Digitaliseringen som skett senaste åren har lett till stora förändringar inom svensk sjukvård. En av de största riskerna med digitaliseringen är att vissa grupper i samhället riskerar att lämnas i ett digitalt utanförskap. Äldre medborgare tenderar att utnyttja digitala tjänster i mindre utsträckning än andra åldersgrupper och användning av digitala vårdtjänster är inte något undantag. Digitala vårdtjänster ger möjlighet att kontakta vården digitalt och ger stor nytta till äldre medborgare som är en av de största vårdkonsumenterna. Syftet är att öka förståelse om digitalt utanförskap hos äldre i åldersgruppen 75+ genom att undersöka äldres uppfattning om vad som påverkar deras användning av digitala vårdtjänster. Studien kunde undersöka vilka faktorer som påverkar digitalt utanförskap hos äldre i stöd av tidigare forskningar. Identifierade faktorer motivation, tillgång till digital teknik, digital kompetens, rädsla, tilltro till digitala tjänster och den faktiska användningen har fungerat som underlag för att undersöka vad som påverkar äldres användning av digitala vårdtjänster. Kvalitativa telefonintervjuer samt personliga intervjuer på plats genomfördes, där populationen bestod av fem respondenter i ålder 75+ för att få en bättre förståelse för vilka argument äldre har för icke-användning av digitala vårdtjänster. Resultatet visade att äldres användning av digitala vårdtjänster påverkas av motivation, digital kompetens, rädsla och den faktiskaanvändningen. Ytterligare indikatorer som kunde identifieras är växte inte upp med teknik (motivation) samt den dagen man känner sig tvungen (användning). Resultatet visade att äldre använder de digitala tjänster som de är i behov av, där digitala vårdtjänster inte ingår i behovet. Användning kopplas också till äldres vana att kontakta vården genom att ringa och användning av digitala vårdtjänster utesluts inte när ett tvång uppstår. Studien har bidragit med att identifiera ytterligare faktorer som kan förklara vilka argument äldre har för icke- användning samt ökad kunskap om varför denna användare grupp tenderar att undvika digitala tjänster.

In the wake of the increased digitalisation of the Swedish society, people who experience difficulties to utilise digital services turn to the public library for assistance. As a result, questions concerning how and to what extent the public library is supposed to support people in need of digital services is raised amongst the public library staff. The purpose of this thesis is thus to examine public library managers understanding of what role the institution should uphold in the midst of the depicted development, and how they enact in order to implement the defined role within the organisations they manage. The findings are based on qualitative interviews with seven public library managers from different municipalities i Västra Götalandsregionen. The interviews were transcribed and analysed using qualitative content analysis methodology, and the results were interpreted by means of Shaffer’s (2018) criterias for social sustainability within public library organisations. The findings display that the public library managers perceive a direct link between the Swedish library act and the role as information supplier and tutor of people in need of digital support. In order to utilise this understanding, the public library managers undertake various actions including securing good communications with staff, users and local politicians, facilitation of adequate training for staff members etc. while trying to establish above­named role, chiefly amongst the employees. Measured against Shaffer’s criterias and against literature on the viewpoints of librarians, users and politicians, these actions may have positive as well as negative effect on the public library’s social sustainability.

Since the end of 2019 the world have been struck by the virus Covid-19 which have resulted in adjustments around the world such as working from home. Now it’s been over a year since the pandemic started and companies around the world are now wondering what to expect when the restrictions of working home dissolves. The aim of this study is to investigate how managers at the international company Parker Hannifin operating in the manufacturing industry have experienced the conversion of being a leader to become an E-leader due to Covid-19. We also want to investigate which possibilities and limitations managers experience with leading virtual teams. The aim is also to capture their thoughts of what’s important to bring to the future when it comes to continue leading virtual teams. To answer these questions inspiration was found about leadership and E-leadership, leading virtual teams, work-life balance, communication and teleworking. The empirical material in this qualitative study was collected through semi-structured interviews because the purpose of this study was to catch the experiences but also leave room for the respondents to tell more stories about the phenomenon in the interviews. The result shows that our respondents have experienced the conversion into becoming an E- leader easier than they thought. It also shows some disadvantages regarding increased virtual meetings and lack of spontaneous social interactions due to Covid-19. This comes with some challenges for the E-leader to face in the future. In the result some advantages appear such as more effective communication and cooperation. Furthermore, some complements are added into the E-leadership that is necessary to lead virtual teams such as soft values. Our study also discusses that a transformative and situation-based leadership is to prefer in times like these during Covid-19.

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv undersöka hur digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen för elever i åk. 6-9 samt hur eleverna upplever att digitala läromedel påverkar deras lärande. Metoden är kvalitativ och består av åtta intervjuer med elever i åk 6-9 på två olika skolenheter. I studien sammanförs resultatet i undersökningen med teorier och analysmodeller som handlar om att kvalitativt granska digitala läromedel och vilka effekter de kan ha på elevernas lärande, huvudsakligen Sjödén (2014), Gärdenfors Peter (2010). Resultatet i studien visar att eleverna får snabbare och mer effektiv återkoppling när de arbetar med digitala läromedel, i jämförelse med vanliga traditionella läromedel. Eleverna blir mer motiverade och engagerade och kan arbeta mer självständigt, vilket leder till att kvaliteten i undervisningen ökar. Återkopplingen i digitala läromedel kan ha en negativ inverkan på lärandet, då det finns brister och begränsningar i funktioner och uppbyggnad. Eleverna känner sig stressade och det ges inte tillräcklig möjlighet att utveckla mer fördjupad och komplex kunskap. Användandet av digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen i negativ riktning och förändrar det sociala interaktionsmönstret i klassrummet; eleverna upplever att interaktionen med läraren minskar i allt för stor utsträckning och att lektionerna blir mer enformiga. Digitala läromedel förändrar arbetsmiljön i klassrummet, eftersom det uppstår distraktionsmoment som eleverna har svårt att hantera. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för kunskapsutveckling, men ställer också höga krav på skolan att anpassa sina pedagogiska metoder och arbetssätt. Digitala läromedel bör inte användas för digitaliseringens skull, utan enbart om de bidrar till att uppnå de mål och syften som finns i undervisningen samt om de främjar elevernas lärande och förstärker kvaliteten.

Bakgrund: Digitalisering har förändrat hur vi möts, var vi möts och hur våra möten uttrycks. Arbetsmöten förekommer i alla organisationer och då många arbetsuppgifter inte längre är bundna till en särskild geografisk plats hålls arbetsmöten i allt större utsträckning digitalt. Med allt fler digitala arbetsmöten ställs således organisationer inför nya möjligheter såväl som utmaningar och tidigare forskning menar att organisationer behöver anpassa sig till den nya digitala arbetsmiljön, inte minst rollen som m tesledare. Vad som behöver anpassas och hur det ska göras framgår dock inte, men är av stor relevans att förstå. Studien avser därför att kartlägga vilka faktorer i ett digitalt arbetsmöte som är avgörande för att det digitala arbetsmötet ska bli välfungerande. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för det digitala arbetsmötet genom att belysa dess utmaningar och möjligheter, samt förklara hur rollen som m tesledare anpassas till ett digitalt mötessammanhang. Metod: Denna tvärsnittsstudie har en kvalitativ forskningsstrategi med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta ledare med god vana av digitala arbetsmöten. Slutsats: Det digitala arbetsmötet medför resursbesparing i form av tid och pengar, en flexibel arbetsplats samt en mer demokratisk möjlighet att delta. Samtidigt identifieras vana, mötesplats, val av kommunikationsverktyg, störningar och brus, avsaknad av kroppsspråk och relationsskapande som det digitala arbetsmötets stora utmaningar. Det välfungerande digitala arbetsmötet är således ett möte där de identifierade utmaningarna har reducerats eller allra helst eliminerats och på så sätt skapat rätt förutsättningar för både mötesdeltagare och mötesledaren. För att ett digitalt möte ska vara välfungerande fordras ett anpassat mötesledarskap, vana och erfarenhet, fungerande teknik, rika kommunikationsverktyg, engagemang samt riktlinjer. / Background: Digitalization has changed how we meet, where we meet and how our meetings are expressed. Meetings occur in all organizations and since many work tasks are no longer tied to a specific geographical location, meetings are increasingly being held in a digital format. As more meetings become digital, organizations are faced with new opportunities as well as challenges. Previous research suggests that organizations need to adapt to the new work environment, not least the role of a meeting leader. What needs to be adapted and how it needs to be done is not stated, however, it is of great relevance to explain. The study therefore aims to identify which factors in a digital work meeting are important for its well-functioning. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the digital meeting by highlighting its challenges and opportunities, and to explain how the role of a meeting leader is adapted to a digital meeting context. Methodology: This cross-sectional study has a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with eight managers with experience of digital work meetings. Conclusion: The digital work meeting saves resources in the form of time and money, a flexible workplace and a more democratic opportunity to participate. At the same time, the experience, meeting place, choice of communication tools, disturbance, lack of body language and relationship creation are identified as the major challenges. The well-functioning digital work meeting is thus a meeting where the identified challenges have been reduced or, most preferably, eliminated, creating the right conditions for both meeting participants and the meeting leader. A well-functioning digital meeting requires an adapted meeting leadership, experience, working technology, rich communication tools, commitment and guidelines.

Writing by hand is not that obvious in todays digitalized society, much of what we write and read is digitized. Today we communicate via SMS, email, and social media instead of sending letters and postcards. What do teachers think of handwriting still being a part of the curriculum? Will handwriting survive or is it on its way out?In this survey nine teachers in preschool to sixth grade have been interviewed to hear their opinions about the handwriting, if they think it is important to preserve it. How they motivate their children to write by hand even though the society is digitalized. If they feel that the educational material companies have adapted to the digital curriculum or if there still are good analogue materials available.The results show that the teachers think handwriting is important as there is a connection between brain and hand which is good for learning. The students also practice their fine motor skills when they are allowed to write by hand, which the teachers attach great importance to. / Att skriva för hand är inte lika självklart i dagens digitaliserade samhälle, mycket av det vi skriver och läser är digitalt. Vi kommunicerar idag via sms, mejl och sociala medier i stället för att skriva brev eller vykort. Vad tycker lärarna om att handskriften fortfarande är en del av skolans läroplan? Kommer handskriften att bestå eller är den på väg bort? I denna undersökning har nio lärare i årskurserna förskoleklass till sexan intervjuats för att höra deras åsikter om handskriften, om de tycker att det är viktigt att bevara den. Hur de gör för att motivera sina elever att skriva för hand när vi lever i ett digitalt samhälle. Samt om de känner att läromedelsföretagen anpassat sig efter den digitala läroplanen eller om det fortfarande finns bra analogt material att tillgå.Resultatet visar att lärarna tycker att handskriften är viktig då det finns en koppling mellan hjärna och hand som är bra vid inlärning. Eleverna tränar också på finmotoriken när de får skriva för hand vilket lärarna lägger stor vikt vid.

Titel: Transformativt ledarskap i en digitaliserad värld - En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och följarnas upplevelse av ett digitalt transformativt ledarskap Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi inriktning strategisk ledning, 30 hp. Författare: Arvin Moani och Anton Gustafsson  Handledare: Jean-Charles Languilaire  Examinator: Michal Lysek Nyckelord: Transformativt ledarskap, Digitala verktyg, Digitalt ledarskap, Ledare, Följare  Bakgrund: Idag påverkas de flesta organisationer av den digitala transformationen vilket leder till att ledarskapet nu måste förmedlas digitalt. Digitala ledare behöver därav utföra ledarskapet genom digitala verktyg och lösa de utmaningar digitaliseringen medför. Däremot är ledarskapet inte kopplat till någon traditionell ledarskapsstil och följarnas upplevelser av ledarskapet har inte uppmärksammats. Vidare specificeras inte vilka digitala verktyg en ledare är i behov av. Denna transformation har därför lett till ett aktuellt forskningsområde. Frågeställning: Hur använder en transformativ ledare digitala verktyg och anpassar sig till ett digitalt ledarskap? Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva vilka digitala verktyg som behövs i ett digitalt transformativt ledarskap, samt beskriva hur följarna upplever ledarskapet. Detta görs genom att titta på hur väl det transformativa ledarskapet fungerar i den digitala miljön samt vilka digitala verktyg som används utifrån både ledare och följares perspektiv.   Metod: Studien genomfördes med kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Insamling av data har utförts genom semistrukturerade intervjuer till ledare inom olika branscher. Datainsamling från respektive ledares följare utfördes även genom kvalitativa enkäter. Den totala datainsamlingen bestod av 7 ledare och 19 följare.  Resultat: Studien drar slutsatsen att de digitala verktyg en digitalt transformativ ledare värdesätter främst är IKT och GSS/fildelnings verktyg. Vidare finner studien att andra digitala verktyg ledare använder är komplement och grundas på arbetet som utförs. Studien fastställer även att följarna i stor grad bekräftar ledarnas syn på det digitalt transformativa ledarskapet. Vidare finner studien tre centrala faktorer för ledarskapet som består av kommunikation, individ uppmärksammande och teknisk kunskap.

Internetutvecklingen har skapat nya arenor för utövande av våld. Syftet med studien är att undersöka hur det digitala våldet mot minderåriga flickor kan gestalta sig på TikTok. Materialet består av kommentarsfält tillhörande minderåriga flickor. Studien intar ett radikalfeministiskt perspektiv vars utgångspunkt är att det sexuella våldet är en konsekvens av patriarkatet och mannens makt över kvinnans sexualitet; studien utgår även från ett makt-kontrollperspektiv. Metoden för arbetet är Faircloughs kritiska diskursanalys, denna appliceras för att analysera hur diskursen gestaltas i kommentarsfälten. Resultatet visar att det digitala våldet tar sig uttryck genom att sexualisera och på andra sätt kränka flickorna, där det främst utmärkande för diskursen är objektifiering av flickorna samtidigt som en social diskurs identifierats som upprätthåller och reproducerar patriarkala strukturer och könsmaktförhållanden. Det finns tendenser till en subkultur som bidrar till gemenskap mellan personer som utsätter flickorna för digitalt våld; då samma uttryck och termer används av olika personer. / The development of the Internet has created new arenas for utilizing violence. The purpose of this study is to investigate how digital violence against underage girls can manifest itself on TikTok. The data consists of comment sections belonging to underage girls. The study uses a radical feminist perspective which has the initial belief that the widespread sexual violence against women is a consequence of patriarchy and men's power over women's sexuality; thus, the study has also adopted a power-control perspective. The method for the study is Fairclough's critical discourse analysis, which has been applied to analyze how the discourse manifests in the comment sections. The results show that the digital violence expresses itself by sexualizing and in other ways violating and offending the girls, where the main distinguishing pattern of the discourse is the objectification of the girls as well as a social discourse being identified which maintains and reproduces patriarchal structures and gender power relations. There are tendencies towards a subculture that contributes to a cohesion between people who utilize digital violence against the girls; where the same expressions and words are used by different people.

Under COVID-19 blev distansundervisning ett måste och till följd mer accepterat och vanligt. Detta har även bidragit till att fler alternativa utbildningsformer blivit vanligare, bland annat hybridutbildning. Det finns dock bristande information och forskning på hur hybridutbildningar ska genomföras för bäst upplevelse för alla inblandade. Till följd av den tekniska utvecklingen finns det även en rad olika tekniska verktyg som kan användas vid utformning av hybridutbildning. Det finns dock bristande underlag på hur dessa tekniska verktyg kan användas och vad dess påverkan blir på upplevelsen. Denna studie undersöker utbildningsformen hybridföreläsning där studenter kan delta på plats och på distans under samma föreläsning. Tidigare forskning på denna utbildningsform har endast fokuserat på studenter som deltar på distans. Syftet med studien är att ge svar på vilka- och med vilken utformning på tekniska verktyg som möjliggör en lyckad hybridföreläsning för samtliga parter. Syftet är också att undersöka båda deltagargrupperna och hur upplevelsen skiljer sig.  För att besvara frågorna har en fallstudie genomförts under tre föreläsningar på en datavetenskaplig kurs på Malmö Universitet. De tre föreläsningarna hade alla olika förutsättningarna och var utrustade på olika sätt. De olika föreläsningarna är benämnda som Fall 1, Fall 2 och Fall 3 som skiljer sig från varandra i teknisk utrustning och utformning. Studenterna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper. En grupp som endast deltog på föreläsningar på plats och en grupp som endast deltog på föreläsningar på distans. Datainsamling genomfördes genom tre enkäter som studenterna fick efter varje föreläsning samt en slutenkät på sista föreläsningen. Under alla föreläsningar deltog även författarna av studien med för att observera. Det genomfördes även en fokusgrupp med studenter samt en intervju med föreläsaren.   Resultat från dessa datagenereringsmetoder visar att det är svårt att utforma en hybridföreläsning med de tekniska verktyg som undersökts där studenter på plats/distans och föreläsaren blir helt tillfredsställda. Det har dock konstaterats vilka tekniska verktyg och i vilken utformning som bör eftersträvas för att medföra en föreläsning där andelen som inte blir tillfredsställda minimeras. I direkt följd har det även konstaterats vilka tekniska verktyg och i vilken utformning som bör undvikas då detta medför att en stor andel av deltagare får en sämre upplevelse. / During the COVID-19 pandemic many institutions were forced to adapt distance learning, which subsequently became a widely accepted learning modality. This shift has contributed to an increase in other forms of education and has as a result become more common, including hybrid education. However, there is a lack of information and research in regard to how hybrid education should be implemented to ensure a good experience for everyone involved. Because of the technical advancements there are multiple technical tools to choose from that can be used when designing hybrid educations. Though, there is a lack of information in regard to how these technical tools can be used and what their effects are on the experience.  This study examines a form of hybrid education where students can participate both in class, and online at the same time. Previous research on this format primarily focuses on students participating online. The aim of this study is therefore to provide insights into which tools and how their usage might impact the use of a successful hybrid lecture for all participants. The aim is also to investigate how the experiences of both groups may differ. To address these questions, a case study was conducted based on three separate lectures in a computer science course at Malmö University. The three lectures all had different conditions and were equipped in different ways. Each lecture, labeled Case 1, Case 2 & Case 3, varied in terms of technical equipment and design. The students that participated in the case study were randomly assigned to either the distance or in-person group to ensure equally large groups, maintaining the same format for all lectures.  The gathering of data was conducted through questionnaires that the students were asked to answer after each finished lecture as well as a final questionnaire during the last lecture. The authors also observed all lectures. A focus group was also conducted with a group of students as well as an interview with the lecturer.  The findings revealed from these methods show that it can be challenging to design a hybrid lecture with the technical tools that have been studied where both groups of students and the lecturer feel satisfied. However, the results indicate what technical tools and to what extent they should be used to ensure a lecture where low satisfaction is opposed. As a direct consequence, it has also been determined which technical tools and in what form should be avoided, as this leads to a large proportion of participants having a negative experience.

Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur lärare kombinerar skrivande för hand och digitalt skrivande i sin undervisning i årskurserna 1–3. Studien syftar även till att synliggöra hur lärarna anser att skrivsätten bidrar till elevers skrivutveckling i helhet. För att söka svar på studiens två frågeställningar intervjuades sex lärare verksamma i årskurserna 1–3. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer, för att sedan analyseras utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet på lärande som utgör det teoretiska ramverket vilken studien tar avstamp i. I resultatet framgår att majoriteten av lärarna bedriver en skrivundervisning där elever skriver mestadels för hand och förespråkar att integrera det digitala skrivandet då elever ska skriva längre texter.  Endast en av lärarna förespråkar att elever skriver med hjälp av digitala verktyg från förskoleklass och framåt. Ett av de didaktiska ställningstaganden vilka lärarna beskriver som styrande relaterar till läroplanens skrivningar som dels framhåller att elever ska få öva på att skriva med digitala verktyg, dels att elever utvecklar en läslig handstil i skrivundervisningen. Hur skrivsätten vidare kan bidra till elevers skrivutveckling har lärarna delvis skilda uppfattningar om. Sammanfattningsvis anses båda skrivsätten bidra till en ökad motivation och skrivlust om elever känner att de kan skriva.