Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om och belysa deras didaktiska val i undervisningen av vardagsteknik samt hur de skapar utforskande lärsituationer i vardagsteknik. Syftet har konkretiserats till tre frågeställningar som ett hjälpmedel för att besvara studiens syfte som genomsyrar hela arbetet. Studien utgår från en kvalitativ metod där både semistrukturerade intervjuer samt en observation tillämpats. Då studien studerar förskollärares uppfattningar används även metoden fenomenografi för att närma sig deras tankar. Urvalet består av fyra förskollärare som är verksamma i fyra olika förskolor. Studiens utgångspunkt i resultatet och analysen är den insamlade empirin, tidigare forskning samt det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket innefattar det sociokulturella perspektivet tillsammans med de tre teoretiska begreppen, den närmaste utvecklingszonen, materiell mediering samt språkets betydelse. Studiens resultat visar att förskollärares uppfattningar kring vardagsteknik är varierande och att vardagsteknik kan missuppfattas som digital teknik. Det framgår även hur förskollärare ser läroplanen för förskolan och barns intresse som en viktig del i planeringen av den didaktiska undervisningen. Det visar sig att utforskande lärsituationer både sker i spontana och planerade fall. En vanlig förekommande lärsituation som är spontan är vid påklädningen i tamburen då barnen använder dragkedjan på reflexvästen. En planerad utforskande lärsituation kan vara att gå teknikrunda tillsammans med barnen för att utforska olika vardagliga tekniker i förskolans verksamhet. Resultatet visar även att kunskap kring vardagsteknik är en viktig del för att kunna utmana barnen vidare och ge möjlighet till ett fortsatt lärande.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad det innebär att resonera inom matematik på lågstadiet. I läroplanen (Skolverket, 2019) kan det utläsas på flera ställen att eleverna från och med förskoleklass i någon grad ska kunna resonera inom matematik. Sökord (resonera matematik, mathematical reasoning, primary school, mathematics education och matematiska resonemang) och urvalskriterier (peer review, tidsintervallet 2011-2021, svenska eller engelska artiklar och artiklarna ska innehålla matematiska resonemang) togs fram innan sökprocessen kunde börja. Sökningarna gjordes i databaserna SwePub, ERC och ERIC. Artiklarna valdes ut utifrån rubrik och abstrakt med utgångspunkt i urvalskriterierna. Artiklar som valdes ut gav ett brett resultat som delades in i olika teman med utgångspunkt i Lithners artikel A research framework for creative and imitative reasoning (2008) som vi hittade genom en sekundärsökning. De teman som resultatet delats upp i Imitativt resonemang, Kreativt matematiskt resonemang ochModeller för resonemang. Varav det sistnämnda temat inte är grundat i Lithners artikel. Resultatet visar på bredden av att resonera inom matematik och att det finns flera olika sätt att se på begreppet. Slutsatsen är att resonera inom matematik innebär att kunna se rimligheten i sina val av metoder och sina lösningar. Att kunna motivera och förklara varför det blir som det blir.

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om karaktärerna i Pippi Långstrump och Handbok för superhjältar del 1: Handboken ur ett genusperspektiv och att undersöka böckernas didaktiska potential med koppling till dagens läroplan. Detta görs genom en komparativ text- och bildanalys av de två verken. Analysen visar att det finns likheter och skillnader mellan hur karaktärerna framställs och att huvudkaraktärerna Pippi och Lisa kan ses som normbrytande. Böckerna kan även användas för att implementera de värderingar om könsnormer som läroplanen föreskriver. De har didaktisk potential och kan användas i undervisningen men med ett kritiskt förhållningssätt.

I denna uppsats undersöks två dystopiska romaners samhällskritiska funktion och didaktiska potential för gymnasieklassrummet. Materialet som analyseras är Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse (2017) (originaltitel The Handmaid’s Tale 1985) och Kazuo Ishiguros Never Let Me Go (2005) (originaltitel Never Let Me Go 2005). Utifrån ett ekokritiskt och litteratursociologiskt perspektiv analyseras bland annat de olika typerna av samhällsfrågor som: förtryck, hållbarhet och teknologisk utveckling, också i relation till tidigare forskning inom området. Utifrån analysen hålls också en diskussion om huruvida romanerna innehåller material som bör och kan förvaltas i ett gymnasieklassrum. Analysen visar bland annat att det skulle gå att arbeta parallellt med romanerna i ett klassrum då de tar upp liknande ämnen på olika sätt. Både förtryck och miljöetiska frågor är centrala ämnen som behandlas i båda romanerna och olika faktorer som påverkar karaktärernas status i de samhällen de lever i behandlas. Analysen visa också att dessa romaner, trots att de är utgivna för en vuxen publik, är lämpliga att använda sig av i arbetet med skönlitteratur i gymnasieklassrummet.

Detta examensarbete inom området didaktisk matematik grundar sig på en empirisk undersökning.Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som läser årskurs 1 på ettgymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och får uppgifter i problemlösning att lösa istigande svårighetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas allaelevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar uppliknande frågor och då huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverketsriktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nyaerfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet. Uppgifterna i denna uppsats är delsnumeriska och dels symboliska. Projektet har i första hand syftat till att visa på att visuella modellerkan assistera elever vid tillägnande av ny kunskap. I andra hand har projektet syftat till att visa atten viss process eller algoritm som definieras Abduktion kan vara till hjälp vid lösning av uppgiftervilka har som mål att leda till generaliseringar och formler. Med resultatet av detta arbete går det attdra slutsatserna att:1. eleverna under vissa förutsättningar har stöd av visuella figurer vid framtagande avgeneraliserade formler.2. begreppet Abduktion kan vara till hjälp vid framtagande av dessa formler.Nyckelord:

Syftet med arbetet är att försöka utveckla kursen Grafisk kommunikation 1 didaktiskt med hjälp av en utvärdering som grundar sig i vetenskaplig teori för lärande och hur eleverna i gruppen upplever hur dessa förutsättningar har påverkat dem. Jag ser ett sådant kvalitetsarbete som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Min viktigaste slutsats är att en pedagogisk utvärdering av en kurs med vetenskaplig grund i Knud Illeris förutsättningar för lärande som utvärderingskriterier har gett en stor bredd av olika tips för att kvalitetsutveckla kursen didaktiskt vilket ökar förutsättningen för elevernas lärande och eleverna får därmed också ännu bättre förutsättningar att nå ökad måluppfyllelse. Modellen jag har använt ser jag som generaliserbar till många olika kurser och som lärare får jag stort stöd för det didaktiska kvalitetsarbetet.Jag har i teoriavsnittet tittat närmare på Knud Illeris 3 olika dimensioner för lärande, innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen samt hans beskrivning av hinder för lärande. Med detta som utgångspunkt undersökte jag med hjälp av enkätmetoden hur eleverna upplevde dessa förutsättningar, och fick på så sätt fram möjliga didaktiska åtgärder för kvalitetsförbättring för majoriteten av eleverna och kursens genomförande. Utvärderingen genomfördes i kursen Grafisk kommunikation 1 med en elevgrupp i en gymnasieskola i Sverige och de konkreta didaktiska tips som framkom i utvärderingen uppmanar jag läsaren att själv närmare studera i rapportens senare del. Slutligen vill jag också framhålla att för att säkerställa denna kvantitativa utvärderings giltighet och för att finna individuella insatser för enskilda elever bör utvärderingen kompletteras med individuella utvecklingssamtal där resultatet och slutsatserna från denna undersökning kan ligga till grund för ett sådant samtal.

Ekokritik är en relevant del av litteraturvetenskap idag, med grund i ungdomars upplevda maktlöshet inför klimatnödläget. Studiens syfte är därmed att undersöka den didaktiska potentialen av en ekokritisk läsning av Susanna Alakoskis roman Bomullsängeln (2019). Studien undersöker verkets potential att med en ekokritisk läsning utveckla elevers critical literacy. Dels genomförs en ekokritisk analys av Bomullsängeln (2019) med fokus på hur relationen mellan natur och kultur skildras i verket. Den ekokritiska analysen utgår från begreppen antropocentrism och ekocentrism. Dels utförs en didaktisk läsakt med grund i begreppen makt och tillgång inom critical literacy. I analysen presenteras både explicita och implicita ideologier om kultur och natur som kan utläsas i verket. Resultatet visar att Bomullsängeln (2019) genom en ekokritisk läsning kan besitta potential att utveckla elevers critical literacy, eftersom läsningen kan uppmärksamma individens makt och tillgång, vilka är verktyg för handlingskraft.

Denna avhandling tillämpar Anthony Giddens teori om sen-modernitet på gymnasieutbildningen, och i synnerhet dess inverkan på föreställningarna om ’jaget’ och självidentiteten. Den ger svar på den didaktiska frågan ”till vem?”. Dess avsikt är att förstå eleverna på en existentiell nivå, och att förstå hur de påverkas av den samtida världen. Giddens bok från 1991, Modernity and Self Identity: Self and Society in the Late Modern Age, används som teoretiska ramverket. Denna avhandling har två delar. I den första delen genomför jag ett läroplansanalys av den svenska gymnasieskolan från 1970 till 2022 och tolkar läroplanerna genom sen-modernitetens teoretiska ramar. Detta visar hur villkoren för ’högmodernitet’ återspeglas i läroplanen, vilket motiverar att överväga hur dessa förhållanden påverkar våra elevers självidentitet och vad detta betyder för undervisningen. I den andra delen utvecklar jag en didaktisk modell som kan vara till hjälp i vår undervisning då den ger klarhet om eleven under sen-moderniteten. / This thesis applies Anthony Gidden’s theory of late modernity to upper secondary school education and, in particular, its impact on the notions of the self and self-identity. It provides an answer to the didactic question “to whom?”. The intent is to understand the students at an existential level, and to understand how they are affected by the contemporary world. Giddens’ 1991 book, Modernity and Self Identity: Self and Society in the Late Modern Age, is used as the theoretical framework. This thesis has two parts. In the first, I carry out a curriculum study of Swedish upper secondary school from 1970 to 2022 and interpret the curricula through the theoretical framework of late modernity. This shows how the conditions of ‘high modernity’ are reflected in the curriculum, which justifies considering how these conditions impact on the self-identity of our students and what this means for teaching. In the second part, I develop a didactic model that can assist in our teaching as it provides clarity on the student in late modernity.

No description available.

This thesis aims to discuss how we should understand concepts such as humanism and posthumanism through readings of Kerstin Ekman’s Hunden (1986) and Löpa varg (2021). In particular it explores the concepts in relation to the core values such as ”respecting the environment” and ”western humanism” that features in the Swedish curriculum. I do so by using Rosi Briadotti’s theories on nomadic subjects and Malin Alkestrand’s didactic potential. Seeing Kerstin Ekman as a writer who problematize our understanding of humanism and posthumanism in relation to nature relies on the scholarly findings of primarily Linda Haverty Rugg, Marie Öhman and Anna-Karin Jonasson. In the first part of the analysis I argue for an understanding of the character Ulf in Löpa varg as a nomadic subject from whoms subjectivity a struggle between the humanism and the posthumanism arises, in relation to the attacks he encounters. The second part of the analysis focuses on Hunden and I ascertain an understanding of the novels conflict as a subjective becoming that the canine main protagonist Den gråe undergoes. Through this we see an argument of the nature’s flora and fauna as bearers of a soul in their own right. The third and final part of the analysis ties the found themes and motifs together and ponders how they could be used in the classroom. The focal take-away from the analysis is that a combination of humanistic and posthumanistic values reigns in the novels. Sometimes the nodes of knowing and unknowing needs to be blurred to navigate through life, if life’s objective is respecting both nature and the humans therein.