För att nå syftet med studien används ett deduktivt förhållningssätt med de teoretiska perspektiven krav- och resursmodellen samt socialt stöd. Krav och resursmodellen används för att analysera de krav som medarbetare har på sin arbetsplats och de resurser som finns för att balansera kraven (Bakker & De Vries, 2021). Socialt stöd innebär en god social interaktion med kollegor och chefer (Karasek & Theorell, 1990). Det kan ske både i form av praktiskt, emotionellt och kognitivt stöd (Eklöf, 2022). Tidigare forskning visar att socialarbetare har en upplevelse av höga kvantitativa krav, hög grad av stressymptom och bristande resurser (Welander et al., 2017). De resurser som socialarbetare tidigare har betonat är b.la. kollegialt stöd, tillräcklig bemanning och förutsättningar för återhämtning (Arbetsmiljöverket, 2016). I studien används en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom rollerna biståndshandläggare samt socialsekreterare på barn och unga från olika kommuner i Sverige. Urvalsmetoden är ett strategiskt urval och ett tvåstegsurval i form av kontakt med chef för biståndshandläggare samt kontakt med en av författarnas anhörig som ett snöbollsurval.  Studiens slutsats är att socialt stöd i form av goda relationer samt trygghet och avlastning, möjlighet till återhämtning under och efter arbetstid, optimism samt resiliens och dess utformning är särskilt betonat som organisatoriska och personliga resurser på socialarbetares arbetsplatser för en välfungerande psykosocial arbetsmiljö. Vidare, är slutsatsen att krav i arbetet är vad som formar socialarbetares arbetsuppgifter och visar på de resurser som behövs för att balansera kraven. Framförallt betonades dokumentation- och administrationskravet, som en betydande påverkan på socialarbetares arbete. Dessutom bidrog det till en obalans mellan krav och resurser i form av tidsbrist som kräver strategier för att balansera kravet. Strategier som framkom är användandet av to-do list samt kollegialt stöd och avlastning. Ovanstående resultat kan innebära att det i framtiden är ett ökat ansvar för organisationer och politiker i respektive kommun att bidra med organisatoriska resurser samt att socialarbetare bör ha kunskap om krav och resurser för en god psykosocial arbetsmiljö.

Undervisningen i matematik är styrd av läroboken enligt forskning och utredningar, både när det gäller planering av lektioner samt undervisningstid i klassrummet i form av enskild räkning. Undersökandet i studien gjordes genom klassrumsobservationer med kompletterande intervjuer av de lärare som undervisade under observationstillfällena. Resultatet visar att läroboken ligger till grund för allt matematiskt arbete förutom vid tre separata moment, vilket gör att undervisningen saknar den variation genom konkreta representationer som tidigare forskning anser gagnar elevers kunskapsutveckling. En orsak till att läroboken används i så stor utsträckning i matematikundervisningen kan vara den tidsvinst som lärare anser att läroboksanvändningen ger dem.

No description available.

I denna uppsats är syftet att bidra med kunskap om olika synsätt, resurser och metoder som lärare och speciallärare använder sig av i läs- och skrivutvecklingen för att elever i årskurs 2 ska nå målen i årskurs 3. Undervisningen i svenska ska ge förutsättningar för att eleverna ska utveckla sitt tal- och skriftspråk och i slutet av årskurs 3 ska eleverna kunna läsa elevnära texter med flyt samt lära sig att använda strategier under hela sin skolutveckling. Eleverna ska även kunna skriva enkla texter med läslig handstil. Varje elevs individuella behov ska tillgodoses i skolan för att skapa bättre möjlighet till att nå målen i de olika ämnena.  Undersökningen bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där totalt 9 lärarintervjuer genomfördes på tre olika skolor. I analysarbetet tillämpades en tematisk analys som fokuserade på metoder, resurser och synsätt kopplade till specialpedagogiska insatser inom den tidiga läs- och skrivundervisningen.  Resultatet visar att respondenterna har goda kunskaper om specialpedagogiska insatser i undervisningen. Deras synsätt visar att det är viktigt med rätt stöd, resurser och metoder i undervisningen samt att se varningssignalerna i tid för att kunna ge rätt anpassning. Resultatet visar även att det är svårt att individanpassa och gruppanpassa på grund av elevernas olika kunskaper och förutsättningar i klassrummet. I studien framgår även att elever med NPF diagnoser har andra förutsättningar att nå målen i skolan och det är lärarens viktigaste uppgift att hitta metoder i undervisningen som skapar rätt förutsättningar för att alla elever ska nå målen.  I studien framträder även att samarbetet mellan lärare och speciallärare är av stor vikt för att ge alla elever möjlighet till utveckling efter sina behov. Studien visar att det är viktigt att lärarna har en bred syn på undervisningsmetoder och har förmågan att använda sig av tillgängliga resurser i skolorna. Det framkommer också att den viktigaste delen är lärarens arbetssätt och förmåga att strukturera och genomföra individanpassade undervisningsmetoder genom att använda sig av differentierad undervisning för att alla elever ska få rätt förutsättningar.

Denna litteraturstudie behandlar drama som undervisningsmetod i relation till läsförståelse och ordförståelse. Tidigare forskning visar att läsförståelsen sjunker bland svenska elever, att läsningen av fack- och skönlitteratur bland ungdomar i grundskolan minskar samt att området drama som metod behöver mer forskning. Syftet med undersökningen är att skapa en överblick över vad forskningen visar gällande drama som undervisningsmetod inom svenskämnet, med särskild inriktning mot hur drama kan utveckla läsförståelse och ordförståelse. Frågeställningarna som används för att uppfylla syftet är: Vilka är de främsta syftena lärare har med användningen av drama i undervisningen? Hur kan dramaprocessen påverka läsförståelse och ordförståelse? Resultaten visar bland annat att de mest uttalade syftena med lärarnas användning av drama i undervisningen är att stärka empati, ge nya perspektiv samt att skapa trygghet i klassen. Resultaten visar också att drama verkar fördjupa språkutveckling som exempelvis läsförståelse. Slutsatser som dras i denna litteraturstudie är att drama verkar kunna fungera som ett komplement i svenskundervisning för att exempelvis skapa engagemang i och fördjupa läsförståelsearbetet och att det behövs mer forskning kring drama som metod i svenskämnet för att tydliggöra för- och nackdelar.

Bakgrund: Det denna studie vill betona är vikten av subjektiva självrapporterade mätinstrument inom hörselvården med inriktning på populationen äldre. Vidare diskuteras vilka utmaningar denna population kan tänkas ställas inför, samt diverse begränsningar som kan medföras vid tillämpning av endast teknocentrisk rehabilitering. Sammantaget det denna studie vill lyfta fram är ett personcentrerat arbetssätt inom hörselvården och understryka betydelsen av att se till varje enskild individs behov och preferenser. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vardagsfungerande hos äldre i förhållande till självskattad hörselnedsättning, kön och hörhjälpmedelsanvändning. Metod: En tvärsnittsstudie där underlaget är tillhandahållna data från redan insamlad enkät för självskattningsinstrumentet HFEQ-Sv. Populationen är respondenter från 65 till 80 år ur ett urval på totalt 390 personer. Datamaterialet bestod av sju demografiska frågor och 28 stycken enkätfrågor. För sex kategorierna “hälsa”, “hörsel”, “kommunikation”, “delaktighet i samhället”, “individuella resurser” och “stöd från samhället” skapades index. För analys av datamaterialet användes testerna Mann Whitney U test and Kruskal Wallis test. Resultat: Det som kan utläsas av analyserna är att desto större graden av hörselnedsättning är, ju större svårigheter har skattats i förhållande till vardagfungerande. Vid undersökning av populationen äldre som använder sig av hörhjälpmedel visade analyserna att trots användningen av hörhjälpmedel, upplever de fortfarande svårigheter i vardagsfungerande. I synnerhet gällande kategorierna hälsa, hörsel, kommunikation och individuella resurser. Dock hittades inga statiskt signifikanta skillnader mellan vardagsfungerande och kön. Analysen mellan grad av skattad hörselnedsättning och aktivitetsbegränsningar i frågan om delaktighet visade att personer som skattat sin hörselnedsättning som svår och grav, uppgav sig upplevda större svårigheter i förhållande till delaktighet i både fritidsaktiviteter och svåra lyssningsmiljöer. Slutsatser: Slutsatserna visar att det finns skillnader i vardagsfungerande i förhållande till grad av skattad hörselnedsättning. Användning av hörhjälpmedel såsom hörapparater visade inte ge en bättre tillfredställelse avseende vardagsfungerande. Därmed är den äldre personen i behov av mer än enbart hörhjälpmedel för att kunna ha en fungerande vardag. Inga könsskillnader hittades i förhållande till den äldre populationens vardagsfungerande. / Background: What this study wants to emphasize is the importance of subjective self-reported measuring instruments in hearing care, with a focus on the elderly population. Furthermore, it is discussed which challenges this population might conceivably face, as well as various limitations that can be brought about when applying only technocentric rehabilitation. Overall, what this study wants to highlight is a person-centered way of working in hearing care and underline the importance of looking after each individual's needs and preferences. Aim: This study aims to investigate everyday functioning in the elderly in relation to self-assessed hearing loss, gender and hearing aid use.Method: A cross-sectional study where the basis is provided data from an already collected questionnaire for the self-assessment instrument HFEQ-Sv. The data material consisted of seven demographic questions and 28 survey questions with six categories "health", "hearing", "communication", "participation in society", "individual resources" and "support from society". The population is respondents aged 65 to 80 from a sample of a total of 390 people. For analysis of the data, Mann Whitney U test and Kruskal Wallis test were used. Results: It can be interpreted that the greater the degree of hearing loss, the greater the estimated difficulties in relation to everyday functioning. Despite the use of assistive listening devices such as hearing aids, the respondents still experience difficulties in everyday functioning. In particular for the categories of health, hearing, communication and individual resources. However, there were no differences between everyday functioning in relation to gender. The analysis between degree of estimated hearing loss and activity limitations in the question of participation, showed that people who estimated their hearing loss as severe and profound hearing impairment, stated that they experienced greater difficulties in relation to participation in both leisure and difficult listening environments. Conclusions: The conclusions show that there are differences in everyday functioning in relation to the degree of estimated hearing loss. Use of Hearing Assistive Technology such as hearing aids did not show a better satisfaction with everyday functioning. Thus, the elderly person is in need of more than just technology to be able to have a functioning everyday life. No gender differences were found in relation to the everyday functioning of the older population.

I en värld där migrationen ökar, står utbildningssystemet inför utmaningen att inkludera nyanlända elever i meningsfulla sammanhang. I ljuset av de senaste PISA-resultaten, som visar att Sveriges skillnader i prestation mellan inrikesfödda och invandrade elever är bland de största inom OECD-länderna, kan man undra vad orsaken är. Många nyanlända elever kämpar med att förstå och uttrycka sig på undervisningsspråket, vilket begränsar deras möjligheter att delta fullt ut i naturvetenskapliga ämnen. Denna språkliga begränsning kan leda till exkluderande undervisningsformer och hämma elevernas skolframgång. Syftet med arbetet är således att öka förståelsen för hur nyanlända elever kan stöttas i sitt meningsskapande genom användning av olika kommunikativa resurser. Genom en kvalitativ fallstudie observerades nyanlända elever i en årskurs 5 under fyra lektioner vilka dokumenterades med video- och ljudinspelningar. För att kunna analysera dessa situationer utvecklades verktyget överbryggande medierande resurser (ÖMR) vilket kompletterades med praktisk epistemologisk analys (PEA). Resultaten visar att nyanlända elever använder ett brett spektrum av medierande resurser, inklusive gester, fysiska artefakter, digitala verktyg samt sina och varandras minoritetsspråk för att skapa mening i naturvetenskapliga sammanhang. Dessa resurser hjälper eleverna att förklara, beskriva och ställa frågor om naturvetenskapliga begrepp trots begränsade språkkunskaper. Genom att integrera elevernas fulla språkliga repertoar och olika medierande resurser kan lärare skapa en mer inkluderande och effektiv undervisningsmiljö som bygger broar till elevernas erfarenheter och språkliga repertoar. Detta gynnar inte bara elevernas förståelse för naturvetenskapliga begrepp utan också deras övergripande akademiska och språkliga utveckling. Arbetet argumenterar för att utbildningsstrategier bör omfatta och anpassas till de specifika behoven hos nyanlända elever för att minska kunskapsskillnader och främja en jämlik utbildning.

Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka modaliteters samspel i tre SO-läroböcker för årskurserna 1–3 i avsnitt avsedda för religionskunskap.  SO- läroböckerna är utgivna under läroplanerna Lpo94, Lgr11 och Lgr22. Studien har även som syfte att analysera eventuella likheter och skillnader som förekommer i samspelet mellan läroböckernas utvalda modaliteter med avsikt att diskutera och synliggöra eventuella förändringar som skett under revideringarna av läroböckerna. Studien diskuterar ytterligare den didaktiska potentialen utifrån analysens resultat. De två forskningsfrågorna som används för att besvara studiens syfte är: Hur samspelar textens olika verbala delar med varandra och med bilderna? Och Hur har samspelet mellan texters verbala delar och bilder i läroböcker, med tre olika utgivningsår, förändrats?   Studiens utgångspunkt är andra steget i Danielsson och Selanders Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter (2014). Det andra steget i modellen behandlar samspel mellan textens delar i läroböcker. Studien har även det sociosemiotiska samt det designteoretiska multimodala perspektivet som utgångspunkt.  Studiens resultat visar att samtliga läroböckerna innehåller semiotiska modalitet som samspelar med varandra. Verbala textslag som exempelvis rubriker, faktarutor, brödtexter, teckningar, symboler och fotografier återfinns i samtliga läroböcker och dessa samspelar väl sinsemellan. I de tre utvalda läroböckerna framgår det exempelvis av resultatet att fotografier, teckningar och symboler tillför information och samspelar med tillhörande bildtexter och brödtexter. Brister i samspelet har tilläggsvis observerats i samtliga läroböcker. Dessa brister är exempelvis rubriker och brödtexter som inte samspelar med varandra samt dekorativa bilder som inte tillför information till de verbala textslagen. Det förekommer likheter i de modaliteter som läroböckerna innehåller samt i hur dessa modaliteter samspelar med varandra. Skillnader i modaliteternas samspel mellan samtliga läroböcker är emellertid inte lika påtagliga. Slutsatsen som dras av studiens resultat är att samtliga böckers modaliteter samspelar väl och att det inte skett en signifikant förändring i de använda modaliteterna och dess samspel i de reviderade läroböckerna. Studiens resultat och analyser är följaktligen av relevans då lärare bör medvetandegöras om vilka modaliteter som samspelar med varandra, hur lärare kan använda sig av dessa modaliteter i undervisningen för att möjliggöra lärandet hos eleverna.

Avsikten med den här studien är att bidra med kunskap om hur fritidshemslärare resonerar om användningen av estetiska lärprocesser i undervisningen på fritidshemmet. Samt att synliggöra om det finns estetiska ämnen som väljs bort i undervisningen. Tidigare forskning visar på att estetiska lärprocesser ger positiva aspekter på elevers utveckling, trots det finns det motstånd till användandet av estetiska lärprocesser. Studien har utförts med en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer och sex informanter medverkade för att samla in empirin. För att analysera empirin användes design för lärande och tre begrepp från teorin. Från empirin kunde det utläsas att fritidhemslärare använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen men att några delar av läroplanens estetiska mål väljs bort. Resultatet visade även på att bildämnet var den estetiska lärprocessen som användes mest. Även drama fick en plats i att lära ut komplexa ämnen. Däremot fick musiken en mindre roll i undervisningen. Slutsatsen blev att fritidshemslärare valde bort musiken på grund av att de inte kände sig bekväm i att använda sig av den. Det fanns även indikationer på att fritidshemslärarnas eget intresse spelade större roll än läroplanens mål.

Denna studie utforskar lärarnas åsikter om användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att främja fysisk aktivitet på fritidshem i Sverige. Genom en kvalitativ ansats analyseras lärarnas synpunkter och strategier för att integrera digitala verktyg, särskilt Exergames så som Just Dance, i undervisningen. Resultaten visar en mångfald av åsikter, från starkt stöd till mer återhållsamma attityder, men en övergripande positiv inställning till användningen av digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet är tydlig. Kunskapsutbyte mellan lärare identifieras som avgörande för professionell utveckling, medan tillgången till resurser för digital pedagogik varierar och påverkar i hög grad lärarnas användning av teknologi i undervisningen. Sammantaget betonar studien betydelsen av att integrera IKT på ett meningsfullt sätt för att främja elevernas hälsa och lärande i fritidshemmet.