a qualitative text analysis approach with a complementary case study where the thesis focused on Larry Diamonds internal and external factors as a guiding instrument to determine what political mechanisms have driven Kurds and politicians' transition to democracy and peace. The analysis presented that authoritarian division, authoritarian development, free values, civil society, peaceful pressure and limits of sanctions and aid conditionally drove them. For answering the research problem, is a democratization processes possible for non-independent states? It is possible, Kurds in Iraq have so far accomplished to establish an electoral democracy, and a consolidated democracy is not impossible if legitimacy among politicians are increased and if freedom of expression is uncontrolled by politicians and if corruption decreases.

Syftet med denna studie var att ta reda på fritidspedagogers upplevelser om barnen hade inflytande på fritidshemmen samt hur pedagogerna förstärker barnens möjlighet till inflytande i verksamheten. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer då det ansågs mest lämplig för denna studie som handlar om att intervjua fritidspedagoger. Resultatet visade att de 6 fritidspedagogerna som deltog i studien hade olika syn på i vilken mån barnen hade inflytande på fritidshemmet och i vilka demokratiska aspekter fritidspedagogerna arbetade med att införa inflytande. Resultatet har sedan analyserats med hjälp utav Maria Ursberg (1996) tre interaktionsstilar. Fritidspedagogerna som deltog i studien var från både Värmlands län samt Stockholms län. Slutsatsen som kan dras är att elevinflytande bör förstärkas ytterligare på fritidshemmet.

De nyheter som når oss i Sverige från Mexiko handlar allt som oftast om den organiserade brottslighetens verksamhet och hur befolkningen i främst Mexikos norra delar, utsätts för denna. Sedan förre presidenten Felipe Calderón (2006-2012) manade till krig mot knarket har dödssiffrorna bara stigit och fortsätter att göra så. Men förutom tusentals döda får situationen även konsekvenser på demokratin, då medborgerliga och mänskliga rättigheter begränsas. Ett ofta utsatt mål i konflikterna har varit landets journalister som pressas från flera håll, av bl.a. korrupta tjänstemän och kriminella grupper. Denna studie undersöker hur pressfriheten och demokratin i Mexiko påverkas av det utsatta läge landets journalister befinner sig i två konfliktdrabbade delstater. Vidare analyseras vad som kan sägas om demokratins kvalitet utifrån nyhetsrapporteringen i områdena. Detta görs genom att analysera primära källor i form av tidningsartiklar från två lokaltidningar, en från respektive delstat. Dessa har sedan jämförts med en rikstäckande och huvudstadsbaserad dagstidning, för att se eventuella skillnader mellan lokala och rikstäckande tidningar. Undersökningen visar att rapporteringen i de båda delstaterna i vissa aspekter är begränsad, vilket kan vara tecken på att demokratin i de aktuella områdena är bristande.