No description available.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagogerna på förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen belyser också vilka resurser pedagogerna har att tillgå i sitt arbete med dessa barn. Detta är för att vi själva som blivande förskolepedagoger ska få en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. Utifrån vad vi har sett i vårt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra människor. Relationell pedagogik handlar om relationen och möten mellan människor, där vi har valt att belysa mötet mellan pedagogen och barnet. Undersökningen genomfördes på en förskola och en skola i Skåne, där vi valde att intervjua tre förskolepedagoger och tre grundskolepedagoger. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att samla in vårt empiriska material. Vi har gjort en induktiv undersökning där vi har tagit pedagogernas reflektioner som primär utgångspunkt. Resultatet i undersökningen visar på två framträdande huvudtema: relationens betydelse och specialpedagogens roll. Resultatet pekar på att bemötandet av barn i behov av särskilt stöd har stor betydelse för deras lärande och utveckling. Tidigare forskning visar också på att synsättet och bemötandet av barn i behov av särskilt stöd har förändrats genom tiderna.

Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar:Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna?Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten?Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen?När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering. Inom implementeringsforskning förekommer två perspektiv nämligen "bottom-up" och "top-down". Det senare innebär att beslutsfattande sker uppifrån, från ledningen, och skall sedan föras ut till personalen som skall genomföra förändringen. "Bottom-up" betyder att de som arbetar i verksamheten, av Lipsky kallade närbyråkrater, är delaktiga i och eventuellt också initiativtagare till beslut om förändringar. Med stöd av dessa begrepp och perspektiv är våra sammanfattade resultat följande: för att en implementering ska bli lyckad i förskolan krävs pedagogernas delaktighet i planeringen och ett bra samarbete med föräldrarna. Andra aspekter som också är värdefulla är att det finns resurser i form av extra tid, fungerande digitala verktyg och utbildning.

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattning av samordnad vårdplanering som ett fenomen. Studien är en kvalitativ empirisk studie och intervjuer användes som metod. Dessa spelades in på band, transkriberades, analyserades, tolkades av författarna och resulterade i fyra övergripande teman. Urvalet bestod av åtta sjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet som representerade två olika kliniker. Båda könen ingick i urvalet. Resultaten visade att grundtanken med samordnad vårdplanering var bra men det organisatoriska ifrågasattes. Sjuksköterskan reagerade på att det visades dålig respekt för patientens delaktighet, autonomi och integritet i samband med dessa möten. De gemensamma resurserna verkade otillräckliga, för att ge en fortsatt god och trygg omsorg i människors liv. En administrativt tidskrävande arbetsuppgift som sjuksköterskan är ålagd att hantera i sitt dagliga arbete. Slutsatser blev att sjuksköterskans möjligheter att påverka vårdplaneringens utgång är små och därför uppfattas det som ett komplicerat arbetsmoment. Tidskrävande då vårdplaneringens administrativa del tar mycket av en sjuksköterskas dagliga arbetstid. / The aim of this study was to emphasize the nurse’s knowledge of the coordinated care planning as a phenomenon. This is an empirical qualitative study, we have used interviews as a method and the analysed our own. The results were four global themes. The selections consisted of eight nurses whit different various work and they represent two different clinics. Both sexes were represented. The results show that the basic idea with coordinated care planning was good but the organization skills was missing The nurse in charge reacted because the patients did not get involved in the activity, autonomic and was not showed any personal integrity at the meetings. Te common resources seemed insufficient to give a continued good and confident care in these people’s lives. The lack of time was due to the administrative deskwork that the nurses will be able to do daily. The conclusion became that the nurses possibility to influence the planning’s outcome is very small. Due to this it was seen a boring work moment. The lack of administrative care planning, take much time from the daily routine work.

The purpose of this study is to investigate men's and women's experiences of a myocardial infarction and what the nurse can do to help the patients return to a normal daily living. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt samt vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienterna återgå till ett normalt dagligt liv.

Syftet med denna empiriskt kvalitativa studie är att utifrån ett sociokulturellt ochsocialsemiotiskt perspektiv undersöka hur och vad elever kommunicerar matematiskt vidlösandet av matematikuppgifter i en multimodal kontext, men i två olika modalasammanhang; ett enskilt modalt sammanhang och ett socialt modalt sammanhang ochhuruvida de olika modala sammanhangen innebär några skillnader i hur och vad dekommunicerar matematiskt. Undersökningen som genomförs genom observation,fokuserar att ta reda på hur och vad fyra elever i årskurs 3 kommunicerar matematisktinnehåll när de löser två liknande matematikuppgifter inom geometri. Studien visar att detfinns skillnader i meningsskapandet i de olika modala sammanhangen, där vi ser atteleverna uttrycker ett begränsat matematiskt innehåll i ett enskilt modalt sammanhang änom vi jämför med det matematiska innehåll som kommuniceras i ett socialt modaltsammanhang. När elever använder semiotiska resurser i ett socialt modalt sammanhanggenereras ett större meningsskapande och fler matematiska begrepp, då elevernakommunicerar med fler semiotiska resurser.

Syftet med denna studie är att genom kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys undersöka vilket utrymme kreativitet ges i läromedel inom pianoundervisning för nybörjare, samt hur denna kreativitet skildras och representeras. Studien definierar kreativitet som förmågan att skapa något nytt och studeras med utgångspunkt i tre olika kreativa aktiviteter: improvisation, komposition samt musikaliskt uttryck och fantasi. Läromedlen analyserades ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv med utgångspunkt i ett multimodalt textbegrepp och tog därför hänsyn till semiotiska resurser s.som notbilder, bilder, färg, textstorlek och rubriker. Resultaten visar att kreativa moment förekommer i relativt stor utsträckning. I alla utom ett läromedel finns kreativa moment representerat i 18 % eller mer av pianoskolornas totala antal övningar. Kreativa moment visade sig däremot oftast vara del i en annan övning och förekommer sällan självständigt, med undantag för ett läromedel där samtliga kreativa moment framstår som autonoma eller av lika stor vikt som övningens övriga innehåll. Resultaten visar även att den vanligaste formen av kreativitet i pianoskolor är musikaliskt uttryck och fantasi, följt av improvisation och sist komposition. I diskussionen diskuteras resultatet i form av frekvens av kreativa moment och deras representationer i relation till tidigare forskning. I mötet mellan dessa uppenbarar sig två huvudsakliga, kontrasterande diskurser där kreativitet framstår som medel kontra mål.

På grund av oroligheter i världen tvingas många människor på flykt från sitt hemland och söker skydd i ett annat land, däribland Sverige. Att lära sig det svenska språket är något som nyanlända barn och unga som anländer till Sverige tidigt behöver lära sig, något som tidigare forskning visat kan vara krävande både för de nyanlända eleverna och deras lärare. Vi har därför utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer med åtta svensklärare genomfördes för att undersöka deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever och deras språkutveckling av talat språk. Arbetets fokus har legat på att ta reda på vilka utmaningar svensklärare möter vid undervisning av nyanlända elever och vilka resurser samt tillvägagångssätt de använder. Därtill har vi även utforskat lärarnas inställning till kooperativt lärande som en möjlig metod för språkutveckling av nyanlända elever. I studien har vi använt det interaktionella perspektivet som teori vilket belyser vikten av samtal och interaktion för språkinlärning. Resultatet av vår undersökning visade att de intervjuade lärarna upplevde att tidsbrist och en hög arbetsbelastning var de största utmaningarna gällande undervisning av nyanlända elever. Vad gäller resurser och förutsättningar för att undervisa nyanlända elever visade vårt resultat att det fanns en markant brist på dessa bland respondenterna. Slutligen visade även resultatet att respondenterna beskriver att de använder sig av kooperativt lärande i elev-elev-konstellationer eftersom de har märkt att de nyanlända eleverna blir mest motiverade av att tala svenska i dessa förhållanden, vilket bidrar till deras språkutveckling.

The purpose of this bachelor thesis is to explore experiences of the secondary school librarians' use of educational resources in their teaching and how educational resources can be applied in school libraries. In addition to recognize the challenges school libraries face with educational resources. As well if the chosen six criteria for the educational resources is accomplished by the interviewed secondary school libraries. The study applies six chosen criteria from the educational resources of the National Library of Sweden, that's revealing the important role for the school librarians to support students and teachers with different resources than previously. Not only that, but school librarians have more opportunities to avail educational resources because of the renewal for the educational act, which is that every school must have access to a school library. This opportunity led to school librarians being available to work extensively with educational resources. With these six chosen criteria from the educational resources for this study focus on the teaching in information retrieval, teaching in source criticism, arrange reading promotion activities, planning media buying together with the teacher, participate in annual meetings with teachers and assist with level adapting material for schoolwork. These six chosen criteria have been an important factor to analyze with the help of sociocultural theory, which is to understand how physical and cognitive cooperation with individuals and groups could be managed. The study uses four concepts from the sociocultural perspective to analyze the results from the interviews, which are communication, learning, artifact and mediation. The method for this study is qualitative research which is a semi-structured interview. The interviews were recorded with five school librarians from secondary school through Zoom, due to the pandemic which occurred during the study.  The result shows the different experience for the five secondary school librarians with the educational resources. The participants consider that the use of the educational resources is an important tool to support students as well as teachers. Even school librarians can appear with or without teachers in the classroom to offer support in students education. The result shows the value of collaboration between school librarians and teachers, especially planning activities and teaching students information retrieval. In that lesson, a school librarian's duty is to demonstrate how to efficiently manage different tools when students are searching. Another significant aspect is that the four concepts from sociocultural theory show different ways that the school librarian can support with educational resources by adjusting the students needs for schoolwork. This can improve school librarians qualifications in work which to support student and teacher. The result of this study indicates the significant role for school librarians to make use of their qualification and support with educational resources to students.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare uppfattar samverkan mellan skola och fritidshem, vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas ur fritidslärares perspektiv. Tidigare forskning belyser fritidslärares svårigheter för samverkan mellan skolverksamhet och fritidsverksamhet. Studien har använt sig av samverkansteori för att analysera olika ambitionsnivåer för samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidslärare i fyra olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet har strukturerats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar att fritidshemslärarna uppfattade att samverkan är för att få en helhetssyn på eleven. Samverkansarbetet blev ofta svårt eftersom fritidslärares kunskap och kompetens inte togs tillvara, att de blev mer resurs eller lärarassistent. Möjlighet till samverkan fanns beroende på vilken klasslärare arbetet skedde med. Vidare visar resultatet att fritidslärare betonade att samverkan är en ledningsfråga. Ett större ansvar från ledningen när det gäller samverkan efterfrågades. I diskussionen betonades att resultatet bekräftar tidigare forskning vad beträffar svårigheter i samverkan mellan klasslärare och fritidslärare. Enligt samverkansteorin styrks att en bra samverkan kräver att ledningen tar ett större ansvar.