Föreliggande studie avser att belysa olika diskurser om barn i förskolan i relation till utmanande situationer samt den makt som utspelar sig i relationer mellan pedagog och barn. Makt kan utspela sig genom det uppdrag som pedagoger i förskolan har, att genom styrning och vägledning forma barn för att anpassas till samhällets normer och värderingar. Syftet med studien är att undersöka hur makt kommer till uttryck i samtal med pedagoger som med sina berättelser redogör för olika utmanande situationer som kan komma att uppstå i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är: Vilka olika diskurser om barn kan urskiljas i pedagogers berättelser om utmanande situationer i förskolan? Hur kommer makt till uttryck i pedagogers berättelser om utmanande situationer i förskolan? Studien utgår från Foucaults maktperspektiv och begrepp som diskurs, makt, disciplinering och normalisering används som analysverktyg för empirin. Studiens empiri består av intervjuer med fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Föreliggande studies resultat påvisar att samtliga intervjuade pedagoger väljer att avstå den diskurs om utmanande beteende i förskolan som presenteras i de olika intervjuerna. Pedagogerna väljer istället att bredda diskursen och skapa nya diskurser där pedagogers förhållningssätt och den sociala konstruktion som barnet befinner sig i inkluderas. I resultatet uppmärksammades en krock mellan diskursen om barn där varje barn ska få bibehålla sin egen identitet och diskursen om barn som ska följa samhällets normer. Slutsatsen av det som framkom i studiens resultat är att de olika maktnätverk som utspelar sig i förskolan inte är statiska utan de konstrueras och reproduceras i alla relationer, såväl hos pedagoger som barn

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan. Kritiker hävdar att detta är neo-liberala tankar som inte grundar sig på forskning. Lärarna är i stor omfattning positiv till proven och har förhoppningar att provresultaten skall ge dem ökade resurser. Proven kan tolkas som en metod för utövande av makt och disciplinering i skolan med hjälp av elevers och lärares strävan efter normalitet.

Syftet med denna studie är att få syn på hur barn och pedagoger kommunicerar med varandra vid måltidssituationer i förskolan. Anledningen till att vi har valt just detta område är för att vi tidigare har upplevt att barn ibland blir behandlade olika, utifrån kön, under måltidssituationer. Vi vill med denna studie få syn på om dessa skillnader finns och hur de yttrar sig. Vårt material består av videofilmade observationer. Materialet har sedan analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv; Shannon och Weavers kommunikationsteori, Hirdmans genusteori och Foucaults maktteori. Vi har även använt oss av två observationsscheman för att få syn på pedagoger och barns kommunikation. Vårt resultat visade att det fanns skillnader i pedagogernas bemötande av barnen. Hirdmans genusteori hjälpte oss att se dessa skillnader ur ett genusperspektiv. Det visade sig att pojkar tilläts mer och blev mer uppmuntrade att prata än vad flickor blev. Medan flickor var de som tog mest initiativ till att tala och sökte mest bekräftelse. Resultatet visade även att barnen kommunicerade som mest med varandra när pedagogen inte var närvarande vid matbordet. Med hjälp av Foucaults maktteori kunde vi försöka förstå varför barnens kommunikation med varandra yttrade sig på detta sätt. Shannon och Weavers kommunikationsteori användes för att ge en övergripande bild av kommunikationen och vilka eventuella kommunikationsproblem som kunde uppstå under måltiderna.

I denna kvalitativa studie undersöks praktiker i disciplineringsstrategier för att få individer med sociala problem att bli anställningsbara. Undersökningen utfördes med alla tillgängliga personer på Krami i norra Sverige och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Tidigare forskning om sociala problem, anställningens betydelse och samhälleliga instansers samverkan presenteras. Studiens teoretiska ramverk består av teorier om egenmakt och motivation (Heule, 2005: Hong et al. 2014), humankapital (Becker, 1993) disciplinering (Foucault, 1987) och “The capability approach” (Sen, 2005). Studiens tre huvudsakliga resultat är att Krami använder sig av olika disciplineringsstrategier för att kunna anpassa deltagarna till de normer och strukturer som existerar i samhället, och göra de anställningsbara. Dessa praktiker är utförandet av konsekvenspedagogik, att låta deltagarna ta eget ansvar och att synliggöra och utveckla deltagarnas egenskaper.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra barns uppfostran på ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen är en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmärksammas de motsättningar som kan uppkomma när Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rättigheter. Genom kvalitativ forskning får ni ta del av en volontärs och det inhemska folkets perspektiv på barnuppfostran på ett barnhem i Ghana. / This is a qualitative study whose aim is to highlight the children's upbringing in an orphanage in Ghana from a different cultural perspective. The study’s approach is based on globalization and socialization theories. The physical disciplining is part of the socialization process in Ghana, which is contrary to the CRC. This study highlights the contradictions that might arise from the CRC when implemented in a non-Western country and the unconsciousness of childrens rights in a country as Ghana. Through interviews and observations, you will benefit from both my, the volunteer, and the indigenous people's perspective on raising children in an orphanage in Ghana.

During the nineteenth century the liberal ideals were spreading across large parts of mainland Europe, and the Swedish parliament of 1840-41 is sometimes considered to be the first one embossed by the ideology. Liberal ideas such as the prison reform, the poor relief reform and the school reform were all on the agenda. The state was composed of the king and four political orders tasked to represent each respective social group, the peasantry, the town folks, the clergy and the nobility. All of these with different rates of representation and policies. Sweden had also for the last decades experienced an increase in crime, poverty and drunkenness. The before mentioned reforms were all made in an attempt to better the situation and make way for a better future. In this study we will look at the parliamentary debates of two of the four political orders, the peasantry and the clergy for the parliament previously mentioned. Our goal is to find out what the two orders thought about the establishment of the first national grade school, that would mean considerable changes for both parties which is partly why they are specifically chosen for this study. The two sides frequently had their differences and would not often cooperate with one another. Although liberalismen was a big part of the reason the king proposed the changes, we will instead focus mostly on Michel Foucault’s theory of biopower (or biopouvoir in French) and social discipline. What general themes can be found in the debates? What was the purpose of the grade school? And lastly, are there any similarities and differences between the reviewed orders? What we can see at the end of the study is that the two orders have different focuses. While the peasantry mainly focused on implementing a school to steer the younglings in the “right” way, the clergy emphasised a spiritual teaching that would foster the individual.

Uppsatsen utgick från att fördjupa förståelsen för den problematik som visats i tidigare forskning gällande boendetrappan som metod i arbetet med socialt hemlösa individer. Uppsatsen utgick från Malmö stad eftersom hemlösheten stadigt har ökat i staden under det senaste decenniet. Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes där sju socialarbetare som arbetar med hemlöshet i Malmö stad intervjuades. Insamlad empiri analyserades utifrån Foucaults teori om normalisering och disciplinering samt organisationskultur. Det som påvisades i uppsatsen var de föreliggande svårigheterna som var rådande för socialarbetare i arbetet med social hemlöshet vid användning av boendetrappan som metod. Det framkom att boendetrappan ställer för höga krav på socialtjänstens klienter och är en metod som i många fall resulterat i misslyckande. Resultatet visade även att organisatoriska svårigheter förekom både genom motstridiga krav och brist på gemensam måluppfyllelse gällande hur arbetet med socialt hemlösa individer skulle genomföras. Vidare visade resultatet att socialtjänsten är en ekonomistyrd organisation där fokus ibland kan förskjutas mot att hålla budget framför klientens bästa. Det förelåg även svårigheter inom socialtjänsten som organisation att implementera andra metoder än boendetrappan utifrån de ekonomiska förutsättningarna och krav från samarbetspartners såsom hyresvärdar. / The aim of the essay was to deepen the understanding of the difficulties that has been proven in previous research of the staircase model as a method in the work of socially homeless individuals. The essay was based of the homelessness in the city of Malmö since it has had a steady increase in the city over the past decade. Qualitative method in the form of semi-structured interviews was performed with seven social workers who works with homelessness in the city of Malmö. The collected empirical data was analyzed based on Foucault's theory of normalization and discipline and also organizational culture. The results presented in the essay was the present difficulties that were prevalent for social workers in the work on social homelessness when using the staircase model as a method. It turned out that the staircase model places too high demands on the social services clients and is a method that in many cases has resulted in failure. The results also showed that organizational difficulties existed both through conflicting requirements and lack of common goal fulfillment regarding how work with socially homeless individuals should be implemented. Furthermore, the result showed that the social service is a financially controlled organization where focus sometimes can be shifted towards keeping budget to the disadvantage of what’s best for the client. There were also difficulties within the social services as an organization to implement methods other than the staircase model based on the economic conditions and requirements from partners such as landlords.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna män i Stockholm och Uppsala skapar en maskulin identitet genom kläder och uttryck ur ett etnologiskt forskningsperspektiv. I arbetet har det genomförts sex stycken intervjuer som fokuserat på informanternas erfarenheter och upplevelser av kläder och uttryck. Jag har sedan använt mig av diskursanalys och fenomenologi som analysmetod för att både utröna hur diskursen kring kläder, kroppar, kön och sexualitet sett ut samt hur kläder fungerar som en materiell förlängning av kroppens identitetsskapande. Jag har därefter använt mig av teorier som berör maskulinitet och makt för att utröna vilka maskulina identitetsprocesser som finns närvarande samt hur maktaxlar kan urskiljas genom analysen av diskurser och uppfattningar om kläder och kroppar. Det teoretiska ramverket har främst utgått från Raewyn Connells teorier om maskulinitet där begrepp som hegemoni och underordnad maskulinitet är essentiella. Jag har även använt mig av Michel Foucaults teorier om makt där begrepp om disciplinering och foglighet diskuteras samt Judith Butlers teorier om heterosexuella matrisen. Uppsatsen tar slutligen upp och undersöker fenomenet ’Metrosexualitet’ och hur det genom olika nyanser av maskulina uttryck kan gestaltas.

The state´s responsibility for the health and well-being of the population was part of the development towards the welfare state. Government agencies at various levels were helpful in surveys and were also the state´s tool for enforcing social policy goals. The main purpose of the essay is to investigate in what way mental health care 1935-1939 was a tool for the growth of the welfare state. The pronounced questions are about what mental health care looked like regarding patients’ activation, mental care in families’ homes, sterilization and forensic psychiatry, and in what way mental health care can be said to have been a state administrative unit. The investigated material is documents from the administration at St. Olof's Hospital in Visby and the source material is examined on the basis of Michel Foucault's theories on discipline, control, exclusion mechanisms and biopolitics. The result of the essay is that mental health care and St. Olof's Hospital can be seen as one of the tools for the growth of the welfare state both as part of the administration, as a prerequisite for biopolitics, and as an entertainer and messenger of norms and discipline.

<p>Nationalism during the early 20th century, was often shaped around efforts to create feelings of fellowship within the frontiers. Fellow feelings was considered as a necessity to convince the people that their efforts served mutual goals.</p><p>Beginning in the 19th century, the European nations experienced a great many projects for this purpose. In the early 20th century the efforts grew. The danger of war and the competition for economic power, contributed the increase of nationalist movements. At the same time, many influential intellectuals also expressed apprehensions about the urbanized way of life; measures were necessary to secure the future success of the nation.</p><p>The national movements in Sweden, played a prominent role in the creation of a greater patriotic feeling. This paper is about one of these movements: Swedish Tourist Association (STF), founded in 1885. Around the motto “Know your country”, STF promoted Swedish tourism aiming to spread knowledge of the country and its people.</p><p>Benedict Anderson’s Imagined Communities and Michel Foucault’s Discipline & Punish has influenced the interpretation of STF’s yearbooks 1908-1916. This paper aims at explaining STF’s activities as a combination of efforts to create fellow feelings among the Swedes, and efforts to discipline them to a healthier way of life.</p><p>STF’s vision was to construct mutual heartfelt emotions towards the Swedish nature. The sound nature was seen as a symbol for the sound nation. It was thereby desirable that the Swedes were given the opportunity to experience this nature. Tourism became a technique to solve both the need for Swedish fellowship and the need for healthy citizens.</p><p>Tourism placed the Swedish bodies in the Swedish nature, which disciplined them to mutual patriotic feellings for their beautiful country, and at the same time gave them the healthy constitution and moral strength that should characterize every Swede.</p>