Digitala enheter har blivit en naturlig del av individers vardag vilket öppnar upp för både möjligheter och utmaningar. Dagens teknik möjliggör för individen att ständigt vara närvarande utan att fysisk befinna sig i miljön. Den konstanta tillgängligheten påverkar individens sociala liv på olika sätt. Föreliggande forskning studerar hur 10 medelålders individer kommunicerar och söker information genom digitala enheter. Författarna har ett särskilt synsätt att studera detta. Snarare än att se på digitala enheter som enbart redskap som stödjer användarens vardagliga aktiviteter, argumenterar författarna hur digitala enheter istället kan ses som förlängning av individerna genom konceptet ”the extended mind”. Detta sker genom att individen ändrar sättet att använda sig av teknologin vilket medför förbättrade kognitiva förmågor. Vidare undersöks vilka möjligheter och utmaningar respondenterna upplever i mötet med digitala enheter vilket sedan analyseras utifrån digital kompetens. / Digital devices have become a natural part of individuals' everyday lives which opens up both opportunities and challenges. Today's technology enables the individual to be constantly present without being physically present in the environment. The constant availability affects the individual's social life in different ways. The present research studies how 10 middle-aged individuals communicate and search for information through digital devices. The authors take a distinct approach to digitalization. Rather than studying digital devices merely as tools that support users' daily activities, the authors argue for explorations of how digital devices can instead be seen as extension of mind, by changing the way individuals use the technology, therefore enhancing their cognitive capabilities. Furthermore, the opportunities and challenges that the respondents experience in the meeting with digital devices are examined and analyzed based on digital competence.

Denna litteraturstudie utforskar strategier för att främja digital kompetens inom bildämnet. Forskning om digitala bilder och sociala medier som läromedel analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att identifiera didaktiska strategier, samt relaterar forskningen till LGR22 och EU:s mål för livslångt lärande. Elevens förmåga till bildanalys, interkulturell förståelse, bildmanipulation och förståelse för bakomliggande agendor utgör förståelsen för digital kompetens inom bildämnet. Konkreta exempel från sociala medier medvetandegör elever om risken för desinformation. Diskussioner i klassrummet och online säkerställer inkludering av perspektivmångfald samt tillvaratar elevens kompetenser. Delning av skoluppgifter på sociala medier tolkas främja entreprenörskap och demokratiska värden. Studien visar på utmaningarna med att använda sociala medier som läromedel, relaterat till komplexa medieformat, vinstdrivna algoritmer och ungas främsta användning av sociala medier som tidsfördriv. Slutsatsen är att ungas förmåga att tolka och skapa bilder är kritisk för deras demokratiska kapacitet och livslånga lärande, vilket understryker bildpedagogikens betydelse för att forma kompetenta medborgare.

Det svenska samhället går åt ett allt mer digitaliserat håll. På grund av det ställs skolan införutmaningar kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. En het debatt har blossatupp kring huruvida de digitala verktygen är gynnsamma för elevers läs- och skrivinlärning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka digitala verktygs påverkan på elevers läs- ochskrivinlärning. Litteraturstudien består av åtta artiklar och två avhandlingar, som ligger tillgrund för den tematiska analysen. Den tematiska analysen bildade tre huvudteman: mötaelevers individuella behov, engagemang och gynnsam undervisning. Resultatet visade såledesatt digitala verktyg påverkar elevers läs- och skrivinlärning på flera sätt. Med hjälp av digitalaverktyg skapas motivation, inkludering och ett varierat arbetssätt där multimodalitet erbjuds.Resultatet visar däremot att de digitala verktygens möjliggörande av de här aspekterna intekan användas om lärare och elevers digitala kompetens saknas.

Syftet med studien är att utforska förskollärares upplevelser av hur digitaliseringen påverkar förskolans mål och dess inverkan på barnens utveckling. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, inklusive mediering. Det är en kvalitativ studie där metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Studiens bakgrund utgår från begreppet digitalisering, styrdokument för förskolan, samt förklaring om digital kompetens. Resultaten visar att förskollärare ser digitala verktyg som positiva, samt främjande för kommunikation, skapande och lärande. Förskollärarnas medvetenhet om digitaliseringens samhällsrelevans kopplas till behovet av att förbereda barn för en digital framtid. Slutsatsen understryker anpassningen av digitala verktyg efter barnens individuella intressen och behov för att stödja deras utveckling på ett flexibelt sätt.

El creciente uso de las tecnologías de la información y la comunicación (TIC) en la educación ha dado lugar a una evolución considerable en los últimos años. Por ello, los educadores necesitan aprender cosas nuevas para integrar la tecnología en sus clases. Para responder a esta demanda, se llevó a cabo un estudio para sugerir un Google pedagógico que utilice instrumentos para mejorar la competencia digital de los profesores de primaria. En la metodología descriptiva del estudio se utilizó un cuestionario que utilizaba una escala de evaluación de las competencias digitales. Se incluyeron tres dimensiones en el cuestionario: habilidades cognitivas, didáctico-metodológicas e instrumentales. Participaron 28 docentes de una escuela primaria de un distrito del norte de Perú. Los resultados muestran que el 71,4% de los profesores que participaron en el estudio presentaban debilidades en sus competencias digitales. Se concluyó relevante proponer un programa de intervención que fortalezca las competencias digitales en docentes de educación primaria. / The growing use of information and communication technologies (TIC) in education has led to considerable developments in recent years. Therefore, educators need to learn new things to integrate technology into their classes. To respond to this demand, a study was carried out to suggest a pedagogical Google that uses instruments to improve the digital competence of primary teachers. In the descriptive methodology of the study, a questionnaire was used that used a digital skills evaluation scale. Three dimensions were included in the questionnaire: cognitive, didactic-methodological and instrumental skills. 28 teachers from a primary school in a district in northern Peru participated. The results show that 71.4% of the teachers who participated in the study had weaknesses in their digital skills. It was concluded that it was relevant to propose an intervention program that strengthens digital competencies in primary education teachers.

Digital technology has made great progress in a relatively short time, which has led to new needs emerging to take advantage of the opportunities provided thanks to the digitization of society. The digital progress has resulted in teaching conditions being changed. The curriculum standards that all pupils should have equal opportunities to be good democratic citizens, demand today that digital competence needs to be provided to pupils. In the revised curriculum for the subject of mathematics it is written that mathematical activities must be linked to digital progress. It also says in the aim of the subject that teaching should give pupils the opportunities to develope knowledge of using digital tools. The result of the study states that the pupils´digital competence is of great significance for their development in mathematics when using digital tools and digital learning recources. The result also shows that one needs to compensate for pupils´previous knowledge regarding digital competence. / Den digitala tekniken har på relativt kort tid gjort stora framsteg, det har lett till att det uppstått nya behov för att ta tillvara på de möjligheter som ges tack vare samhällets digitalisering. Den digitala utvecklingen har gjort att förutsättningarna för undervisning har förändrats. Läroplanskravet att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att vara fullvärdiga demokratiska medborgare gör att lärare idag behöver ge eleverna en digital kompetens. I den reviderade läroplanen för ämnet matematik står det att de matematiska aktiviteterna ska vara kopplade till den digitala utvecklingen. Det står också i ämnets syfte att undervisningen ska utveckla kunskaper i användandet av digitala verktyg. Resultatet av studien visar att elevernas digitala kompetens har stor betydelse för deras utveckling i matematiken vid användandet av digitala verktyg och digitala lärresurser. Resultatet visar även att lärare behöver kompensera för elevers olika förkunskaper gällande digital kompetens.

This study presents, among other things, which working methods apply to digital tools in Swedish teaching that are most prevalent, what teachers think of that the curriculum was revised and if teachers in today's school have the digital skills needed to integrate digital tools into teaching. In addition, it is reported what advantages and disadvantages there are with using digital tools at the primary school.  In order to collect data for my study, I used qualitative interviews where five teachers were interviewed.  With the help of the socio-cultural perspective and the pragmatism's approach to learning, my results were analyzed. Results show that the teachers had a positive attitude towards digital tools and all felt that it was necessary to integrate digital tools already at the primary school. It can also be seen from the result that all teachers were in favor of the curriculum being revised and the teachers considered that they had the necessary digital skills. The positive effects that emerged from my results were, among other things, that the students get the habit of using digital tools and that they learn to handle the various tools. The negative effects that emerged from my result were mainly that it takes a long time to use the digital tools. / I denna undersökning redovisas bland annat vilka arbetssätt gällande digitala verktyg i svenskundervisningen som är mest förekommande, vad lärare anser om att läroplanen reviderades och om lärare i dagens skola har den digitala kompetens som behövs för att integrera digitala verktyg vid undervisningen. Dessutom redovisas det vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda digitala verktyg redan vid lågstadiet.  För att samla in data till min undersökning så använde jag mig av kvalitativa intervjuer där fem lärare blev intervjuade.  Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och pragmatismens synsätt på lärande så analyserades mitt resultat. Resultat visar på att lärarna hade ett positivt förhållningsätt till digitala verktyg och samtliga ansåg att det är nödvändigt att integrera digitala verktyg redan vid lågstadiet. Av resultatet kan det även utläsas att samtliga lärare ställde sig positiva till att läroplanen har reviderats och lärarna ansåg att de besatt den digitala kompetens som behövs. De positiva effekterna som framkom av mitt resultat var bland annat att eleverna får vanan att använda digitala verktyg och att de lär sig att hantera de olika verktygen och de negativa effekterna som framkom ur mitt resultat var främst att det tar lång tid att använda de digitala verktygen.

Syftet med studien är att undersöka tre lärares digitala kompetens i arbetet med att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt hos elever i årskurs 3–4. Den teoretiska ut- gångspunkten för studien är den sociokulturella teorin och studiens variant av TPACK-modellen som föreställer lärares digitala kompetens. Data samlas in genom observationer och semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån modellen. I analysen urskiljs lärarnas ämneskompetens, pedagogiska kompetens och tekniska kompetens. Resultaten tyder på en osäkerhet hos lärare, hur de skall tolka kursplanen i ämnet svenska i årskurs 1–3 för att utveckla elevens källkritiska förhållningssätt. För att skapa optimala förutsättningar i undervisningen för att utveckla det källkritiska förhållningssättet hos elever i årskurs 1–3, bör kunskapskraven för godtagbara kun- skaper i slutet av årskurs 3 skrivas fram tydligare i läroplanen. Studiens resultat visar också vikten av att skolorna förse lärarna med stöd och fortbildning för att de skall kunna utveckla sin digitala kompetens.

Submitted by ROBSON BARROS (barros.robson@gmail.com) on 2016-07-22T01:44:57Z No. of bitstreams: 1 VersaoFinal_Robson_Barros+Ficha_catalografica_enviadaFGV.pdf: 2332513 bytes, checksum: d0418b5184fda518c09332acceb2a273 (MD5) / Approved for entry into archive by Janete de Oliveira Feitosa (janete.feitosa@fgv.br) on 2016-07-28T19:15:03Z (GMT) No. of bitstreams: 1 VersaoFinal_Robson_Barros+Ficha_catalografica_enviadaFGV.pdf: 2332513 bytes, checksum: d0418b5184fda518c09332acceb2a273 (MD5) / Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2016-08-02T18:14:24Z (GMT) No. of bitstreams: 1 VersaoFinal_Robson_Barros+Ficha_catalografica_enviadaFGV.pdf: 2332513 bytes, checksum: d0418b5184fda518c09332acceb2a273 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-08-02T18:21:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 VersaoFinal_Robson_Barros+Ficha_catalografica_enviadaFGV.pdf: 2332513 bytes, checksum: d0418b5184fda518c09332acceb2a273 (MD5) Previous issue date: 2016-07-14 / The goal of this paper is to identify the insertion of digital competence in the competence management model of a Brazilian public organization nationwide. To do so, a group of investigation techniques was used. Initially, there was the documentary analysis of the competence model of a public organization, in order to correlate it to the digital competences framework proposed within the DigComp project, developed by the European Community and that, in this paper, is taken as the theoretical reference for the analyses of the collected data. The content analysis as proposed by Bardin (1977) allowed identifying if this document brought traces of the digital competences of the reference used. After that, through Google Forms app, a 'structured' questionnaire was applied to 27 respondents, located in a state-run of the organization. The data collected allowed identifying the importance given by the respondents to the digital competences reference and were more fully exploited in a focus group conducted among four employees who exercise the leadership role in the same unit. Results show employees and leaders’ perception of the importance of the digital competences, even with no identification of these inserted competences as fundamental competences in the competence management model of the organization studied. On the other hand, they also show the difficulties of these employees and leaders in the application of these competences in daily tasks. / O objetivo deste trabalho é identificar a inserção das competências digitais no modelo de gestão de competências de uma organização pública brasileira de abrangência nacional. Utilizou-se, para tanto, de um conjunto de técnicas de investigação. Inicialmente, realizou-se a análise documental do modelo de competência da organização pública, objetivando relacioná-lo ao quadro de competências digitais proposto no âmbito do projeto DigComp, desenvolvido pela European Community e que, neste trabalho, é tomado como referência teórica para a análise dos dados coletados. A análise de conteúdo nos moldes propostos por Bardin (1977) permitiu identificar se esse documento trazia vestígios das competências digitais do framework utilizado. Em seguida, por meio do aplicativo Google Forms, um questionário estruturado foi aplicado a 27 respondentes, lotados em uma gerência estadual da organização. Os dados coletados permitiram identificar a importância atribuída pelos respondentes às competências digitais do framework e foram mais intensamente explorados em um grupo focal conduzido junto a quatro empregados que exercem a função de liderança na mesma unidade. Os resultados apontam para uma percepção da importância das competências digitais pelos empregados e líderes, mesmo que sua presença não tenha sido identificada no modelo de gestão de competência da organização estudada. Por outro lado, apontam também para a dificuldade desses empregados e líderes na aplicação dessas competências nas tarefas cotidianas do trabalho.

Denna studie behandlar lärares användning av IKT i olika ämnen av deras undervisning från förskoleklass till år tre. Genom intervjuer har data samlats in och sedan tematiskt analyserats. Studien fokuseras på i vilket syfte IKT används i undervisningen och vilka faktorer som anses påverka implementeringen av IKT i undervisningen. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning inom området. I studien framkommer att lärare generellt upplever en osäkerhet kring IKT. Det finns även ett behov av bättre struktur och stöd gällande fortbildning kring IKT. Vidare visar resultatet att ramarna för hur lärare arbetar i olika ämnen med IKT är relativt fasta, där många lärare använder IKT på liknande sätt inom specifika ämnen. Studien uppmärksammar också problem gällande likvärdigheten i utbildningen för eleverna med avseende på IKT. Avslutningsvis lyfts några förslag till hur en fortsatt forskning skulle kunna te sig gällande lärares användning av samt fortbildning kring IKT. / This study addresses teachers' use of ICT in different subjects of their teaching from pre-school class to year three. Through interviews, data has been collected and then thematically analyzed. The study focuses on the purpose of ICT in teaching and what factors are considered to affect the implementation of ICT in teaching. Furthermore, the result is compared to the results of previous research in the field. The study shows that teachers generally experience uncertainty concerning ICT. There is also a need for better structure and support for teachers’ continuing education on ICT. Furthermore, the results show that the framework for how teachers work in different subjects with ICT is relatively fixed, where many teachers use ICT in a similar manner in specific subjects. The study also addresses issues regarding the educational equity for students with regard to ICT. Lastly, some suggestions for further research concerning teachers’ further education and use of ICT are highlighted.