Syftet med föreliggande studie var att undersöka den didaktiska potential som finns i romanen Molnfri Bombnatt i syfte att arbeta med skolans värdegrund i svenskämnet på gymnasiet. I studien har en tematisk och narratologisk analys gjorts, vilket visat att det finns flera didaktiska infallsvinklar att använda sig av i sin undervisning för att motverka antisemitism och för att arbeta med värdegrundsfrågor. Romanen innehåller en komplex narrativ struktur och behandlar flertalet motiv som kan kopplas till temat antisemitism. Som elev finns flertalet möjligheter för igenkänning i romanen, vilket kan skapa en inkörsport till en förståelse för andra människor. Romanen har stor didaktisk potential för värdegrundsarbetet i svenskämnet i gymnasieskolan.

This essay examines how two Swedish youth novels portrays identity development and gender, and how they can be used to work with in a teaching environment. A transactional perspective on reading and literature is used in this essay, inspired by Louise M. Rosenblatt and Kathleen McCormick. The two youth novels in focus are Pojkarna (2011) and När hundarna kommer (2015), both written by author Jessica Schiefauer. The analysis focuses on the main characters identity development with an extra focus on gender. The analysis shows that the books are useful in a teaching situation where the teacher intends to illustrate identity change and gender, but also other important subjects that could determine youth’s identity development. The Swedish curriculum clearly states that students in upper secondary school should be given opportunity to develop and explore their own identity, and this essays thesis is that literature is an excellent source for students to do just that.

Skolans värdegrundsarbete ska genomsyra undervisningen inom alla ämnen och inom svenskämnet kan vägen in i detta arbete utgöras av litteratur. Syftet med studien är att undersöka didaktisk potential i två romaner ur ett värdegrundsperspektiv. Metoden utgörs av den nykritiska textanalysmetoden närläsning samt tematisk analys. Materialet för studien består av de två romanerna Ondskan av Jan Guillou och Lila hibiskus av Chimamanda Adichie. Resultatet visade att romanerna på ett övergripande plan uppvisar en liknande värdegrundsrelaterad tematik men att denna gestaltas på olika sätt och i olika utsträckning, samt att Lila hibiskus behandlar fler värdegrundsfrågor än Ondskan. Slutsatsen är att båda romaner kan utgöra ett fruktbart material i svenskämnets värdegrundsarbete men beroende på lärarens intentioner kan endera utgöra ett lämpligare val.

Detta examensarbete utforskar de tre folksagorna ”Sparven med den avklippta tungan”, ”Prins Hatt under jorden” och ”Kung Trastskägg” utifrån deras innehåll i relation till gymnasieskolans värdegrundsuppdrag och de olika svenskkursernas centrala innehåll. Genom att applicera de litteraturdidaktiska teorierna erfarenhetspedagogiken och främmandegöringspedagogiken på det analyserade materialet utforskas även materialets didaktiska potential. Resultatet av studien och analyserna visar bland annat att värdefullt diskussionsunderlag baserat på samtliga av värdegrundens sju huvudpunkter går att finna på ett flertal ställen i de utvalda folksagorna. De applicerade teorierna fungerar som argument för varför diskussioner av och arbeten med det analyserade materialet lämpar sig för elever i gymnasieskolan.

Detta projekt har med utgångspunkt i aktionsforskningen utfört en fallstudie för att uppnå syftetatt bidra med kunskap gällande på vilket sätt undervisning i metrik påverkar elevers kunskapom rytm i texter. Studien har utgått ifrån en design för lärande genomförd i en klass beståendeav elever i årskurs två vid det estetiska programmet med inriktning musik, vilka har skapatkunskapsrepresentationer i form av dikter. Dessa dikter har sedan analyserats parallellt medden genomförda undervisningen genom kvalitativ textanalys, för att undersöka huruvida dengenomföra lärsekvensen stärkt deras språkliga medvetenhet gällande rytm. En metrisk analysmed utgångspunkt i Wåhlins (1995) metriklära har spårat hur versfötter samt några stilfigurerhar använts. Van Liers (1998) modell för språklig medvetenhet har tillsammans med metrikoch didaktisk design utgjort de teoretiska utgångspunkterna. Resultatet visar att undervisning imetrik kan leda till både till ökad språklig medvetenhet gällande rytm och även till ett i flerafall, ökat engagemang. Poesiundervisning kan användas både funktionellt för att utveckla elevers språkbruk gällande rytm och emancipatoriskt för att stärka deras personliga uttryck ochröst i texter, vilket båda kan nyttjas vidare i deras texter generellt. Att undervisa i poesi i allmänhet och metrik i synnerhet, bidrar till ökad språklig medvetenhet och kan därmed motiverasutifrån läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2022).

No description available.

Studien syftar till att skapa medvetenhet om språkutvecklande undervisning i flerspråkiga klasser. De frågeställningar som ställdes var: På vilka sätt arbetar lärare språkutvecklande i två klasser med flerspråkiga elever? Vad utmärker språkutvecklande undervisning i två flerspråkiga klassrum?I enlighet med andra forskare vilar studien på sju framgångsfaktorer för språkutvecklande undervisning (Cummins, 2017; Garcia & Wei, 2018; Gibbons, 2018b; Kaya, 2016). Dessa är: klassrumsinteraktion, användning av verktyg, samspel mellan lärare och flerspråkig elev, samarbete, språkliga klargöranden, användning av modersmålet och varierad språkanvändning. Utgångspunkten för studiens utförande vilar på de sju faktorerna sammankopplat med didaktiken enligt Kvelis (1994) didaktiska relationsmodell och det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2015). För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes etnografiska observationer av två lärare i klasser med flerspråkiga elever. Observationerna genomfördes strukturerat enligt ett observationsschema under sex lektioner på sammanlagt fem timmar. Vidare utgör begreppen arbetssätt, undervisningsmetoder och inlärningsaktiviteter observationsschemats tre huvudkategorier. Resultatet som framkommit visar att de två lärarna använder sig av en språkutvecklande undervisning där de tydliggör innehållet på ett väl anpassat sätt till eleverna. De olika framgångsfaktorerna fick olika utrymme i undervisningen, exempelvis fick användandet av elevernas modersmål minst utrymme, under de lektioner som observerats. Vidare visade resultatet även att samspelet mellan lärare och flerspråkig elev var det som utmärktes i den språkutvecklande undervisningen. Detta medför att inlärningsaktiviteter hade den didaktiska huvudrollen i lärarnas språkutvecklande undervisning.

SammanfattningBröstcancer drabbar var nionde kvinna i Sverige och är den näst vanligaste dödsorsaken förkvinnor under 40 år. Självundersökning är en relativt enkel metod för att upptäcka tidigatecken på bröstcancer. Trots detta gör inte 63.8% av kvinnor mellan 20-40 årsjälvundersökning. Denna studie undersökte hur motivationen hos målgruppen påverkadesutifrån olika kommunikationsstilar, en narrativ och en didaktisk. Undersökningengenomfördes i form av framtagandet av två olika animerade informationsfilmer omsjälvundersökning. Resultatet visar att bägge filmerna ökar motivationen hos respondenternamen att den narrativa filmen ger störst effekt. Motivationen påverkar även hur lätt eller svårtrespondenterna tycker att det känns att genomföra självundersökning, varpå vid högremotivation visar resultatet att det upplevs lättare att genomföra. Slutsatsen som dras för dennastudie är att en narrativ kommunikationsstil är att föredra för att öka motivation hos kvinnormellan 20-40 år, samt att filmen bör återfinnas i sociala medier och kan då fungera som entrigger för ökad motivation. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan förhåller sig till pedagogisk dokumentation samt hur den kan främja en helhetssyn i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Studiens frågeställningar berör vad som krävs för att pedagogisk  dokumentation ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet, vad använder förskollärare pedagogisk dokumentation till i sitt arbete på förskolan samt hur pedagogisk dokumentation kan bli ett kollegialt arbetsverktyg för förskollärare. Studien har en kvalitativ ansats och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare på en förskola. I resultatet lyfter förskollärarna fram betydelsen av en tydlig och väl strukturerad organisation för arbetet med pedagogisk dokumentation som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete. Det handlar om tydliga roller och ansvarsområden för personalen, med pedagogisk handledning och en struktur som ger tid för dokumentation, reflektion och gemensamt lärande där alla kan vara delaktiga. Förskollärarna beskriver hur pedagogisk dokumentation ger möjlighet till ökad delaktighet för barn och vårdnadshavare i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet visar på pedagogisk dokumentation som ett kollegialt arbetsverktyg, som blir en del i ett målstyrt systematiskt kvalitetsarbete.

Grundtesen är att barn i förskolan använder resurser, medier och teknologi i sitt meningsskapande och erövrande av språk. Förutom texter möter barn bilder, tecken och andra skriftspråkliga aktiviteter som är komplexa och varierade. Barns läsande och skrivande förenades och har fått en utvidgad betydelse i begreppet literacy. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver och förhåller sig till barns literacypraktiker i förskolan, med särskilt fokus på berättande.Genom en kvalitativ metod intervjuades sex förskollärare med olika arbetslivserfarenhet från sex olika avdelningar i tre olika förskolor. Den insamlade empirin analyserades och tolkades med hjälp av ett multimodalt och designorienterat perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att literacy förekommer i förskolans värld. Literacy praktiseras av barn hela tiden i ett menings- och teckenskapande tillsammans med andra. Barns lärande förutsätts av förskollärares didaktiska design, där denne planerar, utformar och producerar resurser. Förskollärare iscensätter både lärmiljön och aktiviteter för att ge barn möjligheter att hitta sina lärandemönster och för att utveckla sin berättande-förmåga.I förskollärares arbete med berättande framkom det att det är barns literacypraktiker som är utgångspunkten. Barn skapar och återberättar berättelser med utgångspunkt i olika semiotiska föremål, antingen eget skapade eller med material som barn är intresserade av. Barns tillgång till digitala resurser används som verktyg för att skapa innehåll i sitt berättande. Barns berättelser speglar deras eller andras upplevelser, fantasier och observationer.