Sjuksköterskan har ansvar över att främja hälsa och lindra lidande. Palliativ vård handlar om att ta hänsyn till sociala, psykiska, fysiska och existentiella behov samt att ge stöd till anhöriga. Sjuksköterskan har därmed en viktig roll i att stödja människor i livets slut. Detta för att patienten ska kunna leva den sista tiden i livet med värdighet och välbefinnande. Att vårda patienter palliativt kan innebära flera olika upplevelser. Detta examensarbete kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård och hur det kan påverka vårdandet. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter palliativt inom slutenvården. Studien är en litteraturöversikt med ett resultat som utgår från 7 kvalitativa artiklar. Resultatet består av huvudtemat Hinder och utmaningar med tre tillhörande underteman: Otrygghet till följd av kunskapsbrist, Existentiella utmaningar och Arbetsbelastning som hinder för närvaro, samt huvudtemat Resurser och drivkrafter med två tillhörande underteman: Empati som en resurs i vårdandet och Erfarenhet som ger trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att sjuksköterskor upplever både hinder och resurser i vårdandet av palliativa patienter. Sjuksköterskor upplever att arbetsbelastning utgör ett hinder från att vara närvarande för patienten. De upplever även otrygghet till följd av kunskapsbrist och uttrycker ett behov av mer utbildning. Sjuksköterskor upplever också att det palliativa vårdandet är känslomässigt utmattande, tar mycket energi från dem och väcker egna existentiella tankar. Resurserna kopplas till faktorer som ger styrka att vårda, exempelvis att känna empati i vårdandet samt lång erfarenhet både hos sjuksköterskorna själva och hos kollegor.

Flerspråkiga klassrum har blivit allt vanligare i svenska skolor. Enligt styrdokumenten ska alla elever ges lika förutsättningar att tillägna sig kunskap i skolan. Forskning inom matematikdidaktik har påvisat att tillämpandet av multimodala resurser är gynnsamt för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. Dessutom visar forskning att transspråkande samt kodväxling är två pedagogiska verktyg som kan bidra till ökad förståelse inom matematik. Denna studie syftar till att undersöka vilka multimodala resurser som framträder i matematiklärares undervisning på gymnasiet samt hur dessa används för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts där klassrumsobservationer samt kompletterande intervjuer genomförts. Teorierna som använts för att tolka och analysera studiens empiri är socialsemiotik, multimodalitet som resurs för lärande, transspråkande som resurs för lärande samt kodväxling som resurs för lärande.  Studiens resultat visar att semiotiska modaliteter som röstläge, kroppsspråk, bild och former samt tekniska hjälpmedel som projektorer och tavlor är starkt framträdande i matematikundervisningen hos de gymnasielärare som deltog i studien. Resultatet visar också att transspråkande samt kodväxling inte är lika starkt framträdande. Slutsatsen som dras är att multimodalitet används som resurs för lärande i matematikundervisningen för främjandet av flerspråkiga elevers lärande. Men flerspråkighet som resurs i form av transspråkande och kodväxling används inte lika frekvent på grund av ovisshet om de pedagogiska verktygen och lärares inställning om att undervisningsspråket ska vara på svenska.

Denna studie undersöker om läsförståelse har en möjlig inverkan när elever ska läsa och lösa matematiska textuppgifter. Förutom ett sociokulturellt synsätt på lärande utgår studien från aspekter av semiotiska resurser och genus för att belysa språkliga hinder och möjligheter i uppgiftstexter samt hur könsskillnader kommer till uttryck och problematiseras. Undersökningen är genomförd med kompletterande kvantitativa och kvalitativa metoder där 37 elever genomfört ett läsförståelsetest med flervalsfrågor samt löst fyra textuppgifter i matematik. Av elevernas totala poäng på testerna beräknades centralmåtten medelvärde och typvärde som därefter studerades i en kvantitativ analys, vilken tog avstamp i den sociokulturella ansatsen. För att få en djupare förståelse för elevernas tillvägagångssätt vid lösandet av matematikuppgifterna användes en kvalitativ metod där eventuella könsskillnader identifierades i en textanalys. Resultatet visade att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkars prestation i läsförståelse och lösning av matematikuppgifter. Däremot kunde ett positivt samband mellan läsförståelse och förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter identifieras. I resultatet av den kvalitativa textanalysen utläses två semiotiska resurser, naturligt språk och schematiska bilder, vara möjliga stöd för att lösa uppgifterna, medan vardagliga ord som är nära besläktade med varandra kan utgöra möjliga hinder. Resultatet visar även skillnader i hur flickor och pojkar uttrycker sig när de löser matematiska textuppgifter. Flickor tenderar att uttrycka sina lösningar grundligt med naturligt språk och beräkningar i flera led jämfört med pojkar som ger knapphändiga redovisningar. Dessa tendenser kopplas till en internalisering av samhälls- och könsnormer utifrån föreställningen om kvinnans matematikframgång som ett resultat av ansträngning och mannens som en naturlig fallenhet.

Denna studie handlar om hur svenska högteknologiska små och medelstora företag (SME:s) arbetar med internationalisering och syftet med studien är att besvara följande forskningsfråga: Hur arbetar svenska högteknologiska SME:s för att nå nya geografiska marknader och framgångsrikt göra inträde på dessa? Valet av inträdesstrategi kan vara avgörande för SME:s som behöver internationalisera sin verksamhet för att växa och valet av strategi för att nå nya geografiska marknader kan vara skillnaden mellan framgång och misslyckande på den nya marknaden. Studien fokuserar på svenska högteknologiska SME:s, hur deras internationaliseringsstrategier sett ut samt utvärderingen av dessa. Just kombinationen av dessa faktorer är något som tidigare forskning inte behandlat i särskilt stor utsträckning. Studien baseras på data som samlats in från intervjuer med VD:ar från sex olika företag. Resultatet av studien visar på att svenska högteknologiska SME:s är proaktiva i sitt arbetssätt och söker möjligheter globalt. Inträdesstrategierna varierar beroende på kontext men en gemensam nämnare är att företagen använt externa samarbeten för att förvärva viktiga resurser för marknadsinträdet på många av de aktuella marknaderna. Författarna lägger också ett fokus på tillgången till resurser och förvärvet av nya resurser för företagen. Något som visar sig vara centralt för företagen är resurser som marknadskännedom, humankapital och kontaktnät. Slutligen ger studien konkreta praktiska förslag på hur svenska högteknologiska SME:s kan arbeta med internationalisering genom försäljningskanaler, marknadsaktiviteter, val av inträdesstrategi och utvärdering av inträde. Förslag ges också för hur företagen kan gå till väga för att förvärva och förvalta viktiga resurser som krävs för att lyckas med internationaliseringen. Förhoppningen är att studien ska öka intresset för högteknologiska företag och att deras arbete ska uppmärksammas i högre grad.

Studien har sin bakgrund i förskolans förändrade uppdrag kring det naturvetenskapliga ämnet fysik och den bristande kvalitet på fysikundervisning som Skolinspektionens rapporter visat. Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om vilka uppfattningar förskollärare har kring förskolans fysik och vilka likheter och skillnader som går att urskilja i dessa. I studien har fem informanter deltagit. Studien har genomförts med en fenomenografisk metodansats, kvalitativa intervjuer som metod för datainsamling och en fenomenografisk metod för databearbetning och analys. Resultatet visar att förskollärare vet vad fysik är men att det behövs ett förtydligande av förskolans fysikuppdrag. Förskollärare beskriver att det finns en känsla av att man måste redovisa arbetet, för att bevisa vad de arbetar i förskolan. Det beskrivs vara en stor brist på kompetensutveckling inom fysik och det kan vara en huvudorsak till den bristande kvalitet på fysikundervisning som framkommer i olika rapporter från förskolan. Förskollärare har många idéer om hur de kan utveckla verksamheten men upplever att det inte finns möjlighet att förverkliga dessa. För att förskolans uppdrag gällande fysik ska kunna bedrivas kvalitativt krävs en återkommande kompetensutveckling. Förskollärares önskan om en större resurstillgång bör tas i åtanke i relation till ekonomisk möjlighet. / The study has its background in the changed curriculum for the preschool regarding the scientific subject physics and the lack of quality of physics teaching that the Swedish Schools Inspectorate's reports have shown. The purpose of the study is to contribute with more knowledge about what perceptions preschool teachers have about preschool physics and what similarities and differences can be distinguished in these. Five preschool teachers participated in the study. The study was carried out with a phenomenographic method approach, qualitative interviews as a method of data collection and a phenomenographic method for data processing and analysis. The results show that preschool teachers know what physics is but that a clarification of the preschool´s physics mission is needed. Preschool teachers describe that there is a feeling that they must report their work, to prove what they work with in the preschool. A major lack of competence development in physics is described, and this may be the main reason of the lack of quality in physics teaching that appears in various reports from the preschool. Preschool teachers have many ideas of how to develop the occupation, but it is not possible to realize them. For the preschool's assignment regarding physics to be conducted qualitatively, a recurring competence development is required. Preschool teachers' desire for a greater supply of resources should be considered in relation to financial opportunity.

Digitaliseringen i samhället och skolan har lett till att lärare ställs inför nyautmaningar då läraren behöver besluta om vilka digitala läromedel som ska användas i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att synliggöra hur utvalda digitala läromedel är utformade för att hjälpa elever med deras automatisering av multiplikationstabellerna. Fyra digitala läromedel har analyserats med hjälp av textanalys, där fokus varit på multimodalitet och begreppen ersätta, förstärka och transformera. Analysens resultat visar skillnader på hur de digitalaläromedlen använder olika semiotiska resurser, exempelvis när det gäller samspelet mellan text och bild. Några av de valda digitala läromedlen använder kompletterande bilder som kan ge eleven fler inlärningsstrategier. Bilder kan också hjälpa till att skapa ett sammanhang, vilket ökar elevens automatisering avmultiplikationstabellerna. Vissa läromedel använder även rörliga dekorativa bilder. Vi saknar dock rörliga bilder i form av förstärkning och transformering, vilket hade kunnat ge eleven fler sätt att förstå multiplikation. Analysen visar även att läromedlen kan användas för att individanpassa undervisningen, bland annat genom att eleven själv kan välja vilken multiplikationsuppgift som ska tränas samt olika svårighetsgrader. Vissa läromedel anpassar också svårighetsgraden automatiskt beroende på elevens svar exempelvis genom längre eller kortare svarstid.

Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården. Det är en lindrande vårdform som syftar till att stödja patienten till en så bra livskvalitet som möjligt sista tiden i livet. Det är av vikt att få en insikt i sjuksköterskans komplexa situation och upplevelser vid vård i patientens hem. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att ge god och säker palliativ vård i hemmet. Då följande text är en litteraturöversikt har åtta stycken vårdvetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat som utgår ifrån två huvudteman: Hinder för att utföra en god och säker palliativ vård i hemmet och vad möjliggör en god och säker palliativ vård i hemmet. Som sedan grenar ut sig i tio underteman: Hemmet som arbetsplats, när vårdrelationen utmanar, när samarbetet brister, brist på stöd och resurser, när kunskapen och utbildning inte räcker till, när tiden inte räcker till, en god vårdrelation, betydelsen av samarbete, möjligheter till stöd och resurser, vikten av kunskap och utbildning. Slutsatserna i översikten förtydligar sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter inom den palliativa hemsjukvården. Där vårdrelationen, gott samarbete, kollegialt stöd och utbildning visade sig vara betydelsefulla delar för en god och säker vård.

Den här studien introducerade lärares användning av tavlan vid matematikundervisning utifrån en kvalitativ ansats. Två huvudsakliga teman som genomsyrade studien var lärares ledarskap och tavlans innehåll. Studien berörde tidigare forskning kring framgångsfaktorer för elevernas lärande och arbetsminne. De teoretiska utgångspunkterna som studien grundade sig i utgick från Vygotskijs perspektiv där lärande föregår utveckling och det socialsemiotiska perspektivet som innefattar social kommunikation och läran om tecken. Insamlingsmetoden som studien använde sig av bestod av semi-strukturerade enkäter och bilder på tavlan. Urvalsgruppen som studien riktade sig till bestod av låg- och mellanstadielärare som undervisar i ämnet matematik. Den här studien använde sig av en innehållsanalys för att undersöka det empiriska materialet.    Resultatet som framkom i den här studien gick till stor del emot de framgångsfaktorer som presenteras i uppsatsen enligt Hatties metastudie (2014), vilket var överraskande med tanke på att majoriteten av respondenterna undervisade i lågstadiet. Men ett positivt resultat visade sig vara att majoriteten av respondenterna ansåg att de hade stor användning av tavlan i undervisningen samt att de ansåg eleverna ha stort behov av tavlan. En slutsats som resultatet ledde fram till var att lärares sätt att tänka och lärares val påverkar elevernas möjlighet till lärarande som stöds av tidigare forskning.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta del av svensklärares reflektioner kring hur grupparbete kan användas för att stärka elevers språkutveckling, samt deras syn på vilka utmaningar det finns med att använda grupparbete som arbetsform. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor formulerats: hur reflekterar svensklärare i årskurs 4–6 över grupparbete som arbetsform för att stödja elevers språkutveckling? samt vilka utmaningar upplever svensklärare i årskurs 4–6 att det finns med att använda grupparbete som arbetsform? Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats från det sociokulturella perspektivet, relationellt perspektiv samt kooperativt och kollaborativt lärande. Vidare har kvalitativ metod valts och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex lärare som är behöriga att undervisa ämnet svenska för årskurs 4–6. Den insamlade datan från intervjuerna gav följande teman i vårt resultat: grupparbetets effekter på elevers språkförmåga, strukturer och strategier vid grupparbete samt utmaningar med grupparbete. Studiens övergripande slutsatser är att lärare anser att grupparbete som arbetsform gynnar elevers språkutveckling. För att ett grupparbete ska fungera behöver eleverna dock få möjlighet till att ta ansvar för sitt eget lärande samt att utveckla sina sociala färdigheter, vilket kan vara en utmaning för en ensam lärare i klassrummet.

Syftet med detta arbete var att genom en enkät undersöka vilka läromedel det är som används mest i samhällskunskap för lågstadiet samt utifrån svaret från enkäten undersöka samspelet mellan skriftlig text och bild i de två läroböcker som används mest. För att svara på studiens frågeställningar använder vi oss av en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden bestod av en enkätundersökning som syftade till att undersöka vilka läromedel som används i SO-undervisningen idag. Resultaten från enkätundersökningen visade att Boken om SO 1–3 (2013) och Puls SO-boken 1–3 (2011) var de läromedel som används mest. För att genomföra den kvalitativa forskningen används Danielsson och Selanders (2016) analysverktyg; Model for working with multimodal texts in education. För att förhålla oss till endast en del av analysverktyget har vi utformat våra forskningsfrågor som undersöker fält två- samspelet mellan textens delar: Vad finns det för innehållsligt samband mellan rubrik och text? Vad finns det för rumslig närhet mellan skriftlig text och bild? Vad finns det för färgmässig närhet mellan skriftlig text och bild? Hur väl överensstämmer information i text och bild enligt kongruensprincipen?  Resultatet visade att båda läroböckerna hade ett fungerande, men ändå varierande samspel mellan skriftlig text och bild, dock saknade de båda läroböckerna en färgmässig närhet mellan skriftlig text och bild. Den rumsliga närheten var fungerande i båda läroböcker. Resultaten gällande hur väl informationen överensstämmer i text och bild visade det sig att det ofta presenterades samma information i bild som i text men att viss information enbart presenterades i antingen bild eller text. Slutsatsen av denna studie var att lärare måste agera som guider för elever när nya begrepp introduceras i läroböckerna. Slutsatsen är även att lärare måste vara uppmärksamma på vissa aspekter av multimodala inslag för att säkerställa att eleverna har fått förståelse för dessa multimodala inslag.