Denna studie presenterar speciallärares/specialpedagogers erfarenheter och kunskaper om digitala verktyg inom specialundervisningen, med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat baseras på kvalitativa semistrukturerade interjuver med fem speciallärare och en specialpedagog. Studiens resultat visar att de digitala verktygen används i den dagliga specialundervisningen av elever med läs- och skrivsvårigheter. Enligt studiens respondenter är både pedagoger och elever positivt inställda till användningen av digitala verktyg i undervisningen. De mest framträdande positiva effekterna som de digitala verktygen bidrar med är den inkluderande effekten, dess flexibilitet och förmågan att motivera elever i läs- och skrivundervisningen. De negativa aspekterna handlar om att de digitala verktygen är en bristvara på många skolor och att det råder en viss kunskapsbrist om hur man hanterar digitala verktyg och dess applikationer/program. Den typen av digitala verktyg som presenteras i studien är datorer och Ipads. Ipads framställs som det populäraste verktyget hos både pedagoger och elever tack vare dess lätthanterlighet, snabbhet och det stora utbudet av olika applikationer. Ett urval av applikationer/datorprogram som presenteras i studien är ClaroRead, Bornholmslek och Stjärnsvenska.

I vårt digitaliserade samhälle finns 1,1 miljoner svenskar som inte använder sig av internet dagligen, däribland 500 000 som aldrig använder sig av det. Den största gemensamma nämnaren för digitalt utanförskap har visat sig vara ålder. Studiens syfte har varit att undersöka hur seniorer upplever digitaliseringen. Detta har gjorts genom nio kvalitativa intervjuer med seniorer i Stockholm. Resultatetet redovisas i två teman, konsekvenser för samhället och konsekvenser för individen för att sedan analyseras med hjälp av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället. Ett av studiens mest utmärkande resultat har visat sig vara upplevelsen av att samhällsförändringarna kring digitaliseringen går för snabbt vilket har negativa konsekvenser för respondenterna. Vår förhoppning med denna uppsats är att lyfta frågan och uppmuntra till bredare diskussion i ämnet samt till vidare forskning.

Idag ska det finnas digitala inslag i ämnet idrott och hälsa och skolan har generellt blivit mer digitaliserad. Det kan vara svårt att veta hur digitala verktyg kan implementeras i idrottsundervisningen, varför det ska användas och vad det egentligen medför till ämnet som är praktiskt inriktat. I dagens samhälle är det viktigt med digital kompetens både för lärare och elever, vilket kräver tid och kunskap. Syftet var att belysa digitaliseringen i skolan. Delmålen med studien var att undersöka digitaliseringens påverkan i ämnet idrott och hälsa samt hur digitala verktyg används i undervisningen under olika former. Studien genomfördes på olika skolor i Västra Sverige där tio idrottslärare med olika erfarenheter, kön och ålder intervjuades. Frågorna som behandlades i studien var hur digitala hjälpmedel och verktyg användes under lektionerna inom idrott och hälsa, varför digitala verktyg används för elevernas lärande inom idrott och hälsa samt vilka hinder digitaliseringen kan medföra i ämnet idrott och hälsa. Det som främst framkom i studien var att digitala verktyg inte används i alla moment utan främst i momenten dans, orientering och redskapsgymnastik. Det används även för att skapa ett formativt lärande och bedömningsunderlag. Hinder digitaliseringen medför var att det bidrar till stillasittande, mer skärmtid och mer arbete för idrottslärarna.

Det är innehållet som användarna är ute efter när de besöker en webbplats eller använder en digital tjänst. Med innehåll menas text, bilder, videofiler eller ljudfiler som publiceras i en digital artefakt, till exempel en webbplats eller en digital tjänst. Innehållets kvalitet kan kopplas direkt till både känslan av måluppfyllnad för användare och till intäkter eller annan måluppfyllnad för ägaren av en digital artefakt. Innehållet ställer krav på den digitala designen. Om det till exempel ska publiceras långa texter och bilder av låg kvalitet eller om det ska publiceras bildmaterial av hög kvalitet tillsammans med korta texter i en färdig digital artefakt, så krävs olika designlösningar för att presentera innehållet för användaren på ett effektivt och attraktivt sätt. Designlösningarna skapas av designteam i digitala utvecklingsprojekt. Denna kandidatuppsatsstudie undersöker och behandlar de problem avseende innehållsarbetet som designteamen som deltagit i studien uppfattar i digitala utvecklingsprojekt. Det primära syftet är att identifiera och beskriva problemen. Det sekundära syftet är att lägga grund för diskussion om lösningar på problemen. De två metoder som har använts för insamlingen av empiriska data i studien är fokusgrupper och en personlig intervju. De viktigaste slutsatserna från denna studie är att alla respondenterna uppfattar att det finns ett flertal problem som kan kopplas till innehållsarbetet i digitala utvecklingsprojekt, och att dessa problem exempelvis orsakar förseningar av digitala artefakters lansering, svårigheter att hålla budgeten och missnöjdhet hos digitalbyråernas kundföretag. Problemen som uppfattas av respondenterna i studien kan delas in i tre problemområden. Det första problemområdet är kompetens inom innehållsarbete. Både kundföretag och digitalbyråerna saknar ofta kompetens avseende innehållsstrategi och innehållsproduktion, vilket medför att det är svårt att uppnå hög kvalitet i innehållsarbetet. Det andra problemområdet är involvering av innehållsarbete i digitala utvecklingsprojekt. Innehållsarbetet drivs ofta som ett eget projekt vid sidan om det digitala utvecklingsprojektet och inte som en del av dem. Dessutom är kommunikationen mellan de två projekten ofta bristfällig. Det tredje problemområdet är budget för innehållsarbete. Det saknas ofta estimerade arbetstimmar för innehållsarbetet i offerter och de syns inte tydligt i projektplaner, vilket innebär att innehållsarbetet ofta dyker upp som oväntad kostnad för kundföretag när det digitala utvecklingsprojektet redan startat.

Det råder en situation på arbetsplatser där fler och fler system förväntas tillämpas i arbetslivet. Linköpings kommun ingår just nu i en digital satsning för att påverka anställdas arbetssätt och arbetsbörda och den här studien är en utveckling av ett projekt som utförts tidigare inom kommunen. Studiens syfte var att undersöka arbetssättet som en grupp chefer tillämpar vid verksamhetsstyrning. Genom en kravanalys identifierades chefernas behov och krav de har på ett framtida digitalt beslutsstöd som kan användas vid just verksamhetsstyrning. Dessutom syftade studien till att undersöka chefernas användning av digitala verktyg och deras attityder gentemot digitalisering av arbetsprocesser. Det nuvarande arbetssättet uppfattades som tryggt men också långsamt med eftersatta strukturer. Chefernas upplevelse är att detta hindrar möjligheten att hjälpa fler personer. Tillika har de positiva attityder gentemot digitalisering då det har förutsättningen att förenkla arbetsprocesser. Däremot bemöts de idag av långa och krångliga vägar till information som tar energi från huvudsakliga uppgifter. Som konsekvens har egna påhittade strukturer skapats för att täcka upp för de rådande bristerna i de befintliga systemen. Förhoppningen på ett nytt digitalt beslutsstöd är att det inte ska vara ännu ett till verktyg, utan att det bemöta de problemen och bristerna som idag orsakar att digitala verktyg inte upplevs som hjälpmedel. Resultatet för denna studie är relevant för att utifrån ett användarcentrerat perspektiv ge de digitala verktygen ett mervärde och som kan förenkla och effektivisera arbetsprocesser och således också förbättra den digitala arbetsmiljön.

The aim for this thesis was to develop a proposal of documentation, containing rules and procedures, which JernströmOffset needs to acquire the Certified Graphic Production certification. A fundamental part was to study the materialissued by Sveriges Grafiska Mediaförening, to clarify the requirements that must be met to obtain the certification. Therecommendations found in the CGP material must also be considered.Based on the requirements and recommendations of Certified Graphic Production, a mapping of the workflows atJernström Offset was performed. It was done by interviewing employees from different departments at the company,this to get a clear understanding of the operations carried out throughout the production flow and the final qualityfollow-up.During our reviewing process we found that a number of changes, in terms of working environment and practices,must be made at the company. As a result of this we propose some appropriate actions to be implemented.The documentation was finally written, through the requirements and recommendations of Certified GraphicProduction and then applied to Jernström Offset’s work procedures.

No description available.

This thesis is an evaluation of the campaign [The digitally curious] that is part of the regional marketing campaign Futurum.kom. Its purpose was to strengthen the library's role in society. The campaign includes Regionbibliotek Kalmar, Länsbibliotek Sydost and also 25 public libraries in Kronoberg, Kalmar and Blekinge. The campaign [The digitally curious] is one of several cluster campaigns targeting their marketing to a specific audience and aims to promote awareness of what libraries have to offer and provide information on digital media and services. The target group for the campaign is a man between 45-65 years old, who is interested in digital technology. The campaign ran from September 19 to October 2, 2011, and included digital activities. The thesis addresses these questions: What has the campaign [The digitally curious] for overall goals and how relevant were they? What was the audience for [The digitally curious] and did they reach it? What marketing channels did the library use and why them? To what extent did the librarians perceive that the objectives of the campaign were achieved? How did the public value the digital activities in the public library and how did they perceive the cluster campaigns, [The digitally curious], message. The method used in the thesis was case studies, which included a survey of the public, interviews with librarians and document analysis. Our study revealed that there is a need in society for digital activities to bridge the digital divide. The marketing campaign received positive feedback but the target group did not come to the extent that was desired. It was also revealed that to be successful in marketing and to work on bridging the digital divide, collaboration is a useful method.

Inledning: Primärvården i Sverige är i behov av förändring då dess struktur och resursfördelning behöver anpassas för att klara av att möta de framtida utmaningar som primärvården står inför med en befolkning som lever allt längre, kroniska sjukdomar samt multisjuka, där en möjlig lösning skulle kunna tänkas vara digitalisering av primärvården.  Syfte: Det här examensarbetet syftar till att undersöka digitala vårdcentralers möjligheter att bidra till en förbättrad tillgänglighet till primärvården i Sverige. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts i flera olika databaser, där både kvalitativa och kvantitativa studier har inkluderats i studien. Resultat: Ur ett patientperspektiv rapporterade ett flertal studier en övergripande tillfredsställelse genom användning av digitala vårdbesök som ett alternativ till fysiskt besök på vårdcentral. Diskussion: Generellt ses digitala vårdcentraler som tillgängliggörare av vård för befolkningen, men det finns även osäkerheter som riskerar att påverka både patienter och skattemedel om resurserna används felaktigt och där de inte gör mest nytta. / Introduction: Primary care in Sweden is in need of change, and should recognize challenges related to structures of care, and use of resources, in order to adapt to future challenges faced by primary care. Sweden’s population is living longer, and population health will be increasingly affected by chronic diseases and people living with multiple illnesses. A possible solution could be the use of digitalization in primary care. Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to investigate the possibility of digital healthcare providers to contribute to improved accessibility to primary care in Sweden. Method: A systematic literature study has been conducted through several different databases. Both qualitative and quantitative studies have been included in the study. Results: Findings suggest that there is overall patient satisfaction with digital healthcare visits as an alternative to physical visits to the healthcare center. Discussion: Generally speaking, digital care could be expanded but there are also uncertainties that may affect both patients and strain on resources. These issues need further exploring.

Examensarbetet berör frågor kring arkivering och dokumenthantering på stads-byggnadsförvaltningen i Trollhättans kommun. Problem som kommunen har är dagslägets hantering av digitala filer. / Se mailadressen