Studien handlar om hur lärare resonerar gällande inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter och resultatet analyserades med utgångspunkt från Asp-Onsjös teori gällande social-, rumslig- och didaktisk inkludering. Syftet med studien var att undersöka hur utbildade lärare som är verksamma i årskurserna F-3 resonerar i arbetet med elever som har läs-och skrivsvårigheter för att skapa en större förståelse och bidra med kunskap. Genom undersökningen kan läsaren få kunskap om hur det kan arbetas med inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan och hur lärare på de olika skolorna generellt arbetar. Resultatet visade att lärarna generellt resonerade att elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen både socialt, rumsligt och didaktiskt. Och att de använde sig av olika metoder för att möta samtliga elever för att de ska ha chans att lyckas och utvecklas. En slutsats som kan dras är att lärare strävar efter full inkludering inom de tre begreppen med vissa undantag där lärarna resonerade om elevers olika behov och att de kan inkluderas på olika sätt. Uppsatsen kan användas som en förstudie till en större och mer gedigen forskning eller som tips och idéer för personer av intresse i hur man kan arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

The purpose of this study is to investigate the impact of assessment for learning (AFL) in upper secondary PE, in terms of governance and its possible consequences for the subjects in the teaching and learning triangle (the teacher, the student) and the subject content. The study is conducted in three steps: i) How do a group of PE-teachers describe their ways of realizing assessment for learning in their teaching practice? ii) How can their reflections about AFL be understood from a governmentality perspective? iii) Depending on what forms of governance that are dominant in the teachers’ reflections about AFL, different consequences can be argued in the triadic relation between the teacher, the student and the subject content. The analysis highlights different roles of the teacher as a coach, an administrator or a moderator. These teacher roles have different expectations of the students, emphasizing the individual’s learning, accountability or group development. Consequently the subject content can be perceived as flexible, standardized or negotiable. Thus assessment for learning in PE can be described as: - An educational approach, promoting the individual’s selfrealization, through the right to choose her own way towards the goals and take responsibility for her own learning. - A control instrument in line with the accountability regime. Different assessment techniques are used in order to adapt the student to the standards and not the other way around; adapt the teaching and learning to meet student needs. - A systematic way of linking (group-) reflection to physical activities, which denotes a holistic approach to body/mind. The teaching practice is characterized by communication and negotiation about how to reach the goals in suitable ways for the group.

Studien syftar till att genom en kort kvantitativ enkät undersöka i vilken utsträckning lärare itre svenska kommuner använder sig av skönlitteratur som medierande redskap i sinundervisning för att behandla komplexa frågor. Genom kvalitativ metod genomförs intervjuermed åtta lärare för att belysa hur de uppger att de arbetar samt vilka möjligheter och utmaningarde stöter på. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet samt litteraturdidaktisk teorimed fokus på skönlitteraturens didaktiska potential. 31 lärare från årskurs 4-6, valde att svarapå enkäten varav åtta stycken medverkade i efterföljande intervjuer. Resultatdelen beskrivermedverkande lärares erfarenheter av att arbeta med skönlitteratur som medierande redskap.Resultatet visar att lärarna främst arbetar med högläsning och samtalar kring de komplexafrågor som väcks under läsningen men även att andra aktiviteter såsom gruppläsning, egenläsning och läsläxa förekommer. Lärarna ser en stor didaktisk potential i att användaskönlitteratur i ovannämnda syfte och är eniga om att skönlitteraturens påverkan på eleverna ärbetydlig, medan några utmaningar som de stöter på till exempel tidsbrist, bristande kompetenssamt ekonomiska begränsningar lyfts. Slutligen presenteras en litteraturlista med böcker somlärarna använt i sitt arbete.

I denna studie görs en didaktisk läsakt med ett intersektionellt perspektiv av Emile Zolasroman Thérèse Raquin. Syftet är att undersöka vilken didaktisk potential dennaturalistiska romanen har att möta såväl skolans kunskaps- som demokratiuppdrag. Ianalysen tillämpas intersektionell teori för att studera hur skärningspunkterna mellan deolika maktaxlarna kön, klass, etnicitet och sexualitet synliggörs i romanen. Sedan förs endidaktisk diskussion utifrån analysen. I denna undersökning framkommer att romaneninnefattar stereotypa framställningar av huvudkaraktären Thérèse och det går att se hurde undersökta intersektionella kategorierna samverkar och befäster hennes underordnademaktposition. Den didaktiska diskussionen problematiserar därför användningen avromanen i litteraturundervisningen, men argumenterar för att det föreligger en didaktiskpotential i romanen att genom en normkritisk litteraturundervisning möta skolanskunskaps- och värdegrundsuppdrag.

The aim of this paper is to examine the didactic potential of the books: Kitty and The Witch Tree Symbol, Kitty and the Mystery of the Stolen Books, Yes, See Lotta and Dear Lotta. All these booksbelong to the B.Wahlström series of girls' books, a literary genre that has been looked down upon overtime and considered harmful to read because of the fact that they where too stereotypical. The reason forthis is that the characters are far too gender stereotypical and can have a negative impact on young girls.The essay intends to investigate how these books, despite being girls' books can be used as tools in theschool's value base work, especially regarding gender equality, equality, norms and stereotypes. It alsoexplores how the selected books can be used in the classroom to address gender and sex issues.To answer the aim of this paper, a qualitative method, close reading, has been used. During the closereading, there has been a specific focus on how the feminine characters, in particular how the femaleprotagonists' Kitty and Lotta, are portrayed. The theoretical approaches used to analyse the books aredidactic potential, defined by Malin Alkestrand, and the gender system, defined and explained byYvonne Hirdman. The result of the analysis was that there is a didactic potential in how Kitty and Lottaare being described since their characterization on several occasions can provide an opening fordiscussing fundamental values in school. The study also showed that the books selected for this analysishad scenes that may work as a tool in a classroom context to address and discuss the topic of sex andgender.

I denna artikel kommer vi att gå igenom hur man kan gå till väga med att skapa ett spel somhar syftet att lära ut spelprogrammering. Syftet är att undersöka hur lärandet avspelprogrammering hade kunnat förändras och göras mer tillgängligt genom att använda sigav så kallade Serious Games som undervisningsmaterial. Sättet som vi valt att gå till vägamed denna undersökning är att själva skapa ett Serious Game där spelaren får ändra i delar avspelets kod för att lösa pussel och ta sig vidare i spelet. Vi har haft en dialog tillsammans medprogrammeringsläraren Martin Svensson på Norrevångskolan under projektets gång för att setill att spelet håller sig pedagogiskt. Samtidigt har vi använt oss av “pillars” och MDA för attse till att projektet håller sig inom ramarna för vad som kan kallas god design. Vi har ävenhaft ett antal speltester och kvalitativa intervjuer för att undersöka hur många spelare medolika bakgrunder och erfarenheter lärt sig utav spelet.Resultatet av intervjuerna var positiva. Alla som vi testade spelet på tyckte inte bara att detvar ett roligt spel men även att spelet hade passat in som ett lärverktyg för unga vuxna somvill lära sig kod. Alla de intervjuade uttryckte även att om de själva skulle börja lära sig kodskulle de vilja använda sig av ett interaktivt media som detta.Det vi hoppas att andra medietekniker kan nyttja från denna undersökning, är att visa hur ettserious game som är skapat för att lära ut spelprogrammering hade kunnat fungera ochanvändas. Vi hoppas även att framtida medietekniker kan undvika de misstag som vi stött på ivår undersökning och utveckling av serious games. Kursmaterial så som det ser ut i nutiden ärvanligtvis endast böcker, mer forskning inom andra medier som lärverktyg kan utveckla merengagerande och roligare lärande. I nutiden finns inte många spel som kursmaterial påhögskola eller gymnasium, ett annat tänk kring serious games och dess användning skullekunna ändra synen på spel som lärverktyg. / In this article, we will go through how to approach creating a game that has the aim ofteaching game programming. The idea is to investigate how the teaching of gameprogramming could be changed and made more accessible by using so-called Serious Gamesas study material. The way we have chosen to go about this research is to create our ownSerious Game where the player can change parts of the game's code to solve puzzles andproceed in the game. We have had a dialogue together with the programming teacher MartinSvensson at Norrevångskolan during the project to ensure that the game stays pedagogical. Atthe same time, we have used "pillars'' and MDA to ensure that the project stays within theframe of what can be called good design. We have also had a number of gametests andqualitative interviews to examine how many players with different backgrounds andexperiences learned from the game. The results of the interviews were positive. Everyone wetested the game on not only thought it was a fun game but also thought that the game wouldfit in as a learning tool for young adults who want to learn code. All the interviewees alsoexpressed that if they were to start learning code themselves, they would like to use aninteractive media like this. What we hope other media technicians can take away from this research is to show how a serious game created to teach game programming, could work andbe used. We also hope that future media technicians can avoid the mistakes we encountered inour research and development of our Serious game. Course material as it looks today isusually only books, more research in other media as learning tools could develop moreengaging and fun learning. Nowadays, there are not many games as a course material incollege or high school. A different way of thinking about serious games and its use couldchange the view of games as a learning tool.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelse av sin didaktiska kompetens inom musikundervisning i förskolan samt hur den stöttades under förskollärarutbildningen. Frågeställningarna utgår från hur förskollärarna anser att förskollärarutbildningen har bidragit till deras kompetens inom musikdidaktik samt om de bedömer att de besitter tillräckligt med kompetens i att bedriva en varierad musikundervisning på förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från det sociokulturella perspektivet med särskilt fokus på begreppen mediering, kreativitet och appropriering. Semistrukturerade parintervjuer med verksamma förskollärare har genomförts och empirin har genomgått en tematisk analys utifrån de ovannämnda sociokulturella begreppen. Studiens resultat visar på att de få förskollärare som erbjudits möjlighet att studera musikinriktade kurser på högskolan har utvecklat grundlig kompetens i att spela instrument och för att undervisa i musik på flera olika sätt. I kontrast, de förskollärare som inte haft samma möjlighet till musikinriktade kurser under förskollärarutbildning upplever att deras kompetens i och förutsättningar för att bedriva en varierad musikundervisning är bristande. I studien framkommer det att de flesta av förskollärarna inte har musikdidaktiska redskap tillgängliga för barnen i miljön. Det hör ihop med dessa förskollärares upplevelse av bristande kompetens i att spela instrument då de inte har tillräckliga färdigheter för att kunna spontant spela och undervisa på barnens initiativ. Ytterligare visar studiens resultat att förskollärarna upplevde att de var mest kompetenta att undervisa inom sång som musikform och den övervägande delen av variation i musikundervisningen förekom i förhållande till att sjunga.

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörandefaktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapaen god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij – vars kulturhistoriska teorier och hela detsociokulturella perspektivet vilar på – ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bralärtillfällen.Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bralärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuelltställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med treolika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk därnyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturelltperspektiv på lärande.Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet ochartefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter harhaft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjortmedvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning. Samtligabildlärare har dock även belyst en del svårigheter i arbetet med att skapa en bildsal som– enligt dem – bidrar till en bättre lärmiljö.Resultatet av mitt arbete har mynnat ut i en visuell gestaltning i form av entredimensionell modell av ett rum. Den gestaltande delen av detta arbete har pågåttparallellt med bearbetningen av empiri och teori i analysarbetet. Modellen (som finnsavbildad i bilaga 4) kan ses som ett objekt som bär på den kunskap som jag tagit medmig ut ur detta arbete.

Titel: Undervisning på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning(Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders – Eight Pedagogues’ voices about Didactic Adaptation)Författare: Karin WistiTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå (15hp)Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie LeijonProgram: Specialpedagogprogrammet vid Malmö HögskolaDatum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie är ett försök att fånga in och beskriva de diskurser som råder bland lärare som undervisar på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstå pedagogernas förhållningssätt och den rådande diskursen på fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förståelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges möjlighet att prestera utifrån faktisk förmåga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar på att det råder en relativt stor samstämmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna på de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhållningssätt präglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära för eleverna. I talet om didaktisk anpassning betonas vikten av tydlighet, struktur, individualiserad undervisning och stöttning (scaffolding). Pedagogerna beskriver hur de använder sig av undantagsbestämmelsen och utgår från elevernas styrkor i såväl undervisning som bedömning, samtidigt som de understryker vikten av att ställa krav och utmana eleverna. Andra områden som berörs är anpassning av läromedel och lärmiljö samt vikten av ett välfungerande mentorskap och samarbete mellan olika professioner i skolans värld.För att på organisationsnivå möjliggöra den didaktiska anpassning pedagogerna beskriver som nödvändig krävs kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte bara bland den personal som arbetar nära eleverna utan också bland skolledare.Nyckelord: didaktisk anpassning, förstärkta gymnasieprogram, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, specialpedagogik, scaffolding, undantagsbestämmelsen