“Childs pedagogic material – A qualitative study of child’s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material” In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate children´s learning and examine what determines the choice of educational materials. In the assessment of the pedagogical scenario it has been used a socio-cultural perspective and a multimodal approach that allowed to conclude that children use most of the material with exception of what is often placed high up on shelves, locked in closets or a cabinets. Educational materials that children don't see are not commonly used by the children since they don’t of interest for them. When teachers display educational materials in the children’s level and make the material available for them, it results in awaking the children’s interest in using them. At the interviews all the teachers agreed that the educational material must be made available and that on the children's level.  The educational material has to be tempting and varying nature, furthermore, the material also has to be concrete and so designed that the children could make use of them without needs of supervising guidance of an adult that explaining everything to them.

Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall. Undersökningen har genomförts i södra Sverige på tre mellanstadieskolor inom samma kommun. Resultaten utifrån studien pekar på att barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter samt barn i behov av särskilt stöd vanligtvis inte får tillgång till lika möjligheter. Lärarna i studien lyfter upp att de önskar ökade resurser i olika former för att kunna eftersträva en skola för alla.

The purpose of this paper is to create an understanding of the negotiation process behind the decision of who will stay at home with a sick child and to develop the knowledge of the mechanisms considered to affect the negotiation process, in particular, the mechanisms likely to contribute to an uneven use of care leave. In the study six interviews were conducted with three sets of parents. These interviews were then analysed with Janet Finch’s (1989) definition of negotiation of family responsibilities. The study finds that the negotiation on care leave is a result of the negotiation of the shared view of reality. This image is in turn influenced by a number of institutional aspects such as job design, relative resources, and the couple's ideological points. Previous studies that found that relative resources, converted to salary, affects the distribution greatest. Instead the results of this study points out that the nature of work is most important for how parents divide their care leave. If one parent have work that easier can be pushed forward or to be away from, the latter tend to be the one who stays at home. This arrangement, however, is affected by a number of other factors. For example, the ideas of a fair distribution of care leave counteract this tendency.

I denna studie har jag genom att observera mig själv utforskat hur jag som blivande musiklärare undervisar vuxna, som har funktionsnedsättningar, i ensemble. Syftet har varit att undersöka vilka semiotiska resurser jag använder mig av då jag undervisar, hur de används och hur de förändras under arbetets gång. Som metod har jag använt mig av videoinspelning och kompletterande loggboksanteckningar. Ensemblegruppen bestod av ca tio vuxna med funktionsnedsättningar och två till fem lärare som vanligtvis arbetar med gruppen. Tillsammans hade vi fyra lektioner där jag undervisade i sång, instrument och ensemblespel. Resultatet presenteras med hjälp av följande teman: Lektion 1, Lektion 2 & 3 och Lektion 4. Vilka resurser jag använder mig av och hur dessa används beror i dessa fall främst på vilka instrument gruppen spelar. Resultatet diskuteras därefter utifrån vilka förutsättningar jag haft, det multimodala perspektivet och tidigare forskning. / In this study I have, by observing myself, analysed how I as a future music teacher educates adults with learning disabilities in ensemble situations. The purpose has been to study which semiotic resources I use during classes, how they are being used and in which way they are changing as the lessons progresses. My method has been video recordings and supplementing logbook notes. The ensemble group consisted of approximately ten adults with learning disabilities and two to five teachers who usually work with the group. Together we had four lessons in which I taught them about singing, instruments and playing in ensemble. In the result I have used the following themes: Lesson 1, Lesson 2 & 3 and Lesson 4. Which resources I use and how they are being used depends in these cases foremost on which instruments the group are playing. The result is discussed subsequently based on preconditions, the multimodal perspective as well as previous research.

This thesis draws on a video ethnography of music activities in a preschool setting in Sweden. It focuses on the participants’ co-construction of music activities and on their use of semiotic and material resources to constitute and sustain these activities. The videos document musicking (Small, 1998), that is, events involving a series of musical activities: work with instruments, dancing and movements, singing and listening. The data were collected during one year and includes 24 hours of video films (altogether 30 musicking events). The participants in the study are 1-3 years old children and their music pedagogues (preschool staff members who worked in the preschool on a daily basis). In terms of theoretical influence, the study is inspired by conversation analysis (Sacks, 1992), linguistic anthropology and work on aesthetic processes (Duranti & Black, 2012; Sawyer, 1997; 2003), as well as sociocultural theorizing (Lave, 1996; Rogoff, 1995; Wenger, 1998). The findings show that the individual young children (2-year-olds) engage in musicking, and that they also initiative various novel activities: such as conducting, dancing, singing, and exploring instruments. In these activities, mobility in the room is essential for the children`s access to instruments and other artifacts and for their possibility to participate in specific activities. The musicking events evolve as multimodal events, where different participation strategies are allowed and creative improvisations involve both musical and extra-musical actions. But a major finding is that the music pedagogues’ responsive uptake and creative improvisations are critical for the individual children`s ability to participate in specific activities and for bringing together the individual child and the group in collaborative musicking. / Forskarskolan: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: Förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande (GUL).

Syftet med det här arbetet var att undersöka användning av kurslitteratur i modersmålsundervisning i spanska i Sverige med utgångspunkt att svara på frågeställningen om det finns specifikt inriktad kurslitteratur för modersmålsundervisningen i spanska. Som en del i detta undersökte uppsatsen också vilka kriterier som ligger bakom valet av läromedel i modersmålsundervisningen samt hur de läromedel som idag används upplevs täcka kraven från läroplanen. Undersökningsmetoden som valts är en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys baserat på enkätundersökningar till en utvald grupp modersmålslärare. Ett av undersökningens resultat visar att det finns en spridd användning av lärobokstitlar i modersmålsundervisningen och svaren pekar vidare på att modersmålslärarna inte känner till eller anser att det i dagsläget finns specifikt inriktade läroböcker för modersmålsundervisning i spanska. En majoritet av de tillfrågade lärarna anser att det borde finnas specifikt inriktade läroböcker i spanska. Även attityder till digitala läromedel i modersmålsundervisningen behandlades i undersökningen där många upplever att det finns digitala resurserna som är specifikt inriktade för modersmålsundervisning. Slutsatsen i detta arbete är att det finns en önskan hos modersmålslärarna att få tillgång till specifikt inriktade läroböcker i spanska då läroboken används en stor del under lektionstiden. Lärarna framställer också en önskan att koordinera och sträva efter mer gemensamma urval av läromedel med andra kollegor.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år. Den frigjorda arealen som uppstår vid en minskad animaliekonsumtion kan användas till odling av energigrödor. Systemanalysen baserades på litteraturuppgifter om dels de totala primärenergiinsatserna, som krävs för framställningen av animaliskt protein (d v s direkta plus indirekta energiinsatser vid produktion och distribution av diesel, el, handelsgödsel etc.), och dels användningen av åkermark för foderproduktion. Analysen omfattar livsmedelskedjan från produktion av insatsvaror fram till gårdsgrind. Den genomförda systemanalysen resulterade i att med samma insatser som vid produktion av dagens animaliska protein kan drygt 10 % av den eldningsolja som idag används i Sverige, ersättas med energi från förnyelsebara källor vid en minskad konsumtion av animaliska produkter motsvarande 5 kg protein per person och år. Beaktas den totala användningen av oljeprodukter i Sverige kan över 2,1 % ersättas. Animalieproduktionen och konsumtionen av animaliskt protein kommer i ett framtidsperspektiv ha en betydelsefull roll för ett miljömässigt hållbart energisystem. En minskad animaliekonsumtion har även positiva effekter på jordbrukets utsläpp av ammoniak och närsaltet vilket i ett bredare perspektiv kan vara betydelsefullt för en ekologisk hållbar samhällsutveckling.

Denna undersökning är en jämförelse mellan två skolor, med fokus på ämnet svenska i årskurs 4–6 och vilka särskilda resurser som används i undervisningen av nyanlända elever. Syftet är att avgöra om de resurser som används kan anses vara väl fungerande redskap för lärande, enligt de kriterier som fastställs här. En kvalitativ undersökning har gjorts med hjälp av ostrukturerade, icke-deltagande observationer och semi-strukturerade intervjuer i årskurs 4–6 på de deltagande skolorna. En kvalitativ innehållsanalys har varit modell för hur analysen av resurserna gått till. Vilka särskilda resurser för nyanlända elever de två skolorna använder sig av, kvaliteten på de resurser som används samt medvetenheten i urvalet av resurserna är vad som framkommer i undersökningen. Tydliga brister blir synliga när det handlar om medvetenheten kring nyanlända elever och deras behov av särskilt anpassade resurser i ämnet svenska. Resultatet av denna undersökning visar att de resurser i form av böcker som används för nyanlända elever till stor del är inaktuella och anpassade för yngre åldrar. Det visade sig att fördelningen av de mänskliga resurserna, i förhållande till antalet nyanlända elever på respektive skola inte är proportionerlig. Måluppfyllelsen i ämnet svenska bland de nyanlända eleverna är låg och undersökningen visar att bristande kunskap i läsförståelse samt ord- och begreppskunskap är de största orsakerna till det.

I och med ett ökat vårdbehov i samhället ställs det utöver medicinska krav också krav på att svensk sjukvård ska öka effektiviteten i sina vårdprocesser. Denna studie utfördes på Seldingerenheten som tillhör den Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. På Seldingerenheten utförs behandling av hjärt- och kärlsjukdomar med avancerad kateterteknik i specialutrustade labb. Utöver labben finns det en övervakningsavdelning där patienter som ska behandlas i labben kan få för- och eftervård. Arbetet på Seldingerenheten är uppdelat efter olika sektioner beroende på vilken typ av hjärt- och kärlsjukdom som behandlas. Det finns övergripande planeringsgrupper som planerar på en mer strategisk (långsiktig) nivå medan den mer specifika planeringen på övervakningsavdelningen sker uppdelat efter de olika sektionerna. Tanken med studien var att presentera vilken planering som borde göras på de olika nivåerna samt hur dessa kan integreras med varandra. Varje sektion planerar idag sitt eget patientflöde och bokar in patienter för behandling i labben. När en patient ska behandlas i labben krävs för- och eftervård som antingen kan ske på någon vårdavdelning om patienten är inneliggande eller på övervakningsavdelningen för dagsjukvård. Hur patienter bokas in påverkar därmed patientflödet på dessa vårdavdelningar. Att det inte finns någon gemensam planering eller ett verktyg där de olika sektionerna kan se när patienter är inbokade på Seldingerenheten leder till ett ojämnt patientflöde på övervakningsavdelningen. Studiens resultat visade på ett flertal olika åtgärder som kan tas för att skapa ett jämnare patientflöde och en mer hållbar arbetsmiljö på övervakningsavdelningen. De teorier som åtgärdsförslagen baserats på visar att den negativa effekten av ett ojämnt patientflöde kan minskas genom att antingen påverka patientflödet och dess variation eller genom att vidta åtgärder på övervakningsavdelningen för att hantera situationen som den är.

Bakgrund: En kund köper inte varor och tjänster som inte skapar något värde, vilket är något företagen på marknaden måste ta hänsyn till. Utöver det är företagens mål att nå finansiella samt icke-finansiella vinningar från sin produkt. Det är stor konkurrens på marknaden vilket innebär att konsumenten kan välja och vraka något som företagen måste anpassa sig till. I tjänstesektorn är det kunskap som är den viktigaste faktorn för att locka till sig kunder och är på så sätt något tjänsteföretagen ständigt måste arbeta med om de skall överleva på marknaden. För att undersöka detta kommer företagens syn på värdeskapande, kontinuerligt lärande och de egna resurserna studeras i uppsatsen. Syfte: Att undersöka hur tjänsteföretag arbetar med värdeskapande, kontinuerligt lärande samt dess nedlagda resurser inom ramen för internt utvecklingsarbete. Vidare är syftet att jämföra tjänsteföretagens mognadsgrader med varandra för att därigenom se vilka skillnader samt var potential till förbättring finns. Metod: Uppsatsen grundar sig i den kvalitativa ansatsen med ett heremeneutiskt förhållningssätt. Den sekundärdata som samlades in var genom vetenskapliga artiklar, internetkällor och böcker. Fyra företag och fem personer deltog i uppsatsen vilka intervjuades genom en semi-strukturerad intervjuguide. Datainsamlingen analyserades med hjälp av ett organisatoriskt IQ-test. Resultat och slutsats: Företagen har en liknande grundsyn i sättet de tänker på värdeskapande och kontinuerligt lärande. Dock visar empirin att företagen skildje sig i konflikthanteringen samt att några av företagen hade svårigheter att förändra sig på lokal nivå eftersom de agerade på en global marknad. För att uppnå ett värdeskapande och kontinuerligt lärande lägger samtliga företag ner mycket resurser för att erbjuda en tjänst som möter kundens behov och krav. Hur mognadsgraden för värdeskapande och kontinuerligt lärande ser ut skiljer sig mellan företagen eftersom företagen var bra på olika saker. Det är även inom dessa områden potential till förbättring finns. Uppsatsens bidrag: I sin helhet ger uppsatsen en ökad kunskap om hur tjänsteföretag i den privata tjänstesektorn arbetar med värdeskapande och kontinuerligt lärande. Därutöver bidrar uppsatsen med ytterligare kunskap inom vilka områden tjänsteföretagen utmärker sig, deras mognadsgrad i värdeskapande och kontinuerligt lärande samt var det finns potential till förbättring. / Background: Customer do not intend to purchase a product or service that does not provide them with value and this is something that companies have to consider. At the same time companies aim to achieve financial or non-financial profits by selling their products or services. The market is very competitive and ultimately it is the consumers who have the power to pick and choose whatever alternative that fits them best. Hence, this is something companies have to take into consideration. The private sector provides services rather than products and it is this which is used to attract customers and therefore something companies continually have to work with in order to survive in the market. In order to investigate this, different companies’ view of value creation, continual learning and resources have been studied. Aim: To investigate how service companies work with value creation, continual learning and utilized resources (within the range of internal development work). The aim is also to compare company’s level of maturity and suggest where improvements can be made. Methodology: The study is qualitative with a hermeneutic approach. Data were collected from scientific articles, internet sources and books. Four companies and five persons in total participated in the study and were interviewed using a semi-structured interview form. The data was later analyzed with the help of an organizational IQ-test. Results and conclusion: Companies often have a similar ethos in the way they think about value creation and continuous learning. However, the empirical data shows that companies differ in regard to conflict management, as well as some of the companies having difficulties in making changes at the local level because they act in a global marked. In order to achieve value creation and continuous learning all the companies use a great deal of resources to meet the needs and demands from customers. However, the maturity level of value creation and continuous learning look different between various companies because the companies are good at different activities. It is in these areas there lies the potential for improvement. Contribution of the thesis: It provides increased knowledge in how the private service sector works with value creation and continual learning. It also provides further knowledge of how the service sector excels, its maturity grade in value creation and continual learning, and how they can improve.