This survey has been designed to identify, asses and analyze critical resources for renewable energy production from a lifecycle perspective. In the years 2016 - 2020, Vattenfall is implementing a comprehensive expansion of renewable energy. The goal is to have a renewable energy capacity of at least 2300 MW by 2020. The majority of the new capacity will be wind power. This work provides a basis for further decision making on closer cooperation or dialogue with suppliers. This study was demarcated to wind power and its input minerals. Six minerals were selected for the survey, iron, copper, tin, aluminum, neodymium and lead. The selected minerals were examined for resource efficiency and environmental impact. The survey was then compiled in a table, using a weighted sum model to yield a quantitative result. The work also provides suggestions on how to achieve better resource efficiency for the planned expansion. The survey found that tin was a very critical resource, considering both resource efficiency and environmental impact. Aluminum and copper were the most critical for environmental reasons.

In the western world intensive care is highly specialised with technical and medical resources as well as educated personnel. In many developing countries however there is a lack of these resources in comparison with western standards. The purpose of this qualitative study was to illuminate the nurses and their work in the care of critically ill patients in the intensive care unit at Kilimanjaro Christian Medical Centre, Moshi, Tanzania. Data was collected during two weeks through participant observations and informal conversations with the nurses employed at three different intensive care units, one medical intensive care unit and two surgical intensive care units. Two main themes and six headlines were identified and are presented in the results, these were: human resources, medical technical resources, material resources, medical resource, possibilities, challenges and obstacles for the nurses working at the ICU. This study showed that there was an obvious lack of the resources mentioned above and that there was a great need of further education for the nurses working in the ICU to strengthen their knowledge, role and profession. / I västvärlden är intensivvården högspecialiserad med tekniska och medicinska resurser så väl som utbildad personal. I många utvecklingsländer råder det dock en brist på resurser i förhållande till den västerländska standarden. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskorna och deras arbete att ta hand om kritiskt sjuka patienter på intensivvården på Kilimanjaro Christian Medical Centre, i Moshi, Tanzania. Datainsamlingen ägde rum under två veckor genom deltagande observationer samt genom informella konversationer med sjuksköterskorna som var anställda på sjukhusets tre olika intensivvårdsavdelningar. Två huvudteman och sex rubriker kom fram och presenteras i resultatet, dessa var: mänskliga resurser, medicinsk- tekniska resurser, materiella resurser, medicinska resurser, möjligheter, svårigheter och hinder för sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningarna. Denna studie visar på en faktisk brist på ovan nämnda resurser samt att det fanns ett stort behov av vidare utbildning för sjuksköterskorna som arbetade inom intensivvården för att öka deras kunskap och stärka deras roll och profession.

I läroplanens första kapitel beskrivs skolans uppdrag, som delvis handlar om att undervisningen ska anpassas utifrån elevernas tidigare språk och kunskaper. Likaså nämns digitala resurser vid ett flertal tillfällen i läroplanens kursplaner, bland annat som verktyg för kommunikation och lärande (Skolverket, 2016b). Hur kan digitala resurser användas för att stötta kommunikation och lärande? Studiens syfte är att bidra med kunskap om digitala resursers roll i den dagliga verksamheten för nyanlända elever genom att undersöka, ur ett designdidaktiskt och systemteoretiskt perspektiv, hur arbetet med digital teknik möjliggör språk- utveckling och lärande. Studien är en fallstudie som genomförts med kvalitativa intervjuer och observationer. Rektor, verksam lärare och fem nyanlända elever i årskurs 3–5 har deltagit och bidragit med data till studiens resultat. Klassrum och fysiska artefakter har observerats. Resultatet visar att digitala resurser skapar möjligheter och underlättar undervisningen, men de digitala resurserna kan inte ersätta den muntliga interaktionen som sker mellan lärare, elev och språkstödjare. Det visar också att olika hinder kan uppstå i arbetet med digitala resurser, däribland organisatoriska hinder som kan vara svårt att påverka. Digitala resurser är och ska ses som ett komplement både för kommunikation och lärande.

The aim of the study has been to examine how Malmö University’s teachers guide for student introduction can improve and become more useful to teachers during student introduction periods at the university. Through an online survey and semi structured interviews data has been collected and has been the foundation when addressing the three research question; 1. To what extent is the teacher’s guide used by the programme coordinators during the introduction? 2. How does the programme coordinators experience the teacher’s guide regarding availability, content and ease of use? 3. How can the teacher’s guide develop in order to improve the intercommunion between the resources teacher’s guide and teachers?The results show that at present time, the teacher’s guide is known to 67% of the responding programme coordinators (33 of 49), of which 71% have used the guide at least on one occasion. The most common use of the guide was as a checklist. Other findings where that there are room for improvements regarding how the teacher’s guide is introduced and communicated. Regarding the content only few adjustments where desired and the teacher’s guide’s ease of use was non-problematic. The study has resulted in four improvement proposals linked directly to the teacher’s guide, and an additional four improvement proposals linked to the future development of the teacher’s guide and its intercommunion with teachers. / Studiens syfte har varit att undersöka hur Malmö högskolas lärarguide för studentintroduktion kan förbättras och göras mer användbar för lärare under studentintroduktionsperioder vid högskolan. Utifrån en webbaserad surveyundersökning och semistrukturerade intervjuer har data samlats in för att besvara studiens tre frågeställningar; 1. I vilken utsträckning används lärarguiden av programansvariga under studenternas introduktionstermin? 2. Hur upplever programansvariga lärarguiden i hänseende till tillgänglighet, innehåll och användarvänlighet? 3. Hur kan lärarguiden utvecklas så att samverkan mellan resurserna lärarguiden och lärare förbättras?Resultat från studiens visade att guiden i dag är känd bland för 67% av de svarande programansvariga (33 av 49), av dessa hade 71% använt guiden vid minst ett tillfälle. Det vanligaste användningsområdet för guiden var som en checklista. Studien visar även att det finns mycket utrymme för förbättring rörande hur lärarguiden förmedlas och kommuniceras ut. Gällande guidens innehåll önskades enbart några få förändringar och användarvänligheten för guiden var oproblematisk. Studien har resulterat i fyra förbättringsförslag kopplat direkt till lärarguidens utformning. Ytterligare fyra förbättringsförslag kopplat till lärarguidens framtida utveckling och samverkan med lärare har även tagits fram i studien.

“Många bäckar små blir en administrativ å” is a bachelor thesis in sociology authored by Molly Jannerman and Lina Sjöberg. In light of the fact that Swedish schools has been subject to a series of reforms which has stimulated an increase of administrative work, this study aims to offer an insight in how elementary school teachers experience the administration and how it is dealt with.  The study takes a qualitative approach and is based on semi structured interviews with six elementary school teachers. The analytical framework of the study is made of Lipsky’s theory of street level bureaucracy, Tummer’s theory of policy alienation, Hodson’s model of workers behaviors, and parts of new institutionalism and legitimacy theory. The result indicates that the teachers’ experiences of the administrative work are complex. As well as they view it as relevant and important, they also find some of the tasks overwhelming and stressful. The administrative work is also found to be a way to create legitimacy in the teaching role; it becomes a tool to justify their decisions against the surroundings.The teachers develop strategies to deal with the administration, which tends to relate closely to how it’s experienced, and therefore includes touches of both compliance and resistance. The identified strategies are made up of simplifying of tasks, shortcuts, procrastination and avoidance, and the goals are mainly to create time for the students and make their working hours sufficient. / ”Många bäckar små blir en administrativ å” är en kandidatuppsats i sociologi författad av Molly Jannerman och Lina Sjöberg. Mot bakgrund av att den svenska skolan varit föremål för en mängd reformer som bidragit till att det administrativa arbetet i skolan ökat, är studiens syfte att ge en inblick i hur grundskollärare upplever det administrativa arbetet samt hur det i praktiken hanteras. Studien utgår från en  kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma grundskollärare. Studiens analytiska ramverk utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Tummers teori policy alienation, Hodsons typologi över organisatoriska beteendemönster samt delar av nyinstitutionell teori och legitimitetsteori. Resultaten visar att lärarnas upplevelse av administrationen är komplex, i vissa avseenden upplevs den relevant men i andra som övermäktig och som en bidragande faktor till stress. Utmärkande är att administrationen fyller en legitimitetsskapande funktion och fungerar som ett verktyg för att rättfärdiga sina beslut och sin lärarroll gentemot omgivningen. De strategier lärarna utvecklar för att hantera administrationen står i nära relation till hur den upplevs och visar således drag av både samtycke och motstånd. Strategierna som identifierats handlar om att skapa förenklingar, ta genvägar, skjuta upp och prioritera bort administrationen och används främst i syfte att skapa tid till eleverna och få arbetstiden att räcka till.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka statligt anställda linjechefers arbetsmiljö för att identifiera psykosociala faktorer som enligt forskningen är kopplade till ohälsa. I linje med tidigare forskning och gällande rättsliga regelverk undersöktes separat faktorer som har ett positivt respektive negativt samband med ohälsa. Denna indelning återspeglas i studiens frågeställningar: (1) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett positivt samband med ohälsa (krav) och i så fall vilka? (2) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett negativt samband med ohälsa (resurser) och i så fall vilka? Metod Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex linjechefer från en svensk statlig myndighet. Intervjuguiden utformades separat för varje deltagare utifrån respektive deltagares svar på ett frågeformulär som kombinerade frågorna från den svenska Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) och den långa versionen av Effort-Reward Imbalance Questionnaire (ERI-Q). Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av en kombination av teoriledd tematisk analys, med utgångspunkt i krav-kontroll- och ansträngning-belöningsmodellerna, och induktiv tematisk analys. Studien avgränsades till individuella psykosociala faktorer som ansågs utmärkande för statligt anställda linjechefers arbetsmiljö. Resultat Linjecheferna i studien upplevde en hög arbetsbelastning, otydliga roller, motstridiga krav och krav på att dölja känslor. Samtidigt rapporterade deltagarna en hög grad av kontroll och stöd (framförallt från överordnade) samt mycket ansvar. Ansvar associerades i studien med belöning, utveckling och inflytande. Slutsats Studiens resultat tyder på att statligt anställda linjechefer upplever en rad psykosociala faktorer som har ett samband med ohälsa och som är påverkningsbara, varför studiens slutsats kan användas i myndigheters arbetsmiljöarbete. Intressanta ämnen för framtida forskning är sambandet mellan ansvar och ohälsa samt biträdande chefers exponering för faktorer som har ett samband med ohälsa. Kombination av frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetod har i studien visat sig ha fördelar och borde testas i framtida studier.

Ekonomiskt våld är ett utbrett samhällsproblem, trots det finns fortfarande relativt lite forskning som fokuserar på den ekonomiska dimensionen av våld i nära relationer. Med ett analytiskt fokus på resurser syftar denna studie till att utveckla förståelsen av mäns ekonomiska våld mot kvinnor och att undersöka myndigheters bemötande av detsamma. Uppsatsens teoretiska ramverk består av två-system-teorin, vilket är en syntes av radikalfeministisk och marxistisk feminism (Walby, 1990), och begreppen våldets kontinuum (Kelly, 1988), maskuliniserad byråkrati (Ferguson, 1984) samt ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital (Bourdieu, 1987). Baserat på elva intervjuer med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor som lämnat sin våldsutövande partner visar analysen att olika typer av resurser kan användas som redskap för att utöva ekonomiskt våld. Det ekonomiska våldet kvinnorna utsatts för är sammanflätat med erfarenheter av andra våldsformer, till exempel psykiskt och sexuellt våld. Vidare kan det gemensamma föräldraansvaret öppna upp ytterligare vägar för utövandet av ekonomiskt våld, trots separation från våldsutövaren. Analysen påvisar även att lagändringen, som genomfördes 2016 i socialförsäkringsbalken, möjliggjorde för att underhållet i större utsträckning kan användas för att utöva ekonomiskt våld och att socialtjänsten främst erbjuder emotionellt stöd, i form av stödsamtal, trots att kvinnan uppvisar ett stort behov av ekonomiska resurser. Slutligen bidrar studien med kunskaper om betydelsen av kvinnans egna resurser för att kunna skydda sig mot det ekonomiska våldet. Sammantaget dras slutsatsen att det ekonomiska våld kvinnorna utsätts för av män är omfattande och komplext. Genom att besitta olika kapital kan kvinnan skydda sig och därmed leva ett liv fritt från våld. För de som saknar resurser kan Försäkringskassan och/eller socialtjänsten, beroende på kontext, bära ett ansvar. Baserat på kvinnornas berättelser återfinns dock brister i myndigheternas arbetssätt och bemötande som kan leda till ytterligare våld från såväl den våldsutövande partnern som myndighetspersoner.

I detta examensarbete har vi valt att studera och sammanfatta delar av forskningen som utgår ifrån en multimodal teoribildning och ett sociosemiotiskt perspektiv. Examensarbetet utgörs av en fallstudie som innefattar textanalyser. Vi undersökte vilka modaliteter och semiotiska resurser som elever i en lågstadiekontext väljer att använda  samt kombinera när de producerar en berättande text i svenskämnet i meningsskapande syfte. Vi undersökte även vilka kvalitativa aspekter i form av likheter och skillnader som är synliga i elevers multimodala berättelser. Vår slutsats är att majoriteten av eleverna väljer att inkludera bild och färg i sina multimodala berättelser. Resultatet av vår studie kan jämföras med den tidigare forskning som visar att elever prioriterar bild och färg framför skriven text. Tidigare forskning konstaterar även att multimodala framställningar skapar motivation och förväntan samt gynnar alla elevers meningsskapande oavsett språklig bakgrund. Det har även noterats att diskussioner är ett viktigt hjälpmedel för att uppmärksamma resursers samspel och därmed hjälpa eleverna att dra paralleller till tidigare erfarenheter i syfte att skapa mening. Vi har dragit slutsatsen att elevers bilder är svårtolkade om eleverna inte har möjlighet att tydliggöra sina tankar och idéer. Avslutningsvis uppmärksammar vi ett behov av vidare forskning av hur multimodala framställningar kan gynna elevers skrift- och verbalspråkliga utveckling. Detta kräver att lärare besitter hög kompetens för att kunna konstruera och bedöma multimodala uppgifter av god kvalitet.

Persontransporter och förflyttning är en viktig del av vår samhällsstruktur där bilens hierarkiska plats ofta är given och står för majoriteten av alla personresor (ca. 50%). Under de senaste åren har den privata bilanvändningen ifrågasatts av bl.a. politiker, forskare och stadsplanerare, vilket lett till att fler städer väljer att prioritera hållbara transporter på bilens bekostnad i planeringen. Syftet med studien är att skapa diskussion kring trafikplaneringen utifrån begreppet hållbar mobilitet och ett ekologiskt perspektiv med referenspunkt Nyhamnen i Malmö. Den komparativa fallstudien analyserar och jämför två planförslag för området med tillhörande policydokument, Malmö stad som offentlig aktör och Sweco AB som privat aktör.Vi ställer följande frågor i studien:Hur planerar Malmö stad och Sweco för hållbara åtgärder för minskad privatbilism i Nyhamnen?Vilka svårigheter behöver planeringen hantera vid implementeringen av mål som främjar hållbar mobilitet/hållbara transportslag?Studieresultatet baseras på en analys av plan- och styrdokument, semistrukturerade intervjuer samt vårt teoretiska ramverk. Studien visar att enbart arbeta med mjuka trafikåtgärder och beteendepåverkan ofta har en liten inverkan på det individuella valet av transport. Vi ser att det krävs en kombination av hårda och mjuka åtgärder för att minska den privata bilanvändningen, något som förhindras av en politisk rädsla och fyrkantigt utformade styrdokument. Tidigare forskning visar att områden som begränsar biltrafik ofta upplever ett positivt resultat i form av ökad resurseffektivitet och en mer levande stadsmiljö. Studien har genomförts i samarbete med Sweco Architects AB och Sweco Society AB. / Passenger transport and transfer are an important part of our social structure, where the hierarchical place of the car often is given and accounts for the majority of all the personal travel (approximately 50%). Recently, during the past few years, the private car use has been questioned by politicians, researchers and city planners, which has resulted in cities prioritizing sustainable transport at the expense of the car. The purpose of this study is to create a discussion about traffic planning based on sustainable mobility out of an ecological perspective with the reference point Nyhamnen in Malmö. The comparative case study compares and analyses two planning proposals with associated policy documents for the area. Malmö city as a public actor and Sweco AB as a private actor. We ask the following questions in the study: How does the city of Malmö and Sweco plan for sustainable actions to reduce the use of the private car? Which difficulties do planners encounter within the implementation of goals that promote the use of sustainable mobility/transport? The result is based on an analysis of policy documents, semistructured interviews and our theoretical framework. The study shows that working with soft traffic measures and behavioral modification often has a small impact on the choice of transportation. We see that the combination of hard and soft measures is needed to reduce the use of the private car, something that is prevented by political fear and square enforcement documents. Previous research shows that areas restricting the car often shows a positive result in the terms of increased resource efficiency and becomes a more vibrant urban environment. The study has been conducted in collaboration with Sweco Architects AB and Sweco Society AB.

Genom åren har revisionsbyråer i Sverige tillämpat samma strategi, en strategi som fokuserat på att erbjuda ett diversifierat tjänsteutbud. Detta har inneburit att revisionsbranschens aktörer blivit väldigt lika gällande struktur och affärsområden. Likheterna mellan olika revisionsbyråerna beror på att revisionsbranschen är tydligt reglerad i lag, normer och praxis. I början av 2018 skedde det i branschen en förändring följt utav en till i slutet av 2018. Två av Big Four bolagen, PwC och KPMG, valde att avyttra sin redovisningsverksamhet och specialisera sig inom revision. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad som påverkar revisionsbyråers strategival. För att skapa denna förståelse undersöker denna studie vilka faktorer som påverkat strategivalet.  Denna studie har genomförts genom att tillämpa en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. För att undersöka revisionsbyråers strategival och inte bara förändringen, har fyra ledande revisionsbyråer intervjuats, varav två byråer som genomfört en strategisk förändring och två som behållit samma strategi. Med en abduktiv forskningsansats har en teoretisk referensram legat som grund för studien.  Studiens slutsatser är att revisionsbyråer påverkas av samma externa och interna faktorer. De externa faktorerna som identifierats är digitalisering samt lagar och regler. De interna faktorerna som identifierats är humana resurser och ägare. Den faktor som haft störst påverkan på strategi och orsakat att flera strategier tillkommit är digitalisering. Trots att alla revisionsbyråer påverkas av samma faktorer tyder denna studie på att revisionsbyråer påverkas olika. Beroende på den individuella kundtypen styrs valet av strategi, valet mellan specialiseringsstrategi eller diversifieringsstrategi.