I takt med att digitala resurser och verktyg blir allt vanligare i undervisningen, genomgår många ämnesområden en betydande transformation, inklusive religionskunskap. Denna studie undersöker specifikt användningen av digitala resurser i undervisning om islam och lärares upplevelser av detta. Genom en enkätundersökning har vi undersökt hur ofta lärare använder digitala resurser i sin undervisning om islam, vilka specifika verktyg som används mest frekvent samt vilka utmaningar och möjligheter de möter vid integrering av dessa digitala resurser. För att kunna diskutera resultaten har vi relaterat dem till teoretiska ramverk som TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge) och det sociokulturella perspektivet. TPACK belyser vikten av att integrera teknologisk kunskap med ämnesinnehåll och pedagogik för att effektivt använda digitala verktyg i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet betonar lärandets kontext och den kulturella interaktionen som uppstår i klassrummet. Resultaten av enkätundersökningen visar på både likheter med tidigare forskning och specifika insikter om de vanligaste digitala resurserna som lärare frekvent använder. Samtidigt identifierades flera utmaningar. Bland dessa nämndes hanteringen av känsliga ämnen, risken för missförstånd eller förstärkning av fördomar samt tekniska problem som kan uppstå med digitala plattformar och verktyg. Lärarna uttryckte behov av ytterligare utbildning och stöd för att kunna använda digitala resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt.

För många ineffektiva möten utgör idag en alltför stor del av anställdas arbetstid och det är inte ett optimalt sätt att använda mänskliga resurser på. Syftet med denna studie är att undersöka om användandet av mänskliga resurser kan optimeras genom effektivisering av möten med hjälp av automatisering och en tydlig modell. Studien är en fallstudie genomförd på ett litet svenskt företag och den har en deduktiv ansats. Empirin har samlats in genom observationer, intervju, enkäter samt genom att testa automatiseringsverktyget som utvecklats. Resultatet från studien visar att med hjälp av ett nytt komplett ramverk kan möten effektiviseras och till följd av detta så kan möteskulturen i företag förbättras och användandet av mänskliga resurser kan optimeras. Studiens slutsats är att dagens organisationer kan förbättra sin möteseffektivitet genom att automatisera delar av sin mötesplanering och därmed använda de mänskliga resurserna i organisationen på ett optimalt sätt.

<p>I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärarassistenters första tid i Uppsala kommuns pilotprojekt. Med utgångspunkt i vad som kallas resursteori har två forskningsfrågor ställts; 1) På vilket sätt har interna och externa resurser bidragit till lärarassistenternas socialisationsprocess? 2) Vilka konsekvenser får lärarassistenternas socialisationsprocess när den sker inom ramen för ett pilotprojekt? Genom semistrukturerade intervjuer studeras specifikt hur åtta projektanställda lärarassistenter i Uppsala kommun upplevt den första tiden som anställda och vilka resurser som varit betydande för deras socialisation. Resultatet visar att den första tiden i projektet varit försiktig och trevande, något som beskrivs som både positivt och negativt i form av mjukstart och trögstart. Å ena sidan främjas relationsutveckling av mjukstarten men å andra sidan hämmar trögstarten anpassningen till arbetet. Den negativa sidan visar dels hur viktigt det är att arbetsverktyg är klara och redo att användas när den nyanställde introduceras till det nya arbetet då det annars kan skapa negativa upplevelser och bidra till oro. Resultaten visar även en ömsesidighet i pilotprojektet där ingen riktigt visste vad lärarassistentrollen skulle innehålla, och därmed blev det en ny situation för samtliga parter att förhålla sig till. Det övergripande resultatet visade, genom ovan nämnda teman, att pilotprojektet utifrån ett socialisationsperspektiv präglades av en dubbel socialisation. / The purpose of this paper is to study the teacher assistants initial period in the pilot project of municipality of Uppsala. Based on resources theory as a theoretical framework two research questions were asked; 1) In what way have internal and external resources contributed to the socialization process of teacher assistants? and 2) What consequences does the pilot project have on the teacher assistants socialization process? Semistructured interviews were used to ask eight teacher assistants employed in the pilot project about how they experienced the first time in the new workplace and what resources were important for their socialization. The result shows that the initial period of the employment was cautious and tentative, which was described as both positive and negative in terms of a soft start or a tardy start. On one hand the soft start promotes relationship development, but on the other hand the tardy start inhibits adaptation to work. The negative side shows how important it is that work tools are ready to be used when the new employee is introduced to the new work, otherwise it can create negative experiences. The results also show that the pilot project was characterized by a reciprocity where nobody really knew what the teacher assistant role would contain, and thus it became a new situation for all parties to relate to. Through these themes, the overall results shows that the pilot project from a socialization perspective was characterized by a double socialization.

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.

Individers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig hänga samman med trivsel, hälsa och välbefinnande. I ett långsiktigt perspektiv kan en god psykosocial arbetsmiljö främja kvalitet och produktivitet i organisationer, medan en sämre arbetsmiljö kan resultera i det motsatta. Arbetsgivare, som i Sverige har ett yttersta arbetsmiljöansvar, strävar efter att arbeta förebyggande och systematiskt med fokus på psykosociala arbetsmiljöinsatser. Samtidigt utgör individerna en del av den psykosociala arbetsmiljön och i samband med att de utför sitt arbete bidrar de även till formandet av arbetsmiljön. Med detta som utgångspunkt syftar avhandlingen till att studera psykosociala och personliga faktorer i form av krav och resurser, hälsa och välbefinnande samt ett organisatoriskt förebyggande program för anställda i välfärdssektorn. Detta har gjorts genom att undersöka hur olika krav och resurser i arbetet samt personliga resurser relaterar till olika hälsorelaterade utfall. Vidare har två varianter av ett nyutvecklat interventionsprogram med fokus på psykosociala faktorer och personliga resurser undersökts och utvärderats. En variant av programmet var riktad till både chefer och medarbetare, medan den andra varianten riktades enbart till chefer. Interventionsprogrammen undersöktes utifrån genomförbarhet och utifrån effektutvärdering. Resultaten visar att resurser i arbetet verkar ha mer hälsofrämjande potential än personliga resurser. Vidare visar resultaten att det program som inkluderade medarbetare och chefer accepterades av deltagarna och gick att genomföra praktiskt. Resultaten visar också att effekterna av båda programmen var oklara. Sammantaget visar avhandlingen på vikten av att såväl reducera krav i arbetet som att främja olika resurser, men även på de utmaningar som finns i att utforma, genomföra och utvärdera förebyggande organisatoriska interventioner. / Individuals’ experiences of the psychosocial work environment have been linked to their satisfaction, health, and well-being. In the long run, a favorable psychosocial work environment seems related to organizational quality and productivity, while a poorer psychosocial work environment may relate to the opposite. Employers, who in Sweden have the ultimate responsibility for the work environment, aim for systematic preventive efforts focusing particularly on factors of the psychosocial work environment. Additionally, individuals also form part of the psychosocial work environment, and may, through their own daily work practices contribute to creating the work environment. Based on this, the aim of this thesis is to study how psychosocial factors, in terms of demands and resources, and personal resources at work relate to health and well-being but also to investigate the effects of an organizational preventive intervention program. Specifically, job demands, job resources, and personal resources and their relations with health-related outcomes among employees of the Swedish welfare sector were investigated. Also, two versions of a newly developed intervention program focusing on psychosocial factors and personal resources were examined. This included a feasibility study of one program version offered to both employees and managers and an effect evaluation of another version offered to managers only. The results show that job resources seem to have a stronger health-promoting potential than personal resources. Moreover, the results show that while the program offered to both employees and managers was accepted by participants and found possible to implement practically, its effect were small. Similarly, effects of the program including managers only were also small. Overall, the thesis shows the importance of reducing job demands along with promoting different resources, but emphasizes the challenges in developing, implementing, and evaluating preventive organizational interventions. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

Today's retail consumer market is characterized by global, intense competition. In times of intense competition, long-term customer relationships are described as the key to both profitability and survival, which is achieved by creating value together with customers through mutual dialogue. For e-commerce companies, the opportunities for human contacts and dialogue with customers are very few and are about to be completely absent due to the prevailing trend to implement technical elements in customer service. At the same time, a lot of research points to the fact that there are great values in offering human resources in customer service, but we know quite little about these values in an online context. We also do not know if these values are so important that companies should take them into account in their strategic decisions. Therefore, our study aims to investigate the importance of interpersonal encounters online. The purpose is fulfilled by studying and analyzing interactions in customer service to create an understanding of what values arise and what impact these have on customer relationships. This is done through a qualitative research design, with an exploratory case study of 92 email conversations between customer and customer service online, which have been processed through text analysis and coding according to social resource theory. The results show that customer service encourages different social exchanges with customers, depending on the goal of the interaction. Social exchanges of concrete resources such as money, goods and information are actions that give customers increased convenience and financial value, which strengthens the relationships if the customer is satisfied. Social exchanges of particular resources such as love, status and service form actions that give customers personal experiences and social and emotional value, which provides increased customer satisfaction but also strengthens relationships with customers even more. The exchange that takes place in interpersonal meetings online can be understood as important for developing customer relationships and competitive advantages. This study can be used to guide research in the field of research regarding service encounters and help retailers create sustainable business models and strategies. / Dagens konsumentmarknad och detaljhandel kännetecknas idag av en global, intensiv konkurrens. I tider med intensiv konkurrens beskrivs långsiktiga kundrelationer vara nyckeln till både lönsamhet och överlevnad, vilket uppnås genom att skapa värde tillsammans med kunderna genom ömsesidig dialog. För e-handelsföretag är möjligheterna till mänskliga kontakter och dialog med kunder idag väldigt få och på väg att utebli helt på grund av en rådande trend att implementera tekniska inslag i kundtjänst. Samtidigt pekar mycket forskning mot att det finns stora värden i att erbjuda mänskliga resurser i sin kundtjänst, men vi vet ganska lite om dessa värden i en online-kontext. Vi vet heller inte om dessa värden är så viktiga så att företag borde ta hänsyn till dem i sina strategiska beslut. Därför syftar vår studie till att undersöka betydelsen av mellanmänskliga möten online. Syftet uppfylls genom att studera och analysera interaktioner i kundtjänst för att skapa en förståelse för vilka värden som uppkommer och vilken påverkan dessa kan ha på kundrelationerna. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsdesign, med en explorativ fallstudie av 92 mejlkonversationer mellan kund och kundtjänst online, vilka behandlats genom textanalys och kodning utefter social resursteori. Resultaten visar att kundtjänst uppmuntrar olika sociala utbyten med kunderna, beroende på typ av ärende. Sociala utbyten av konkreta resurser såsom pengar, varor och information utgör handlingar som ger kunderna ökad bekvämlighet och ekonomiskt värde, vilket stärker relationerna med dem om kunden är nöjd. Sociala utbyten av partikulära resurser såsom kärlek, status och service bildar handlingar som ger kunderna personliga upplevelser och socialt- och emotionellt värde, vilket ger en ökad kundtillfredsställelse men också stärker relationerna med kunderna ännu mer. Utbytet som sker i mellanmänskliga möten online kan förstås som betydelsefullt för att utveckla kundrelationer och konkurrensfördelar. Denna studie kan användas för att vägleda forskning inom forskningsfältet beträffande servicemöten och hjälpa detaljhandlare att skapa hållbara affärsmodeller och strategier.

<p>Avsikten med detta arbete har varit att synliggöra och att utforma en lärarhandledning som baseras på det entreprenöriella förhållningssättet i undervisningen. Bakomliggande metod har inkluderat litteraturstudier, inventering av befintliga projekt inom området, deltagande av utbildningsdag om entreprenörskap, intervjuer av lärare samt västerås projektansvarige för entreprenörskap i Västerås skolor. Entreprenörskap för elever har tidigare drivits av organisationer utanför skolorna varför det har blivit mer angeläget att utbilda skolpersonal så att förhållningssättet kan börja utvecklas inne i den dagliga verksamheten inom skolans egen arena. Resultatet visade att det fanns lärare som framhöll att de alltid undervisat med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det fanns lärare som kände behov av att lära elever olika strategier som eleverna sedan själva kunde utnyttja i sitt lärande. Arbetet visade även att det fanns lärare som blev nyfikna och intresserade av det entreprenöriella förhållningssättet.</p>

Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter. Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats. I resultatet beskrivs vilka hjälpmedel och resurser de använder i undervisningen samt hur de kommunicerar med eleven. Sångpedagogerna använder sig själva som förebildare för att visa olika sätt att använda rösten. Dator är ett verktyg som används frekvent för att hitta repertoar samt spela upp bakgrundskomp. En del sångpedagoger ställer frågor till eleverna för att uppmuntra dem till att reflektera över sitt lärande. Sångpedagogerna lägger ned förhållandevis lite tid på interpretation och ger istället större utrymme till teknik. Notläsning används mycket sällan under sånglektionerna. I diskussionen förs ett resonemang kring förutsättning för lärande och hur ramarna för undervisningen sätts. / The purpose of this study is to gain further insight into how voice teachers, through the help of communicative resources, address voice lessons. The background chapter presents research within the fields of communication through body language, the pupils’ acquisition and relationship to knowledge, in addition to the teachers’ choice of educational content. Furthermore, multimodality and design theory are presented as points of departure.       The study was made using stimulated recall interview and video recordings. Four voice teachers, who teach in Swedish high schools, participated in the study. Voice lessons were videotaped and the voice teachers were interviewed. In the result chapter, the means and recourses applied are described, as well as the ways through which they communicate with the pupils. As role models, the voice teachers have demonstrated various ways in using the voice.  Computers are often used during the voice lessons in choosing repertoire and backgrounds. A few voice teachers direct questions to the pupils in order to help them reflect on their own learning process. The voice teachers devoted more time on vocal techniques than interpretation. Fewer resources were spent on sight reading. In the chapter on discussion, the premises of learning and the framework for teaching are discussed.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi C, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Ekonomistyrning, 2FE13E, VT 2014. Författare: Robin Arnefjord, Erik Davidsson &amp; Alexander Persson Handledare/Examinator: Petter Boye Medbedömare: Jan Alpenberg Titel: Capellagården –Hur samarbeten och nätverk kan bidra till ökade intäkter   Bakgrund: Capellagården är en fristående internatskola på södra Öland som likt många andra skolor av detta slag brottas med knappa resurser. Detta har lett till att Capellagården eftersökt alternativa sätt att effektivisera användningen av tillgängliga resurser samt genom nya samarbeten och nätverk hitta nya intäkter. Syfte: Syftet är att beskriva hur samarbeten och nätverk kan öka intäkternaför en skola som Capellagården. Detta görs i tre steg där vi inleder med att beskriva dagens situation för att sedan studera liknande skolor och slutligen identifiera utvecklingsmöjligheter. Metod: I studien så har vi använt oss av ett abduktivt angreppssätt samt en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin har huvudsakligen hämtats från intervjuer med företrädare för tre hantverksskolor. Slutsats: Vi kan konstatera att Capellagården kan dra lärdom av andra skolors sätt att arbeta med samarbeten och nätverk för att öka intäkterna.Exempelvis genom att användning av benchmarking. Samarbetena leder också till synergieffekter i form av kompetens- samt resursdelning. Ett ökat kommunalt samarbete samt en utveckling av arbetet med studenternas nätverk hade stärkt skolan. / Bachelor Thesis Business Administration III, School of Economics at Linnaeus University of Växjö. Management Accounting, 2FE13E, Spring 2014. Authors: Robin Arnefjord, Erik Davidsson &amp; Alexander Persson Examinator/Advisor: Petter Boye Second Examiner: Jan Alpenberg Title: Capellagården – How co-operation and networks can contribute to increased revenues   Background: Capellagården is a stand-alone boarding school located in the southern part of Öland and like many other schools they struggle with scarce resources. This has led to that Capellagården have sought alternative ways to make the usage of available resources more effective as well as through new co-operations and networks find new revenue. Purpose: The purpose is to describe how co-operation and networks can help with the development of a school like Capellagården and increase revenues. This is done in three steps where we start with a description of the present-day situation then study similar schools and finally identify potential development opportunities. Method: We have used an abductive approach and a qualitative research strategy in this study. The empirical material has primarily been collected through interviews with relevant parties of three Craft schools. Conclusion: We can conclude that Capellagården can learn from the way other schools work with co-operation and networks to increase revenues. For example through the usage of benchmarking. Co-operations will also lead to synergy effects in the shape of sharing competence and resources. An increase in the municipal co-operation and a development of the students network would have strengthened the school.