Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog. Intervjufrågorna utgick ifrån studiens följande fyra frågeställningar: Hur går det till att ställa en ADHD-diagnos på ett barn i förskolan? Vad önskar pedagogerna att en diagnostisering ska leda till? Vilka negativa effekter kan diagnosen medföra? Hur anpassar pedagogerna sitt arbetssätt vid en ADHD-diagnos? I studien presenteras pedagogernas erfarenheter och åsikter gällande barn med ADHD i förskolan. De beskriver de för- och nackdelar en diagnos kan medföra och hur den påverkar individen, pedagogen och verksamheten. De berör också hur en diagnostisering går till och berättar sina synpunkter om deras delaktighet under en ADHD-utredning. Pedagogerna nämner även sin roll i att planera och utforma verksamheten så att den anpassas efter barn med ADHD. Det framkom i resultatet att pedagogernas resonemang och erfarenheter skiljer sig åt men de är överens om att en diagnos till övervägande del medför positiva effekter för barnen i förskolan. De negativa effekterna som en diagnos kan medföra anser pedagogerna kunna motverka genom god kompetens, rutiner, anpassad miljö samt vanligt sunt förnuft.

Avsikten med detta arbete har varit att synliggöra och att utforma en lärarhandledning som baseras på det entreprenöriella förhållningssättet i undervisningen. Bakomliggande metod har inkluderat litteraturstudier, inventering av befintliga projekt inom området, deltagande av utbildningsdag om entreprenörskap, intervjuer av lärare samt västerås projektansvarige för entreprenörskap i Västerås skolor. Entreprenörskap för elever har tidigare drivits av organisationer utanför skolorna varför det har blivit mer angeläget att utbilda skolpersonal så att förhållningssättet kan börja utvecklas inne i den dagliga verksamheten inom skolans egen arena. Resultatet visade att det fanns lärare som framhöll att de alltid undervisat med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det fanns lärare som kände behov av att lära elever olika strategier som eleverna sedan själva kunde utnyttja i sitt lärande. Arbetet visade även att det fanns lärare som blev nyfikna och intresserade av det entreprenöriella förhållningssättet.

Syftet med föreliggande projekt är att kartlägga vilka förutsättningar unga erhålls i Södertälje kommun i förhållande till mänskliga rättigheter. Med detta söka nå en förklaring till de motsättningar som föreligger kommunen för att på sikt minska dem, genom att arbeta konkret med implementering av mänskliga rättigheter och eventuella resurser. Metoden för detta antagande har varit av kvalitativ karaktär, med djupintervjuer av 15 informanter. Urvalsgruppen är rektorer, lärare och elever av blandad ålder, etnicitet, kön och funktionsnedsättning. Resultatet har visat att mänskliga rättigheter inte förekommer konkret i undervisningen bland skolorna i Södertälje, dock är de ofta integrerad i undervisningen över lag. Lärare upplever att resurserna är av bristfällig natur, vilket påverkar arbetet med att tillgodose gedigen utbildning. Elever råder bristande kunskaper gällande mänskliga rättigheter och efterfrågar ökad kunskap och acceptans från lärare och andra institutioner så som kommunala verksamheter. Förutsättning för lärare att arbeta efter mänskliga rättigheter kritiseras, dels på grund av resursbrist, men även på grund av kunskapsluckor i ämnet. Kommunen bör ålägga större insatser och resurser för att se till att rättigheterna följs och implementeras i skolverksamheterna. Det råder olika kunskapsnivåer bland eleverna i kommunen, liksom hot och diskriminering, vilka ej tillgodoses i den mån som krävs, därav efterlevs inte mänskliga rättigheter i kommunen. / The purpose of this project is to identify what conditions young people receive in Södertälje municipality in relation to human rights. With that seek an explanation for the differences, the municipality in order to eventually reduce them, by working specifically with the implementation of human rights and possible resources. The method of this assumption has been qualitative in nature, in-depth interviews of 15 informants. Selection group are principals, teachers and pupils of mixed ages, ethnicity, gender and disability. The results have shown that human rights do not exist concretely in education among schools in Södertälje, however, they are often integrated in the teaching of law. Teachers feel that the resources of poor nature, affecting efforts to meet the decent education. Students lack of awareness regarding human rights and demand greater knowledge and acceptance from teachers and other institutions. Prerequisite for teachers to work for human rights criticism, partly because of lack of resources, but also because of gaps in knowledge on the subject. The municipality should require more effort and resources to ensure that rights are respected and implemented in school activities. There are varying levels of knowledge among students in the municipality, as well as threats and discrimination, which is not satisfied to the extent required, hence not observed human rights in the municipality.

No description available.

<p>Green Cargo är den största aktören för godstransporter på järnväg i Sverige. Dotterbolaget Road&Logistics erbjuder kombinerade transporter bestående av järnväg och lastbil. Järnvägen utnyttjas för de långväga transporterna och lastbilarna för slingtrafiken. Med hjälp av crossdockingterminaler samlastas även gods från olika lastbärare till en enhet. Detta för att optimera kapacitetsutnyttjandet, vilket ger synergieffekter i form av miljövinster och sänkta kostnader. </p><p>På senare år har olika verktyg utvecklats för att underlätta distributionsplaneringen. Simulering är ett exempel på ett modernt verktyg för att analysera befintliga eller tänkta system. </p><p>Jag har utvärderat en befintlig simuleringsmodell och tagit reda på om den på kort sikt kunnat analysera behovet av resursanvändningen alternativt den optimala användningen av dessa i ett distributionsnät bestående av konfektion. Studien är geografiskt avgränsad till att enbart omfatta Stockholmsregionen, vilket innebär att lastbil är det enda transportmedlet som behandlas. I arbetet ingår butikskedjorna H&M, KappAhl, Dressmann, Lindex och Fashionet. Fashionet är en portal med alla mindre konfektionsbutiker, som ingår i Green Cargo Road&Logistics kundkrets. </p><p>Efter genomförda simuleringar är slutsatsen att ett antal tekniska modifikationer måste göras för att modellen ska kunna bli användbar. Modellen är i grunden avsedd för operativ planering, samtidigt som det operativa användandet både är omständigt och tidskrävande. Därför skulle alternativ lösning kunna vara att utveckla olika scenarion som representerar typveckor. Transportplanerarens uppgift blir då att identifiera distributionen för närmaste timmen, dagen eller veckan och sedan jämföra detta med de på förhand skapade scenarion. På så sätt undviks själva simuleringsprocessen, inklusive inmatning av data. Tillämpningen av lämpligt optimeringsverktyg parallellt med simuleringen skulle vara ytterligare ett sätt att effektivisera planeringsarbetet. </p><p>En oväntad positiv bieffekt var att ett antal svårupptäckta kodfel kunde identifieras och korrigeras, tack vare den noggranna verifikationen. I simuleringsprojektär tidspressen ofta så hög att detaljerade verifieringar inte kan göras.</p>

Thesis (doctoral)--Götebor︠g︡s universitet. / Extra t.p. with thesis statement inserted. Summary in English. Includes bibliographical references (p. 187-194).

Lokal politik har en viktig roll i samhället och dess faktakonstruktion kan ha en påverkan på individen. Lokalpolitikern konstruerar i sina anföranden beskrivningar av verkligheten som görs trovärdiga genom retoriskt arbete. Arbetet använder en diskurspsykologisk metod för att undersöka kommunpolitikers anförande i debatten rörande kommunens styrdokument, Inriktning, verksamhet och ekonomi (förkortat IVE) för åren 2015 till 2018. Studien kommer fram till att problem och lösningar görs till fakta genom användandet av offensiv och defensiv retorik. I konstruerandet av problemet finns också ett konstruerande av en politisk motståndare som föranlett problemet. Producerandet görs trovärdigt genom retoriska resurser som främst är av offensiv karaktär. I konstruerandet av lösningar positionerar kommunpolitiker sig nära lösningen och som kapabla och ansvarsfulla aktörer. I producerandet nyttjas retoriska resurser som främst är av defensiv karaktär. / Local government has an important role in society and their facts construction can have an impact on the individual citizen. In their speeches, local politicians construct descriptions of reality that are made credible by their rhetorical work. This study utilizes a discourse psychological method to investigate municipal politicians’ speech in the debate on the municipal policy regarding Orientation, Services and Economics (abbreviated IVE) for the years of 2015 throughout 2018. The study concludes that problems and solutions become facts through utilization of offensive and defensive rhetorical techniques. In the construction of the problem there is also a construction of the political opponent that has prompted the problem. The production is made credible through rhetorical resources of primarily offensive characteristics. In constructing the solution the municipal politicians position themselves close to the solution and as capable and responsible actors. In the production they use rhetorical resources that are mainly in defensive form.

The purpose of this study is to investigate the future of the Swedish newspaper industry. A special interest is taken in local newspapers and its distinguishing features. Our aim is to achieve a better understanding of the development of the Swedish newspaper in light of the looming threath of the death of newspapers. Will print media survive or is the industry forced to a migration to digital platforms? How are newspapers affected by this structural change in an advertisement-driven market? We performed a small case study on Norrtelje Tidning in addition to a historical study of the Swedish newspaper industry. Two-sided market theory was utilized in combination with a model describing actors, activities and resources in a network. This theoretical framework provided an overview of the prevailing market for newspapers, advertisers, and customers which facilitated further analysis of the intricate relations between these groups. The results reveal that the future for print media looks grim, however the uniqueness of content of local newspapers will probably ensure its survival in one form or the other for the foreseeable future.

Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess. Dramatisk metod konkretiseras i uppsatsens kontext som en kombination av forumteater, rollspel och värderingsövningar. Via den komparativa textanalysen har nio stycken kärnkategorier utkristalliserat sig och dessa presenteras och diskuteras i uppsatsen. De nio kategorierna behandlar frågor som via den jämförande analysen har visat sig vara relevanta både i empowermentlitteraturen och i litteraturen om dramatisk metod och teori. Kategorierna är: Kreativitet, Kunskap, Medvetenhet, Reflektion och aktiv handling, Dialektisk förståelse, Kommunikation och interaktion, Resurser, Demokrati och delaktighet och Gruppen. Utifrån dessa kategorier förs slutligen en diskussion kring hur ett empowermentbaserat socialt dramaarbete skulle kunna se ut.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut. Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, induktiv ansats. Resultat: Informanterna beskrev att patientens resurser identifierades i alliansskapande möten, kartläggande samtal samt motiverande samtal. Vad informanterna värderade som resurser resulterade i kategorierna interna respektive externa resurser. Exempel på betydelsefulla resurser är att ha ett socialt nätverk, att ha insikt över sin situation samt motivation att göra förändringar i sin tillvaro. Att formulera resursdiagnoser och att interagera dem med åtgärderna i omvårdnadsplanen, beskrevs som ett effektivt verktyg för att förvalta patientens resurser. Samtliga informanter upplevde påtagliga förbättringsområden avseende resurshanteringen, till exempel saknades ett gemensamt språk angående hur resurser skall tillvaratas, arbetet upplevdes alltför probleminriktat samt önskades ett processmässigt tankesätt istället för att endast det akuta åtgärdas. Diskussion: Studiens resultat diskuterades gentemot Antonovskys salutogena perspektiv, vilken understryker vikten av att se det friska hos patienten och vilka resurser som bidrar till hälsa. Flera studier lyfter fram att det salutogena perspektivet och begreppet KASAM kan användas i praktiken samt ha betydelse i återhämningsprocessen mot psykisk hälsa. / Background: Studies show a need for development in mental health service for salutogenic approaches. Few systematic health promoting activities exist and a holistic perspective, where the patient’s individual resources are catered, should be the focus. This study intends to provide a better knowledge of how the work with the patient’s resources look like. Aim: The aim of this study was to examine how psychiatric nurses identify, value and use the resources of patients with mental illness. Method: A qualitative design was chosen. The data collection was done by interviews, in which six psychiatric nurses participated. Open-ended questions were used to answer the research questions. Data was analyzed according to qualitative content analysis, using an inductive approach. Results: The participants described that the patient’s resources were identified in sessions where the emphasis was laid on building a therapeutic alliance, information gathering and motivational interviewing. The resources that the participants valued resulted in two categories, internal versus external resources. To have a social network, to have awareness of one’s situation and motivation to change were all examples of meaningful resources according to the participants. To formulate resource diagnosis and to integrate these with the interventions in the care plan were described as effective tools in order to look after the patients’ resources. All participants experienced significant improvements in terms of managing their resources. For instance, there was no agreed understanding of how to utilize resources, the work was perceived as too problem focused and a preference for a more process focused way of thinking was expressed. Discussion: The study’s results were discussed against Antonovsky’s salutogenic         perspective, which emphasises the importance of viewing the healthy aspects in patients as well as the factors that contributes to good health. Many studies highlight that the salutogenic perspective and KASAM can be applied in practice and is useful for the recovery process in mental health.