Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka och mäta människors attityder till två olika solsemester-orter, och sedan kolla vilka semiotiska resurser, samt om personliga faktorer som kön och ålder kan påverka hur attraktiva de upplevs. Ämnet är relevant för att se vilka semiotiska resurser som är attraktiva i reklambilder, detta är viktigt för att förstå och skapa budskap som är tilltalande inom reklam och visuell kommunikation. Metod och material: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ semiotisk bildanalys och en kvantitativ enkätundersökning för att ta reda på vad som gör reklambilder attraktiva. Här har vi använt 2 olika solsemester orter som stimuli material för respondenterna, svaren är kopplade till våran bildanalys. Huvudresultat: Studiens resultat visar att de olika semiotiska resurserna är olika attraktiva, men vi hittade inga tydliga kopplingar mellan kön och ålder till resultatet. Vi har också sett hur viktigt det är med modalitetsmarkörer och färg för att påverka människors attityder till reklambilder. Vi har fått en bra grund i vad människor ser som attraktivt i resereklam för solsemester.

Denna uppsats är en undersökning av hur multimodalitet används för att gestalta livlösa objekt som karaktärer med egna perspektiv och känslor. Uppsatsen syftar till att bidra med nya insikter för nutida och blivande filmskapare för hur kontext byggs upp av olika semiotiska resurser samt modes. Metodvalet för denna uppsats är en kvalitativ analys av IKEAs reklamfilm Lamp (2002) samt Röda Korsets A Chairful Life (2023) genom att observera och undersöka användningen och betydelsen av kamerarörelser, kameravinklar, ljud, musik, ljussättning och färgsättning. Resultatet av analysen grundas i tidigare forskning och teori och visar att kontext är avgörande för hur gestaltningen av objekt uppfattas. Kontexten iscensätts med hjälp av olika semiotiska resurser samt modes och grundar sig i en kunskap om sociala normer och situationer som framkallar betraktares egna erfarenheter, vilka projiceras på audiovisuella verk. I Lamp har flertalet förstapersonsperspektiv-vinklar använts, vilket skapar visionen av att lampan ser och känner. Musiken i Lamp går i moll från början till slut och är sorglig och nedstämd, vilket är ett kraftfullt manipulationsknep. Dessa kamerarörelser tillsammans med musiken och den blåa och kalla ljussättningen skapar en kontext och situation vari lampan upplevs som levande. I A Chairful Life saknas förstapersonsperspektivet, men där används istället lyriken i musiken för att ge ett budskap. Ljus- och färgsättningen tar även stor plats för meningsskapandet, med ett mörker som representerar bortglömdhet i kontrast till resterande scener vars ljussättning lyser upp hela bilden och färgsättningen går i varma och gula toner. Varje semiotisk resurs och mode som används i dessa reklamfilmer skapar mening och i samspelet mellan dessa formas kontexter som är avgörande för hur objekten gestaltas.

Den här induktiva kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever digitala talsynteser som redskap i kemiundervisningen och hur de upplever att skolan har hanterat deras behov av stöd. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer där högstadie- och gymnasieelever fick beskriva sina upplevelser att använda talsynteser i kemiundervisningen samt det stöd som skolan gett eleverna. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Det identifierades fyra kategorier: Elever upplever den digitala talsyntesen som ett stöd i lärandet, Elever upplever svårigheter med användandet av den digitala talsyntesen, Elever upplever brister i skolans resurstillsättning och Elever upplever svårigheter i kommunikationen med skolan.Resultaten visade på vikten av lärarens engagemang och elevernas behov av stöttning av läraren vid introduktion och användning av talsynteser. Då de uttalade kemins komplexa termer och begrepp inkorrekt, vilket enligt eleverna kräver ett engagemang hos kemiläraren för att talsynteserna ska fylla sin tänkta funktion. Fick eleven stöd av läraren så upplevde flertalet av eleverna att talsynteser var ett hjälpmedel för dem i kemiundervisningen. Alla eleverna upplevde att skolans resurser sattes in för sent och att de själva och deras föräldrar fått kämpaför att få stöd och digitala hjälpmedel. Alla eleverna upplevde att skolan borde varitmer förberedd för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och introducera digitala hjälpmedel tidigare. Studiens slutsats är att talsynteser upplevs som ett fungerande digitalt hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i kemiundervisningen om eleven har stöd av läraren.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför elever inte klarar av att genomförautbildningen till flygstridsledare i Försvarsmakten. En resurskrävande utbildning med testade elever, bra tekniska förutsättningar, och en hög lärartäthet. Trots detta avskiljs upp mot 38%av eleverna under olika skeden i utbildningen.Försvarsmakten och Flygvapnet står med hänsyn till det försämrade omvärldsläget inför en expansiv framtid där behovet av flygstridsledare bedöms öka. Framtiden kan betecknas,utifrån dagens allvarliga brister i numerär och oförmåga att reproducera funktionen, som bekymmersam. Brist på flygstridsledare riskerar Flygvapnets bibehållande och utveckling avseende både människor och materiel. Vi har intervjuat individer ur de yrkesgrupper som genomför urval och utbildning av flygstridsledare. Genom en kvalitativ studie med induktiv ansats, har vi sökt kunskap omvarför elever avskiljs från utbildningen.I vår analys har vi beskrivit relationer och beroenden mellan resurser i syfte att påvisa vad som skapar effektivitet utifrån tillgången på resurser för utbildningen. Resultatet visar att det föreligger resursbrister i hela kedjan rekrytering, urval och utbildning vilket påverkar utbildningen negativt. Utifrån ett resursbaserat perspektiv med effektivitetsfokus och utifrån framkomna brister, har vi analyserat och dragit slutsatsen att lärarkåren bör prioriteras för att öka effektiviteten i utbildningen i närtid.Utifrån vår analys tror vi oss kunna visa hur förändrade resurser utifrån dagens situation påverkar effektiviteten i utbildningen och utbildningsresultatet. Med ökade resurser inom rekrytering, urval och inom utbildningen så skulle med största sannolikhet den höga avskiljningsprocenten minska betydligt.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svårt det är att definiera barn i behov av särskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn både när det gäller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville även undersöka om synen på dessa barn skiljer sig mellan grundskollärare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrågorna innan intervjuerna för att ha tid på sig att tänka igenom vad de tänkte runt mina frågeställningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna påverka varandra. Resultatet av mitt arbete visar på att det är komplext att kunna definiera barn i behov av särskilt stöd då detta inte är en homogen grupp. Vad man däremot kan säga är att alla dessa barn är i behov av stöd under någon period av sin skoltid eller i olika miljöer de befinner sig i under skoldagen. Vilket stöd de behöver varierar lika mycket som orsakerna till att de behöver stöd. En aspekt som genomsyrar arbetet med dessa barn är att ekonomin oftare får styra än barnens behov. En del av mina respondenter menar också att en annan viktig aspekt som det råder stor brist på är tid. En tredje aspekt är brist på utbildning hos den personal som ofta arbetar närmst dessa barn.

This qualitative study is based on a complex of problems relating to children's different preconditions to apprehend verbal communication, in combination with the fact that musical activities to a great part is communicated through verbal semiotic resources. The intention of the study is to draw attention to children's altered actorship in relation to three different semiotic resources and to discuss how we can create musical activities that allows every child to approach it with a varied form of actorship.Activities where the questions “how and who” was approached from a perspective of music didactics have been carried out in two different preschools where the participants where children aged one and five. The music sessions consisted of a percussion orchestra communicated through the semiotic resources where we in different ways let the children participate in different roles. The empirical data has been collected through video observations of the activities, from witch a transcription was made. Semiotic rescources, multimodality, music didactics and actorship form the basis of this study’s theoretical frame of reference and the concepts used for analysing the results.The analysis of the study shows that the children's linguistic development influenced their capabilities to apprehend articulated musical concepts and therefore contributes to the child's actorship. Also the results show how some children to a greater degree embrace the instructions that are given through physical semiotic resources, while some show a greater understanding through verbal semiotic resources as a way of communicating. This affected the children's capabilities to participate in varied forms of actorship.The analysis further shows the significance of spatial semiotic resources for the child and it’s actorship, for example how the amount of a specific artefact, in this case an instrument, can contribute to the child's capability to participate in the actorship.

Sammanfattning Syftet med arbetet var att utifrån pedagogers perspektiv undersöka hur elevunderlag påverkar i vilken grad språkutvecklande arbete sker på två, utifrån sett, helt skilda skolor. Men också för att identifiera eventuella skillnader och kritiska aspekter i dessa elevers skolsituation samt under deras fritid och hur detta sedan påverkar de undervisande pedagogerna. Detta utifrån dessa tre frågeställningar: Hur beskriver de tillfrågade pedagogerna sitt språkutvecklande arbete och hur skiljer det sig åt mellan de undersökta skolorna? Hur ser pedagogerna på stödet eleverna har möjlighet att få i och utanför skolorna och hur påverkar det pedagogerna i sin undervisning? Vad är pedagogernas bild av språkbadet i respektive område vad gäller hur språkanvändning sker i sociala miljöer och i interaktion med andra utanför skolan och påverkar det i så fall pedagogerna i sin undervisning? I teorin har arbetet utgått i sociokulturellt perspektiv vilket handlar om att lärande hos alla människor sker hela tiden och i alla sociala sammanhang. Här har ämnen som lärandets möjligheter, språkets betydelse, kommunikationens del i lärande, att läsa med barn och pedagogernas betydelse behandlats. Detta genom att använda empirisk undersökning som metod, vilket innebär insamling, bearbetning och analys av data som i detta fall var intervjuer.I resultatet framkom tydliga och stora skillnader mellan de båda skolorna. Trots att den mångkulturella skolan arbetar och undervisar efter all möjlig tillgänglig och aktuell forskning så är deras resultat generellt låga. Detta medan den homogent svenska skolan, som fortfarande arbetar relativt konservativt, har mycket höga resultat. Det framkom också att det var mycket stora skillnader i hur elevernas fritidssituation såg ut. På homogent svenska skolan var det mer regel än undantag med flertalet sociala och utvecklande aktiviteter på fritiden medan den mångkulturella skolans elever genomgående saknade sådana sociala aktiviteter. Slutsatsen i arbetet blir att skolans språk och inlärningsproblematik även påverkas av yttre faktorer där forskningen inte är lika utbredd som den inom skolans väggar. Skillnader som påverkar utgångspunkten i pedagogernas undervisning.

Min studie syftar till att få reda på vad som ligger bakom några av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berätta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivån om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjälp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förväntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var särskilt negativa i sin inställning under intervjutillfället, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka händelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom – det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör är negativt. Jag ville också få en inblick i hur fem företag och organisationer ser på Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde låg bakom de negativa uttalandena. För att få deras perspektiv träffade jag fem personer från olika företag för intervjuer, och det kom fram att de flesta av dessa företag också var relativt positiva till Af. Även här såg jag dock bristande kunskaper om Arbetsförmedlingens verksamhet. Olika åsikter om anledningen till kritiken kom fram, men i stort sett handlar det om bemötandet, resursproblem och massmedias påverkan samt klass och felaktiga förväntningar.Som analysinstrument till dessa totalt tio intervjuer använder jag mig av flera olika teorier: medias påverkan, social psykologi, okunskap och vägledningsteorier. Jag menar att dessa förklarar den bredd resultatet från intervjuerna gav.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter.Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla. Pedagogerna har olika sätt att individualisera undervisningen för eleverna, dels genom att ha olika krav på eleverna men även att eleverna inte arbetar med samma saker i ett ämne utan på svårighetsgrader anpassade efter dem. Pedagogerna har många idéer om hur läromiljön kan förbättras och utvecklas, bland annat med mindre klasser, fler pedagoger med rätt kompetens och mer tekniskt material.

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaI det här arbetet studeras hur pedagoger förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frågeställningar som studien utgår från är: hur pedagoger går tillväga då de tror att något barn är i behov av särskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur föräldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de är i behov av, och att föräldrasamverkan kan vara en utmaning. Vidare visar forskning att få pedagoger kartlägger barn som är i behov av särskilt stöd, att föräldrar ska tilldelas kontinuerliga samtal och på så sätt bli delaktiga i sina barns verksamhet. Studien är gjord på olika förskolor, där intervjuer har skett med pedagoger, specialpedagoger och förskolechefer. Intervjuerna har sedan sammanfattats, strukturerats, kopplats till referenser och analyserats. Några av de resultat studien visar är att pedagoger anser att för lite resurser tilldelas barn samt pedagoger, att det förekommer för stora barngrupper, och att det finns tidsbrist i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Alla pedagoger, specialpedagoger och förskolechefer tar upp vikten av att kartlägga barnen samt att detta är något som sker rutinmässigt. Vidare visas att det för pedagoger kan upplevas svårt att ta upp känsliga ämnen med föräldrar, och att det då krävs en bra relation med föräldrarna vilket underlättar samverkan.