Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne. De anser däremot att det finns brister i ämneskunskaper, utrustning och tid. Vi ser också att många lärare känner att de saknar stöd, i sin NO-undervisning, från skolledning och kommun. Här tror vi mycket kan göras för att hjälpa lärarna att förbättra sin NO-undervisning.

Utomhusvistelsen har en självklar roll i förskolan idag och fördelarna med undervisningutomhus har konstaterats med eftertryck. Dock kopplas undervisning utomhus ofta till naturvetenskap, språk och matematik. Målet med denna uppsats är att undersöka hur de estetiska uttrycksformerna, som är mindre omdiskuterade, kan ta form i förskolans utemiljöer. För att utforska detta använder vi Lindströms (2008) modell som definierar fyra olika sorters estetiska lärprocesser: lärande om, med, i och genom estetiska uttrycksformer. Utöver det har vi använt plats som begrepp för att undersöka utomhusmiljöns inflytande. Detta innefattar både platsens fysiska roll och dess potential att laddas med mening, att erbjuda sinnliga erfarenheter och inspirera fantasin. Vi använde oss av kvalitativ metod och intervjuade förskollärare verksamma i förskolor med utomhusprofil. Resultaten visar vilka syften som används i undervisning i estetiska uttrycksformer utomhus och hur undervisningen kan ta form. Estetiska uttrycksformer används till exempel som metod för att lära ut andra ämnen och som medel för personlighetsutveckling och samspel. Även grundläggande kunskaper för att uttrycka sig i olika estetiska uttrycksformer lärs ut. Resultaten visar att förskollärarna lägger stor vikt vid att möjliggöra för barnen att uttrycka sig fritt i estetiska uttrycksformer. Utomhusmiljöns roll som plats beskrivs som betydelsefull, särskilt i relation till de ytor som finns tillgängliga och möjligheterna de ger i förhållande till rörelse och ljudnivå, men även som erbjudande av sinnliga erfarenheter och inspiration. Resultaten visar även på syften med estetiska uttrycksformer som ligger utanför Lindströms (2008) modell, som att känna en känsla av gemenskap, och rörelse som en funktion för att kunna koncentrera sig på annat innehåll.

Studiens syfte är att genomföra en närläsning av Sonja Åkessons dikter Bedrägeri, Jag stirrar, Omöjligt och Öron med målet att påvisa hur dessa dikter kan användas för att öka förståelsen för upplevelser av ångest. I ett bredare sammanhang är studiens syfte att kunna påvisa lyrikens användbarhet i klassrummet. I bakgrundskapitlet redogörs vad som åsyftas med didaktisk potential, vad biblioterapi är och slutligen studiens koppling till skolans styrdokument. I kapitlet tidigare forskning framkommer det att mycket lite forskning finns om lyrik i klassrummet, och ännu mindre om hur biblioterapi kan användas i svensk skola. Det framkommer även att lärare ofta känner sig osäkra på hur de ska undervisa lyrik. Vidare utgår studien ifrån Thorssons didaktisk läsart (2005), vars delmoment didaktisk läsart utgör grunden för analyskapitlet. Slutligen beaktar studien även hur receptionsteorier och estetisk och efferent läsning påverkar läsandet. Material utgörs av fyra dikter av Sonja Åkesson där den didaktiska läsarten formas utefter lyrikanalytisk begreppsapparat. Av analysen framkommer det att samtliga analyserade dikter har ett ångesttema. I diskussionen bekräftas det att Sonja Åkessons dikter har en didaktisk potential att utgöra material för ett ångesttematiskt arbete.

The aim of this study is to investigate the educational potential of the Swedish translation of Agustina Bazterrica’s dystopian novel Cadáver exquisito (2017), and how the novel can be related to the Swedish upper secondary school’s steering documents—more specifically what they present regarding ethical and environmental issues. The novel is analysed thematically through an ecocritical perspective before it is analysed in relation to its “educational potential”, a term borrowed from Malin Alkestrand (2016). The results show that while the novel can be used to encourage students to reflect and think critically and empathetically about ethical and environmental issues regarding animal and human rights, consumerism, and language and propaganda, it also risks making students pessimistic about the future and their ability to work for a more sustainable society. However, if teachers relate the novel to the students’ own experiences and ensure that students are mature enough to read the novel, it can serve as a tool to unite the school’s fundamental values and the syllabus for Swedish.

I den här studien har jag undersökt hur tre dramapedagoger arbetar med AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) inom dramapedagogisk verksamhet. Frågeställningarna som studien utgår från är: på vilket sätt och i vilket syfte tillämpar dramapedagogerna alternativ och kompletterande kommunikation i dramaverksamheten? samt hur kan dramapedagogernas syfte och tillvägagångssätt med alternativ och kompletterande kommunikation i dramaverksamheten tolkas utifrån ett designteoretiskt perspektiv? Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som använts för att analysera resultatet utgörs av ett avgränsat designteoretiskt perspektiv där de huvudsakliga begreppen för analys har varit den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, multimodala resurser samt transformation.  Informanternas utsagor kan delas in i kategorierna Inkluderande fokus, Visuellt fokus och Språkutvecklande fokus. Resultatet visar att samtliga dramapedagoger är positiva till metodernas samverkan. Dramapedagogerna tillämpar tecken- och bildstöd som alternativa multimodala resurser i syfte att arbeta förstärkande, förtydligande och förhöjande. Informanterna i denna studie upplever det som tacksamt att implementera AKK i dramapedagogisk verksamhet då metoderna delar syftet att tydliggöra visuellt och förstå genom att visa. Det förberedande arbetet och utövandet i sig kan vara krävande och det praktiska förhållningssättet som AKK kräver kan påverka eller distrahera upplevelsen av flow. Den generella uppfattningen hos dramapedagogerna i denna studie är dock att verktyget uppmuntrar till olika uttryckssätt, stärker språkutvecklingen och främjar delaktighet i dramaverksamheten och i dramapedagogiken som metod.

Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera den didaktiska potential klassisk litteratur kan tänkas ha för den litteraturhistoriska undervisningen i gymnasieskolan. I läroplanen för ämnet svenska förklaras det hur eleverna ska få möjligheter att läsa litteratur från olika kulturer och epoker. Som stöd för min studie kommer jag först analysera Oscar Wildes The Picture of Dorian Gray och dess centrala teman, moral och sexualitet. Just dessa teman är valda då de har en möjlighet att fungera bra i klassrummet. Att läsa litteratur överlag kan bringa många fördelar, till exempel bättre läsförståelse, ett utökat ordförråd och kritiskt tänkande, och med specifikt klassisk litteratur kan elever även lära sig om historiska händelser och samhällsnormer. Tidigare forskning visar att elever kan tycka att litteraturhistoria är komplicerat och tråkigt. Att skapa ett intresse hos eleverna kan vara komplicerat, där valet av litteratur kan vara otroligt avgörande. Genom att välja litteratur där eleverna kan luta sig mot sina tidigare erfarenheter och kunskaper kan läsprocessen bli roligare och mer lärorik. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-05-31</p>

The aim of this study is to examine the didactic potential of Susanna Alakoski’s portray of exclusion in the novel Svinalängorna, in relation to the fundamental values stated in the Swedish school curriculum. Reflections about didactic deliberations related to the novel are also included in the study. The analysis was conducted using a close reading method with elements of thematic analysis. Alkestrand’s definition of didactic potential, Stigendal’s concept of exclusion and the intersectionality theory were used in the analysis. The result of this study showed that exclusion is portrayed through three different dimensions in the novel. These dimensions are economical, linguistic and social exclusion. Svinalängorna was found to offer multiple didactic opportunities. Alakoski’s portray of exclusion stimulates reflections that contribute to the student’s critical thinking capacity as well as to their understanding of themselves and others, which is essential in the school’s work with fundamental values. However, the teacher must use deliberate teaching strategies when including Svinalängorna in educational contexts, in order to pre-empt the risks associated with problematic literature in education.

Studiens syfte är att analysera ett postkolonialt verks didaktiska potential i svenskundervisningen i arbete med kolonialism. Detta görs utifrån hur boken, utifrån ett postkolonialt perspektiv, beskriver miljö, européer, kolonialism, slaveri och kränkningar samt hur det litterära verket kan kopplas till det centrala innehållet i svenskkurserna på gymnasiet i Skolverkets läroplan. Den didaktiska potentialen analyseras även i hur verket kan användas i svenskundervisning för att arbeta med och medvetandegöra om kolonialism i relation med värdegrundsfrågor. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ litteraturanalys använts som analysmetod. Resultatet av studien visar på att det litterära verket beskriver en kolonial diskurs utifrån de valda analyskategorierna. Studiens resultat visar även på verkets postkoloniala relevans kopplat till de valda delarna av styrdokumentet. Slutsatserna av studien visar att det litterära verket har god didaktisk potential att användas i svenskundervisningen utifrån framställningar om bland annat kolonialism, maktstrukturer och kultur utifrån en postkolonial värld. Slutsatsen kan därför dras att det litterära verket med fördel kan användas i litteraturundervisningen utifrån ett postkolonialt tema samt att verket har potential att medvetandegöra elever om värdegrundsfrågor.

The purpose of the study is to investigate the perceptions of eight upper secondary school teachers about how digital technology is integrated into teaching practice. The survey is based on two overarching research questions: 1. What perceptions do teachers have about the challenges that the school's digitalization creates in their teaching assignments? 2. What are the teachers' perceptions in the question of how digital technology should be integrated into the teachers' practice in the future for it to benefit the students learning? The results are presented based on three motifs and are sorted into three description categories. There is an acceptance among the informants for the integration of digital technology in teaching. Uneven use of digital technology in teaching that is due to informants' different interest in digital technology. There is a lack of an organization and actionplan in the schools on how digital technology should be used in teaching. Integration of digital technology in teachers' practice is carried out by the informants themselves without a formulated pedagogical policy. Each informant is his own designer of learning when integrating digital technology in his subjects and creator of his own variations in teaching. Digital technology enriches and improves students 'learning quality in different subjects but only within certain subjects' areas of knowledge. Students lack digital competence in the digital areas in which they work in school, and it does not belong to their areas of interest. A digital knowledge check is completely impossible because it lacks the right tools for it. The informants lack a plan of action for integrating digital technology into their practice. Need for clear pedagogical policy for the integration of digital technology in teaching through basic digital competence training. Cooperation between teachers and between the schools in the municipalities is called for the exchange of experiences and knowledge. Need for schools to invest in creating their own digital teaching materials. In summary, it can be said that the study shows that the digitalization of the school is a process that has begun, but that it is still an on-going process.

No description available.